|
Grönhult
|
|
Äldste kände bebyggaren här var Olof och Bertil som fanns på plats 1620. En Stefan noteras 1631. Tomas Månsson finns på Grönhultstorpet 1655. Grönhults by tidigare historia förmedlas under titeln skiftena där vi sammanfattar storskiftet och laga skiftets alla turer. Bastudden Ängsmossåsen, Bastudden, Bredsjöåsen och MosserudGrönhultshöjden, Luciefallet och Västra Gränsjö GårdGrönhult Rote under skiftena.
Allting i Grönhult kretsar ju kring Jansa, som vi skall lära känna mer längre ner på sidan. Skrönorna om honom har ju en egen sida. Grönhult på 1700 taletGrönhults Gård 1/8Olof Perssonf1724 är född här på Grönhult. Födelseböckerna är otillgängliga denna period, men han finns här under titeln tillsynsman under perioden 1766 och framåt och är med under skiftena 1780 och 90. Förutom sexman och bergsman bar han även titeln malmletare. Han förvärvar under storskiftesperioden ägandet över hela Haggrufvan och Småland förutom att han innehar den, som vi tror vara Storegården i Grönhult. Salen hos sexmannen och malmletaren Olof Persson på 1/8 hemman i Grönhult år 1798 utvisar: "ett väggur, ett stort skåp, ett nytt dalaskåp, en klädbyrå, 12 blåa, 10 bruna och 6 klädda karmstolar, en stor spegel, ett fällbord, ett litet och ett större långbord samt 3 par gardiner. Detta troligen hämtat från boutredning efter hustrun. Han dör 1807, sedan han varit gift med Anna Olsdotter från Jönshyttan, som avled tio år tidigare. Av deras barn kan vi följa de som perioden 1754-57 är födda i Blekingstorp Nora, och de från 1761 då familjen är samlad här på denna gård.
Olof Persson dör 1807 och enligt kyrkboken dyker Bm Olof Grönlund Jansson kommer då från Hällefors 01- sen står ett streck över hans hustru och flickan Anna Cajsa f1797-05-12. Han har mycket pigor och drängar och 3 av hans barnbarn finns på stället. Lite oklart om han hör hit. Han kan också tillhöra Kampbacken eller att han var brukaren på platsen. Jan Olssonf1763, bergsman och sexman gift med grannens dotter Greta och blir föräldrar till den meromtalade Jansa. Paret dör kring 1840 utan att vi vet någonting om dem. Här finns lite osäkerhet i relationen till barnen nedan
JansaOm Jansa finns mycket att berätta och rimligt är att börja berätta om hans hustru, Greta Ersdotter f1895, och som lämnar det jordiska blott 53 år gammal. Hon flyttar hemifrån vid 20 års ålder i samband med giftermålet 1815 och en förbryllande uppgift är att hon 1841 återflyttar till Hällefors, vilket i sig säkert har sin förklaring. Hon dör av slag med vitsorden Berömlig, ett betyg jag icke tidigare noterat i några socknars dödböcker. Barnen
Pigor och drängar perioden 1805-15
Perioden 1816-25 finns följande tjenstefolk
Under den unga familjen Jansa har vi samma period 1816-25
per 25-33
Per 1933-41
Olof Grönlund Jansson har 1/8 per 1805-1833 i alla fall under sig många dr och pigor under per 25-33 har han betygligt fler drängar än Jansa. Olof Jansson f1781, som kom 1801 hade mycket fler pigor och drängar än Jansa (26 st).
Det intressanta med denna bild är att Erik Ersson i Jönshyttan gård hade sina manbyggnader här och att han tvingades flytta dem i samband med att han fick mark i södra delen av roten. Det andra är att det måhända går att identifiera gården på bilden nedan.
Om traditionen riktig skulle detta kunna vara Grönhult, där Jansas sonson bodde några år kring 1890 innan han flyttar tillbaka till St. Sirsjön och driver sin verksamhet.
