Svenska enkronor

Meny
Startsidan
Danmark
Grönland
Island
Norge
Sverige
Referenser
Länkar

SVERIGE

Något som inte alla vet är att alla kronor (från och med år 1875) är fortfarande giltiga betalningsmedel. Sålunda kan du fortfarande betala för din tidning i din lokala kiosk med enkronor från Oscar den andres tid... Kanske inte den bästa affär men, men vad göra den dag då tiderna blir svåra...

I jämförelse med sina skandinaviska "kusiner" så är utbudet då det gäller typ och årtal större vilket kan leda till att en samlare av högkvalitativa svenska enkronor kan ha ett hel del av samlande, som förnöjelse, framför sig.

Myntverk

Sedan 1974 präglas alla svenska mynt i Eskilstuna. Innan dess var myntorten Stockholm.

Myntmästare- och myntdirektörsmärken på de svenska mynten

För de som som vill identifiera de olika myntmästarmärkena på sina svenska mynt från denna tid kommer här en lista över vilka myntmästare som varit verksamma

Märke	Myntmästare	Verksamhetsår
ST eller T	Sebastian Tham	1855-76
EB	Emil Brusewitz	1876-1908
W	Karl-August Wallroth	1908-27
G	Alf Grabe	1927-45
$	Torsten Swensson	1945-61
U	Benkt Ulvfot	1961-86
D	B. Dennis	1986-94
B	U. Bäckström	1994-

Myntgravörer

Lea Ahlborn (född Lundgren) var fungerande myntgravör för mynttyperna som utgavs alltsedan 1854. Lea tillhörde gravörsläkten Lundgren-Salmson. Hon antogs 1850 vid Konstakademin såsom den första kvinnliga eleven vid denna läroanstalt. Då fadern (Ludvig Persson Lundgren) avled 1853 fick hon tillsvidare beträda den lediga myntgravörsbefattningen. Ordinarie myntgravör blev hon 1855, då som den första kvinna i statstjänst.

Adolf Lindberg (A.L.) var ansvarig för myntgraveringen mellan 1898 och 1916. Han blev rekommenderad av Carl Ahlborn, Lea Ahlborns man, och efter studier i Paris satte han upp en egen gravyratelje. Vid Leas död 1897 blev Adolf gravör vid Kungliga Myntverket.

Adolf Lindbergs efterträdare var Erik Lindberg (E.L.) som i sin tur efterträddes 1944 av Leo Holmgren (L.H.). Lars Englund stod sedan för graveringen av enkronorstypen som utgavs 1976 och framåt..

OSKAR II TYP I

Legering: 80% Silver

Vikt: 7,50 g. Diameter: 25 mm.

Enkrona f. 1875 kv. 1?

Årtal	Upplaga	Varianter
1875	3,5 milj
1876	2,5 milj	på 1875

OSKAR II TYP II

Legering: 80% Silver

Vikt: 7,50 g. Diameter: 25 mm.

svensk en-krona f. 1888 kv. 1?/1

Årtal	Upplaga	Varianter
1877	0,6 milj
1879	0,1 milj
1880	0,2 milj
1881	0,6 milj
1883	0,2 milj
1884	0,4 milj
1887	0,1 milj
1888	0,1 milj
1889	0,4 milj	med lock, med 1890 års bild*

* Unikt exemplar

OSKAR II TYP III

Legering: 80% Silver

Vikt: 7,50 g. Diameter: 25 mm.

svensk en-krona f. 1897 kv. 1?/1

Årtal	Upplaga	Varianter
1890	0,6 milj
1897	0,7 milj
1898	1,9 milj
1901	0,3 milj	på 1898
1903	0,5 milj
1904	0,6 milj

OSKAR II TYP IV

Legering: 80% Silver

Vikt: 7,50 g. Diameter: 25 mm.

svensk en-krona f. 1906 kv. 1 (F)

Årtal	Upplaga	Varianter
1906	0,4 milj
1907	1,1 milj

GUSTAV V TYP I

Legering: 80% Silver

Vikt: 7,50 g. Diameter: 25 mm.

svensk en-krona f. 1939

Årtal	Upplaga	Varianter
1910	0,6 milj
1912	0,3 milj
1913	0,4 milj
1914	0,6 milj
1915	1,4 milj	på 1914
1916	1,1 milj	på 1915
1918	0,3 milj
1923	0,7 milj
1924	2,1 milj	med punkt mellan årssiffrorna, utan punkt
1925	0,4 milj
1926	0,5 milj
1927	0,4 milj
1928	0,7 milj
1929	1,3 milj
1930	1,7 milj
1931	1 milj
1932	1 milj
1933	1 milj
1934	0,6 milj
1935	1,6 milj
1936	3,2 milj
1937	2,7 milj	spräckt G
1938	1,9 milj
1939	7,6 milj	spräckt G, stort G på litet G
1940	6,9 milj	stort G på litet G
1941	2,2 milj	på 1944
1942	0,2 milj

GUSTAV V TYP II

Legering: 40% Silver