Hjo Biodlarförening 80
År
Initiativtagare
var Martin Johansson (Svärtan), som blev föreningens förste ordförande,
styrelsen var.3 st, medlemsantalet var 8 st, som invintrade 44 samhällen.
Från 1926-36
skördades det 8250 kilo honung på de tio åren var det en medelskörd per
samhälle, 8,2 kg och det betalades med 2 kronor per kilo.
Från 1926
till 1936 hade medlemsantalet ökat till 32 st som tillsammans ägde 198
samhällen.
I början av
30-talet förde föreningen en hopplös kamp mot bisjukdomar som ödelade många
bigårdar, det var mest i de oorganiserade bigårdarna. Det var omöjligt att göra
något åt bipesten hos dessa utan bina dog ut. Först i och med bipestlagens
tillkomst 1934 gav kampen önskat resultat.
Vid en
primärundersökning 1933 fanns inom föreningens verksamhetsområde, av 87
undersökta bigårdar var 33 sjuka 553 samhällen undersöktes av dessa var 106
smittade. Sedan, 1936 har endast några ströfall visats sig här och var.
1931 inköpte
föreningen en kuggdrevsslungare som medlemmarna fick låna, men den kördes
sönder så 1946 köptes en snäckväxeldriven fyrkorgsslungare av gott märke som
styrelsen ville att den skulle behandlas med sunt bondförstånd.
Perioden
1936-1946 var medelskörden per samhälle 8,8 kilo. Vinterförlusterna 1936-46 var
287 st varav vicefall 95st. Man skyller på för gamla drottningar, men frågan är
om inte för tidiga ingrepp om våren har större skuld i vicelösheten.
De
tongivande under den här tiden har varit, Martin Johansson, Arvid Spjut, Harald
Söderlund, Samuel Pettersson, Nils Karlsson och Sven Johansson.
På 40-talet
började importen av italienska drottningar, oljeväxtodlingen ökade väsentligt
.Honungsskördar på 30-40 kilo per samhällen har inrapporterats. 1949 var
föreningen som starkast med 71 medlemmar med 342 samhällen och en medelskörd på
15 kilo.
1949 avgick
föreningens förste ordförande Martin Johansson, efter 23 år. Ny ordförande blev
Arvid Spjut.
1952 hade
Hjo Biodlarförening länets högsta medelskörd på 14,2 kg och hela länet hade
9,6.
Söderlunds
epoken.
1956 väljs
en ny ordförande som heter Harald Söderlund, övriga styrelseledamöter är Einar
Larsson, Gustav Zetterlund och Sven Johansson.
1957 började
föreningen leverera honung till SBR:s tappstation och köpte gemensamt 5000 kilo
socker till invintringen.
1958 hölls
en bikurs i Backebo fruktodling, efteråt bjöd Backebos biskötare på kaffe och
fruktodlingen fick beses.
Under hela
50-talet brottades föreningen med svärmande samhällen.
1961
inköptes det 11 ton bisocker.
På årsmötet
1963 diskuterades svärmtröga och fromma drottningar som kunde plockas i utan
rökapparat och dess namn var Island Hybrider. Detta år invaldes Allan Liljedahl
som medlem, en av föreningens profiler.
På vårmötet
1966 beslutas om inköp av 10 Island Hybrider.
En kurs i
undersökning av nosema leddes av Anders Lövgren, och 22 medlemmar inköpte ett
mikroskop. Allan Liljedahl tog hand om insamlingen av vax för vidare transport
till Töreboda.
1969
upphörde de gemensamma sockerinköpen. Samma år hölls en bikurs i strålande sol
ledning av Broman från Rackeby, som omlarvade med gott resultat.
Efter 1967
ökar medelskörden från 20 till ca 35 kg per samhällen. Söderlund avgick 1973
och valberedningen hade inte fått fram någon ny kandidat så årsmötet
auktionerades 14 dagar, då tog kassören, Tage Grevåker på sig rollen som
ordförande.
På 1975 års
årsmöte invaldes en ny profil, Knut Wahlström som medlem. Medlems antalet är nu
endast 23 och det diskuterades om att gå upp i Tibro Biodlarförening, men
majoriteten ville ej detta.