Detta foto är nog taget vid samma tillfälle. Så såg det ut före 1900 eller innan det såldes. Ägaren fram till det avyttras är häradshövdingen Jan Erik Jansson, som låter brodern Fredrik och sedan brorsonen Viktor bo här. Jag tror att det är Fredrik som står på gårdsplanen med sin hushållerska på behörigt avstånd. Han dog 1887. Bilden är identifierad av Viktor Janssons dotter.
Här synes resterna av den stuga, som vi tror är den gamla Grönhults Gård. Sonen Jan Erik Janssonskrivs efter 1870 som ägare av denna gård 1/8 mantal, som han i testamentet fick af sin fader. Han bor sedan sitt liv ut på Norrelgen, vilket hans fader beskyllts för att ha lurat till sig. Denna gård Norrelgen har varit i släkten på Jan Eriks mors sida. Enligt Häradsrättens krav samlades för delning av Jan Eriks bo i Fredriks bostad 1880 på kallelse av Jan Eriks Hushållerska Mina Sikström. Vi har gissat att Fredrik bodde i denna fastighet och att den sedan övertogs av Jansas sonson Victor. Sonen Fredrik JanssonJansas son f1824. Enligt skiftesprotokollet så äger Fredrik att kvarbo i det norra skiftet av gården och han kommer därför att bo i den av Jansa förvaltade gården. En kyrkoboksanteckning antyder att det ändå är Fredrik Jansson, som brukar detta ställe och då finns en möjlighet att det rör sig om att det är Fredrik som vi ser på bilden ovan, med sin hushållerska Karolina på behörigt avstånd till vänster. Hushållerskan är kusinen Karolina och det ryktas att hon 1888 skall gifta sig. Fredrik var nere i Sirsjön och spisade kräftor, som Viktor fångat i Hyttelfven. Fredrik dör 1887 och det är möjligt att brorsonen Viktor tar vid. Fredrik hade dessförinnan skrivit ett testamente och brodern Gustaf hotar 1887 med att dra saken inför rätta då han ansåg att brodern Fredrik ej var vid fullt förstånd, då han undandrog sina släktingar ett rättmätigt arv. 1887 slutar Karolina sin tjänst vid gården, där hon tjänat i 30 år. Till saken hör att hon var kusin med Fredrik på mors sida och hon flyttar till Grängshyttan, där hon gifter sig med Gustaf Jansson, där vi möter en sliten och deprimerad qvinna i de fåtal brev vi har av hennes hand. Av brev från äldste brorsdottern framkommer att Fredrik var en trevlig och språksam man, men i övrigt synes han anonym. 1871 förolyckades en hans häst, vilket han beklagade och han hade dessutom en uppvaktning Christina i Dahlen i Nordmarken, som friat till honom, men fått nobben. Handlaren Fredrik Jansson
1875 var han tvungen att slå ihjäl sin gamla Pålle och for till Filipstad för att köpa en ny. Bredsjö var tvungen att höja priset på stigen kol från 18 till 24 i konkurrens med Sörhyttan. I Karolinas ställe kommer Wallers flicka möjligen Karolina från Bränntorp tillsammans med en son till Jan Petter Stopp inne på Helgomesstorp att sköta stallet. Att de sedan är troligt att de gifter sig hör till verklighetens saga. Det skall sedan förrätta arbetet om dagen med hvad som vid en gård kommer i fråga. Härför åtnjuta de en summa av 180 kronor hvilket ej kan anses dyrt då de föda sig sjelva och helst som Johan är en karl som är att lita på. I samma brev 1887 till sin syster Amanda skriver Victor att han sålt en oduglig qviga för 50 kr en tjur till samma pris samt tre får för 28 kronor. Ytterligare tre behåller han tills han får 30 kr för dem. Svinen behåller han tills han får sex kronor pundet. Victor Jansson kan ha sitt hushåll här uppe hos Karolina efter Fredriks bortgång men flyttat åter till Sirsjö. Johan Stoppf1861 städslas här och finns 1887. Johan var en duktig karl och har 180 kr för halvår och då skall hans hustru sköta ladugården och sjelf skall han gå dagsverken och sköta hästarna. I