1977 besökte
föreningen tillsammans med Tidaholms biodlare Mantorps tappstation, mycket
intressant. På vårmötet 1977 demonstrerade Allan Liljedahl sin hemmagjorda
avtäckningsmaskin. Det svärmades som aldrig förr det året. Bina har börjat bli
arga igen och en förbättring av bistammen är önskvärd.
1978 väljs
på vårmötet en avelskommitte bestående av Einar Larsson, Allan Liljedahl, Knut
Wahlström
och Tage Grevåker. Deras uppgift var att undersöka bistammen i Hjobygden, att
försöka odla
fram goda drottningar. Menyn på vårmötet bestod av blåbär och mjölk, som uppskattades mycket.
På vårmötet
1979 utdelades det ramvirke och täckbräder som några medlemmar sågat upp i
En verkstad
i Tibro. Några medlemmar deltog i Skövde Biodlarförenings drottningodlingskurs
under ledning av Torsten Dahl en av länets bästa biodlare. En avelsdrottning
har föreningen fått av länsförbundet att odla efter.
1980 var
länsförbundets årsmöte förlagt till Hjo. Ny föreningsordförande blir Hasse
Gustavson.
På årsmötet fick nybörjarna berätta om sitt första år. Sture Andersson hade ett
samhälle och skördat 91 kilo. K B Östberg ett samhälle och skörden var 75 kilo,
Hasse
Gustavsson
hade två samhällen det ena gav 93 och det andra 55 kilo.
1981 har
medlemsantalet ökat till 28 st. Drottlingodling sker genom Harp-metoden och
drottningarna
paras på Billingen. Den drottningodling som bedrivits har visat sig bra och
nybörjarna
rapporterar skördar på 50-80 kilo. Thorsten Dahl Skövde deltog i en trevlig
bipratarkväll
i Grevbäcks Skola.
1982 har
bigårdsträffar hållits i olika bigårdar och en träffpunkt har varit Hjo
biredskapsaffär.
1983 års
sommar träff har hållits hos Lars och Lotta Nyberg. Föreningen deltog i
Trädgårdsföreningens höstutställning.
25 deltagare
mötte upp på vårmötet 1984, Föreningen gör en gemensam resa till torvmossen.
Medlems antalet ökar och 1985 är det 39 st.
1986 blir
Lars Nyberg ny ordförande. Knut Wahlström rapporterar att det parats 587 st
drottningar på Långöna och 200 på Gruvesäter.
1987 , var
det en kall och regnig vår och det fanns risk för svält ända fram till
midsommar men i juli kom värmen med rikligt med honung. Föreningen gjorde en
resa runt Vättern Vadstena slott besöktes, Hovs biavelstation var det egentliga
målet.
1988 gjorde
Föreningen en resa i länet där besöket hos Krall väckte beundran av hans snälla
krarierbi. Medlemsantalet var nu 42st
1989 blev
ett fantastiskt honungsår, med en sköd av hela 24600 kilo och medelskörden blev
55,8 kilo. Föreningen deltog på blomstermässan i Hjo stadspark.
1991 var
vårmötet förlagt till Vätterns strand i Grevbäck. Där Margareta Göthberg bjöd
på grillad varm korv, mums.
1992
informerar P-O Westlin om beskattningen av bisysslan. Vårmötet gjorde ett
studiebesök på Ekhammar där Bertil Svensson bjöd på kaffe och informerade om
bärodlingen. Sommaren ,kom den 14 maj och höll på ända in i augusti.
1993-94 var
det en nergång då många äldre biodlare lade ner sin verksamhet.
1995 startar
en bikurs med 11 deltagare varav 4 kvinnor. Café bikupan blev en succé, Snöigt
vårmöte hos Ebbe Lennartsson, sommarmötet med hela 30 deltagare hölls hos Rune
Persson Bjerg.
1997 I April
hölls länsförbundets årsmöte i Hjo. Då honungsförmdlingens VD Rolf Månsson och
förbundssekreteraren Sören Eriksson var talare.
Vårmötet var
förlagt till Vrångebäck hos familjen Klaar. Då visade Henrik Bjaaland oss ett
jättelikt vildbygge i Almö.