november insjuknade Victors lilla häst så Johan kom ledande den till Sirsjön. Troligen var det urinstämma och ref. För den första åkomman fick han stå över fårgödsel och för det senare fick han starkare och duktigare motion efter att förut fått lavemang, och sedan en slädfärd och täcken på sig till, så att han efter den kuren blev kry igen. Nu har vi honom inhyst här ty stallet i Grönhult är nog kallt, berättade Victor i ett brev. Victor Janssonf1861 (Jansas sonson) finns här från våren 1887, i samband med att han gifter sig med sin kusin Hilma. Han tar drängen Tor med sig hit upp, han som skötte hästarna så bra. Samma vår som han skall åka till Nordmarken 1888 så skär han sig i handen, när han skulle hjälpa drängen att skära halm, han har ju alltid så bråttom vår bror klagar systern Ida i brev. Det blev bättre men det var stelt och svullet. Viktor har tagit upp en dörr mellan mellan farbror Fredriks rum och inre farstukammaren. 1887 hade hästen "Pålle" vid Sirsjön gått och dött, troligen i en tarmruptur och han berättar att han tar med sig köttet upp till grisarna här så att de får smörja kråset. Han har kontakt med sin morbror i Stensviken som understödjer honom med "Tor", där Victor föreslår att utväxling sker vid den kommande marknaden vid Filipstad, ity att transporten på tåg kostar 14 kr. Nu gjorde det inte så mycket att Pålle dog för han var 14 år, men dödsfallet förhindrade att man lycktat höstplöjningen, speciellt på mossen. Här uppe fick han blott 4 tunnor råg och 50 tunnor havre och ungefär lika mycket potatis. Härtill vete 6 tunnor. mars 1888 har Victor tvingats betala Anders i Nordmarken 500 kr efter Farbror Fredrik, varför Victor hade lite kontanter denna vår, så att han gott ej kunnat stoppa igen den gluggen under våren. Ladan i Grönhult har i arrende ej inbringat mer än 50 kr. Erik Ers egendom hade han fått bruka sjelv detta år. 1888 i juni gifter han sig och hans syster Amanda klagar att han inte har någon dräng att kunna lita på. Victors hustru dör i sviterna efter barnsäng redan i februari 1890, och var så utlegen så det var bara benstommen kvar berättar Berna. Barnet är snäll och växer och överlever ½ år och Viktor återvänder till Sirsjön och tar över rodret efter enkemodern Maria Elofsdotter. Mer om moderns släkt finner Du under Elfsbacka. De två senaste brukarnas plats i terrängen är tills vidare blott goda gissningar. Det finns en olöst konflikt mellan Jansas söner med farbror Fredrik, Gustaf Jansson och Åkergren, som vi inte ännu vet hur den avlöper. Jan Erik Jansson eller sterbhuset avyttrar gården troligen efter 1890, men dokument härom saknas (Olofs sterbhus anges som ägare 1886). Troligt är att Bredsjö Bruks ägare lade vantarna på stället, där de senare skapade Kasernen. Victor hade ordnat med Auction sommaren 1890. Det hade väl inte varit så mycket folk så poselinet och silvret och pianot hade han ropat in själv. Sen har vi efter 1870 osäkra uppgifter om brukareförhållandet men kan med god gissning antaga att August Rosendahl & Jan Erik Bríck 1/16Det kan vara så att de följande nämnda kan ha bebott Olstorp se nedan, det
som nu är vilt slakteriet. August Rosendahlf1850 på Löfåsen och finns på Grönhult N:o 1 67/1320. Han skrivs som torpare. August Rosendahl skall enl. utkast till kontrakt 1878 kommit till 1/16 Grönhult tillsammans med Jan Erik Brick som tydligen flyttar redan 1882 varför August får ett nytt kontrakt mars 1882 och betalar 225 kr per år och han fanns här på samma ställe. Efter 1906 lär han ha flyttat tillbaka till Jönshyttan. August var gift Maria och hade fem barn som vi kan följa en bit in på 1900 talet. Han är bror med Jannes hustru Johanna, som vi ju hittar här på Kasernen i sinom tid. Jag har en uppgift om att han kom 86 och lämnar över till Johan Larsson. August var gift med Matilda och hade
Gustaf Erikssonf1854 hade brukat i Skåln och på Sandåskärret och kommer hit 96. Med anledning av kontraktet och dess arrende är det troligt att han finns på detta ställe fram till 1900, men vad som sedan händer är mig okänt. Men han fick en stor familj om 12 barn, som alla hjälpligt går att spåra in i nutiden. Vi får sätta ett litet frågetecken om det är detta ställe. Gustaf hade 1899 börjat köra fram sin kol till Bredsjö under januari 99. Johan Vilhelm Larssonf1852 i Linde finns här som hemmansägare på Grönhults gård från hösten 90 men flyttar redan april 1891 så stället står öde någon månad till nästföljande kommer. Larsson flyttar till Högsboda Lindesberg Lf. Av ett brev från Victors syster kan vi utläsa att Larsson vill åter till sitt hem och sågs inte med några högre tankar utan en man från Hörken blev en ny arrendator som var bättre skickad att sköta egendomen. Per Johan Kristianssonf1844 arrenderade från 1892 fram till 1908, då hans hustru dör. Han kom från Östra Hafsjön, där han måhända hade ett större ställe, som där bar en dräng och piga och som han innehaft ett dussintal år. Förutom ett stort antal drängar och pigor här, tycker jag vi kan nämna gruvarbetaren Johan Julius Rundqvist, som sedan bor vid Kampbacken sydväst om gården. Ett suddigt spår av denna Kristiansson kan vara uppgifter om Kristian stugan, som vi berättar mer om nedan. Paret hade inga egna barn. . Det antyds i brev att Kristian delade arrendet men en annan och att november 1892 dog en dräng Per Gustaf här uppe. I ett brev från Ida talas om en auction i Hjulsjö och koppling till Bredsjö och Larsson. Victor ropade in en giggsele. Egendomarne gick till en Rubin i Linde för 66 tusen men sterbhuset antog det inte. Korna gick billigt en löstes för 90, annars 60, 70, 80 kr. Fru Larsson bjöd på kaffe två gånger berättade Ida. Slutlig försäljning av fastigheten september 1899 15,000 till Bredsjö med tillträde vårfrudagen 1900. Victor tyckte priset var bra då husen tarvar reparationer. Kasernp 16-27 bor här troligen Carl Emil Ersson f1862 fanns här 1916 till 1920 då kom Carl Gustaf
Grönlund och stannar över 1927
Norra sidan av Kasernen. Jan Fredrik Janne Andersson f1841 med hustru Johanna Rosendahl, // höger om stegen Nils August Ersson med hustru Cecilia, som håller ett barn Evert (f1909) i handen, sen kan det vara Agnes f1894 med barn på armen. Kortet taget ~1910. Johanna Är känd i Grönhult som Janne och han hade tidigare brukat någon av Grönhultshöjderna under lång tid innan han flyttar hit med sin stora familj. I östra längan övervåningen bodde ett skarpt fruntimmer, som lärde ungarna att göra djävulskap och sedan fick de stryk. i Undervåningen Viktor (valsverket Hällefors) och brodern Oskar, Calle och Elis Sundin. Västra Längan övervåningen bodde Bror Johansson med mor Gösta Gustafsson var den sista som bodde i denna fastighet, där morbror Gösta bodde och i andra ändan Inger och ... per 27-44 Stiernfors Ställdalen äger Carl Gustaf Grönlund f1884 bor 20-38 följd av Adolf Jansson f1901 38-44
Så här såg Kasernen på södra sidan ut på 1960 talet, när Valborg Jansson och Bror Johansson besöker kasernen och det är författaren som tog bilden. Kristiansstugan låg mitt emot källaren och kan ha varit en arrendatorbostad eller drängstuga med kök. Till denna stuga kom senare förtennarna och folk kom dit med sina kaffepannor och kastruller och fick det lagat. Stugan revs naturligtvis och här florerade spökhistorier, som på så många andra platser här på Grönhult.