Några
drottlingodlare åkte till Gunnar Mattson i Skara och hämtade bilarver efter
hans bästa bin.
Sommarmötet
blev en resa till Lidköpings BF efter en inbjuda från dem.
1998 var
årsmötet hos Bengt och Ulla Kjellander i det nya mejeriet. Sonja Gustafsson,
Evy Svensson och Kitty Sörman har varit på resa till Skåne för att se hu
Varroakvalster ser ut.
Freddy
Rundkvist visa de snälla gula bin på vårmötet. 10 medlemmar var med på
länsförbundets resa till Visingsö. Honungsskörden var den sämsta på mycket
länge.
Vår hemsida
har haft 3500 besök på de två år den funnits.
1999 lämnar
Sture Andersson över kassörsjobbet till
Lennart Gustavsson efter 15 år som kassör. Mats Mellblom som har många
bisamhällen på Ekhammar visade sin typ av bikupor på en av våra cafékvällar.
Bra övervintring, vårutvecklingen var god, lite svärmning och normal
honungsskörd.
2000 Under
vinter har cafékvällar hållits ihop med Tibro och Karlsborg under god
uppslutning. Preben Christiansen SBR:s sjukdomskonsulent pratade om Varroan en
kväll.
Honungsskörden
har varit god med 5 ton till Mantorp.
2001 Detta
år har varit ett roligt biår mycket bin och honung och vackert väder. Även
detta år har det varit samarbete med Tibro och Karlsborg om cafékvällar. Mats
Mellblom talde om vaxhantering vi fick också se hur man gjuter kakmellanväggar.
Den 12 maj besöktes Linköpings BF, Ove Berggården berättade om verksamheten.
Varroan hade kommit. Han öppnade en kupa. Där kunde vi se kvalster. Som tack
fick föreningen en tavla målad av Kitty Sörman. Nytt för i år är att man endast
behöver grovsila honungen till Mantorp. Det har funnits samhällen som givit
över 100 kilo.
2002 Ny
ordförande. Ebbe Lennartsson tar över klubban från Tage Grevåker. Nya bibottnar
för inlägg av varroagaller har spikats hos Ebbe. Ebbe visar hur man behandlar
samhällen med oxalsyra mot Varroa. Några medlemmar har varit på biresa till
Tyskland.
2003 Varrona
har kommit! Hittat i flera bigårdar under hösten. Vi har kokat bisalva hos
Camilla Eriksson och visade sitt nybyggda hönshus med plats för 30000 värphöns.
Vårmötet
hölls hos Carina Carlstein på Missvedens jordgubbsodling. Hon visade hur man
med binas hjälp kan bekämpa gråmögel på jordgubbarna.
2004 En resa
tillsammans med Tidaholms BF har gått till Kinnekulle där Bengt Kling var
guide. En regnig sommar som gav endast 75% normalskörd.
2005
Kassören Lennart Gustafsson överlämnde kassan till Bo Nilsson. Öppen bigård var
förlagd hos Tage med servering av våfflor en del gjorda på Björksav som blev
uppskattat 35 besökare trots regnväder. Vi har besökt Tidaholm:arnas bigård
Atollen. Sonja Gustafsson blir ordförande i SBR:s sjukdomskommitée
2006
Vårmötet var förlagt till Siv och Stig-Arne Ström på Sanna. Gökafton
tillsammans med Hjo trädgårdsförening var förlagd till Ekhammar. En nosemakväll
hos Sonja som undersökte våra medhavda bin. Det var öppet hus hos Ebbe den 1
juli där han visade runt i sin bigård. Kaffe, Saft och goda kakor lät sig smaka i ett underbart sommarväder.
Sonja blir invald i SBR:s styrelse.
Sommaren var den varmaste i mannaminne och honungen har flödat in i
kuporna, många samhällen har givit över 100 kilo några över 150 kilo.
Nuvarande
medlemmar som varit med längst är:
Anders
Eriksson 43 år
Tage
Grevåker 42 år
Sture
Andersson 28 år
Per-Olof
Westlin 26 år
Karl
Bergstrand 25 år
Anders Johansson 25
år
Detta ar ett
axplock ur de 80 år som föreningen har verkat.