Vi börjar vår vandring och går söderut från Grönhults gård mot Jönshyttan.Erik Annersa 67/5280ligger på krönet och i höjd med Grönhult Storegården. Det är troligt att denna är den första av bosättningarna här uppe. Det är dess läge, som ger denna bedömning, samt att Villar säger att detta är Grönhult. Kan det vara Hokkas, som var den förste innebyggaren här. Erik Olssonf1708 är skomakare och bergsman var gift med Margareta från Grythyttan och dottern gifter sig 1757 med nedan omstående man och längre bak i tiden räcker inte vår information, mer än att under perioden 1766-69 hade de dussintalet drängar och pigor som passerade, vilket kan synas märkligt för en skomakare. Anders Olssonf1725 är så långt bak jag kan komma här. Han var bergsman och sexman och finns med i storskiftet 1780-90. Han var gift med Cajsa f1734 och hon finns kvar på gården till sin död. Han har under denna period 1769-75 ett 8 tal drängar i sin tjenst.
Erik Anderssonf1764 och som troligen blir kvar här på gården gift med kolardottern Stina, som stannar här till 48 efter 20 år som enka. Av deras barn kan vi följa några av dem lystrande till namnet Julin. Vi återfinner barnen som torpare och brukare här på gården, Bastudden och Grönhultshöjden. Dottern får tillnamnet Ols Mora och återfinnes i Kviddtjärn i Jernboås, gift med flåbusen Anders Olsson därstädes, som det berättas om i den lokala litteraturen. För tydlighets skull må vi nämna att Erik är Jansas morbror. Anders Erssonf1794 finns här på gården ? 1831-48 (i alla fall till 41) och är
följdriktigt kusin med Jansa. Han gifte sig, när han kom hit med Brita från
Skåln, men flyttade troligen till Nora. Deras två barn kan jag återfinna i
Nora trakten 1890, varav Per Gustaf i sinom tid antar titeln bergsman och barnen tar
namn efter den gård han brukade Timander. Andra sonen blir snickare i
Kristinehamn och barnen tar Seymer som tillnamn. När han brukade här hade han
många pigor och drängar. En möjlig gissning är att gruffogden Erik Grönlund f1777 brukar denna gård från 1813, men det är blott en god gissning. Sonen Erik Ersson Grönlundf1812 brukar troligen och troget av och enligt GID 2246.4.48400 så ägs denna av Fredrik 67/1320. Han var född och står under denna gård som lantbonde från 1835 fram till sin död 1896. Han har sina rötter här i Grönhult, men var född i Lilla Sirsjön, där fadern då verkade som gruffogde. Han gifte sig med Anna uppvuxen på Löfåsen. De lämnar det jordiska nästan samtidigt. Barnen
Fredrik Janssonf1828 en av Jansas söner tilldelades denna fastighet vid skiftet 1870 och han lever här med sin hushållerska fram till sin död 1887. Han kallar sig handlande. Men i övrigt är han anonym. Hushållerskan ifråga var en brorsdotter till Fredriks mor, således kusin, och hon gifter sig frimodigt efter Fredriks bortgång.
Erik Anners stuga.
Victor Janssonbrukade möjligen denna enhet innan Erik Annersa kom 1888. Erik Andersson Erik Annersf1863 i Guldsmedshyttan brukade Ljusnarsbergsgården 1890 och arbetade som extra polis i Kopparberg och träffade då sin fru. Familjen flyttar sedan till Norra Mosstorpet i Björksjön och arbetade vid Bredsjö hyttan och kom hit med sin familj 1901. Han arrenderar av Stiernfors Ställdalen, renoverar den gamla stugan till det som nu är här på krönet omkring 1922. Gruvsnickare Ture Andersson från Gröndal och August Fredriksson vid Hemmanet var med om att renovera stugan. Vägen gick inte då mellan ladan och huset utan gick på "anner sia" om huset, d.v.s. till höger om stugan. Ladan i vänstra delen av ladan hade han en snickarbod med hyvelbänk. Gaveln hade i övrigt tre dörrar varav den mittersta gick upp på loftet, där Erik torkade sina produkter. I högra hörnet fanns vedboden. Därefter följer sälaà, därefter en dörr som leder upp till skullen, Det vita är ladugården följt av stall och sedan längst bort ett vagnslider. Torpet var omgivet av mycket åkrar, som lutar ner mot dalen, och Erik Anners sa att det enda, som det lutar med är när jag skall köra ut dynga från lagårn, men allting annat luter emot. Senare tillkom brukning av åkrarna runt fjäta, när Kasernborna inte längre hade några kreatur. Svarten var en av de första hästarna. När Svarten blev för gammel köpte Erik Bläsen, en genomsnäll ardenner. När Erik var ute och körde och mötte någon, så stannade alltid hästen, då den var van vid att Erik gärna tog sig en prating med den mötande. Gården bar 4 - 5 kor samt en tjur, och vid språng fick Erik 4 - 5 kr för te få kon betäckt. hugade kor kom till och med ända från Ekeberget. Söder om gården fanns en lada, ett vagnslider. Jaktlaget i Bredsjö hyrde detta, som en jaktstuga. Ej att förväxla med det nybyggda slakthus, som nu finns vid skiljevägen.
Erik Anners med BläsenStigen till affären i Bredsjö gick nerför backen över Lafallsbäcken (som strax mynnar i Vargdammen) ner till banan längs staketet fram till Bresjö. Vid bäcken fanns en spång över elva och där låg en hel och en halv kvarnsten. Di gamla har berättat att platsen i närheten kallats för Hokkas qvarn, och åkkern i närheten kallades för qvarnåkern. 20 meter ovan qvarnen finns fortfarande ett dämme. Bläsens sista uppdrag var att försöka bärga den knappt meter stora stenen. Med framkälke och lite bräder på försökte man sommartid att bärga stenen på kälken. Stenen gick inte att bärga, varvid den får ligga kvar i närheten av vintervägen. Men kvarvarande sten halva, bör vara kvar vid bäcken. Nere öster om vägen, som förr gick till höger om stugan, låg en grovt timrat uthus med en nordsida som bara bar plankor. Här övernattade familjen, när de höll på att bygga om stugan däruppe. Vartill denna byggnad, som finns markerad på skifteskartan, utnyttjades till får vi blott på denna beskrivning gissa oss till. Det tjocka timret talar om att det kan ha varit ett boningshus. När folk i Kasern slutade med djur gick marken över till Erik Anners, som alltså brukade den mark där fäta var. Erik gifte sig som brukare på Ljusnarsbergsgården med Selma Maria från Hörken och hade med henne barnen som växte upp här på höjden.
Ingen tog över bruket av detta stället efter Erik Anners, utan det arrenderas ut till arbetare. Bolaget försäkrade sig därom sin frihet att ta dö på växtligheten, vilket förklarade den då rådande politiken med uttjänta gamla torp. Lennart Johansson
gift med Johan Löfströms dotter Edit f1915 från Löfåsen. Olles torpet 47/1320 Grönhult 1Vi kollar om det kallas Broberget ? I samband med skifte 1870 tvingades Jansas son Olle att flytta sina delar, som inte hade några bolekar. Av allt att döma så bygger han upp ett torp här som i dagens läge inte har något namn, varför vi lika väl kan döpa om det till Olstorp. Det skall ha funnits en tvålägenhets fastighet med en västlig och en östlig del, med lada och hönshus och plats för häst och några åkkrar, som det heter här uppe. Platsen för stället valdes till vägskälet in till Faderns gård. August Rosendahlf1850 på Löfåsen kan vara först på platsen på denna mark Olof Janssons sterbhus kanske redan från 1886 per 91-95 rimlig vi får se. Nu är vi på osäker mark. Norra - Västra gavelni den ena bodde Gustaf Ers = Gustafsson och flyttade sedan till Ställdalen. Det visar sig vara Gustaf Erssonf1854 kom från Sandåskärret och bodde här från 1896. Han dör redan 1925 och familjen Gustafsson avflyttar måhända till Jönshyttan, där Augusta dör 1950. Familjen avflyttar 1928 från Grönhult 1. Av familjens 12 födda barn kan jag blott redovisa följande.
Anders Gustaf Anderssonf1862 kom 31 men frun dör på platsen och flyttar redan 35. Rudolf Carlssonsom ju gifte sig med Göta Sofia Linnea Waller och kom 27-29 Gustaf Edvard Schröderkom ju från Västra Grönhultshöjden och skrevs här som arrendator, där vi berättar mer om deras öden i mån jag kan spåra dem. Skröder bodde här från 40 talet och bodde här bra länge. Östra delenGustaf Janssonf1853 kan ha kommit 82 till 92 då han byter med Waller till Bränntorp och då kommer Erik Waller från Bränntorp. Erik Wallerf1842 kom från Bränntorpet 1892 men dör 94. Han hade varit torpare och kom hit med delar av sin familj. Han gifte sig med bergsmansdottern Karolina, som var dotter till Erik Nilsson, som vi kan berätta mer om under Grönhultshöjden. Barnen då
Carl Erik Wallerf1869 skrivs som torpare och gruf arb här från före 1916 och efter 1927 Viktor Wallerf1884 skrevs som torpare och grufarbetare och bor här 1927+ då han sedan flyttar till Jönshyttan. Han hittade sin Selma från Knappatorpet, där fadern Carl Erik tjente på Grönhults gård från 1907.
En finländare byggde en snickeri och tillverkade hyllor, men nu är den omgjord till slakteri för jaktändamål. Att det troligen varit ett torp en parstuga har man sedan länge glömt. HaggruvanI början talade man om Grufhagen, vilket kan förklara dess senare officiella namn. Vi vet att malmletaren Olof Persson troligen startade gruvdriften här och 1790 hade han förvärvat hela gruvan. Det förklarar att vi med visshet konstaterar att Jansa besitter denna gruva under sin levnad och att hans söner senare delar på kakan efter hans död. 11 till 12 gruvhål finns i området, och gruvan lades ner 1929. Skrädda var det hantverk då man skilde malmen från gråberget. Gruvan nämns inte i hfl men perioden 1816 - 25 hittar jag en Masmästare Anders Joh. f1773.
På denna bild från 1860 talet anar man två stugbildningar, den övre kan vara Stenstugan, medan Trästugan låg närmare vägen. Vägen är ju sedan flyttad några meter åt väster.
Carl Valdemar Rosendahl 1910-12+kommen från Löfåsen och Grönhult passerar måhända bara här, men får en son Ragnvald född här 1912. Hustru Ingeborg Herman med rötter i Ekeberg. Ivan Engelbert Johansson 1908-f1881gift med Viktoria Krok, vi kan spåra dem och deras två barn, men vi vet intet att berätta. Carl Dubois 1915-18f1879 träffade Inga Maria från Jönshyttan och själv kom han från Dannemora
gruvor. Johan Vilhelm Andersson +1900- 06+f1852 kom som grufarbetare från Hafsjöberg, vars tio barn också skrivs som arbetare här och som vi kan följa in i nutiden. Det behövs inga romaner, verkligheten kan ge stoff nog, för att förstå människans strävan. Familjen kom före 1900 men ger sig av efter 1906.
Carl Erik Carlsson Fröberg 1914-ensam från Grangärde Carl Johan Persson 1896-max 05;grufarbetare gifter sig med Olivia från Tordishöjden och finns i Gloppsjön 1905 Två fastigheter fanns här varav de låg på östra sidan av vägen. Trähusetlåg alldeles intill vägen på östra sidan. Carl Viktor Johansson återfinner jag med sin Dina från 1918-29, då de flyttar till St Sirsjön. En uppgift talar om att Kalle och Din Johansson flyttade den omkring 1925. Här i Haggruvan spökade det och spökerierna tog de med när de flyttade huset ner till Sirsjöberg vid gruvan. Stenhusetfinns resterna kvar på sydöstra sidan precis vid sidan av det stora gruvhålet. Stugans placering alldeles på baksidan av gruvöppningen innebar även dramatik, då man en vinternatt hörde ett kraftigt muller i backen och på morgonen kunde man se tre eller fyra grova stockar, som brutit igenom den fyra till fem dm tjocka isen på väg upp från gruvans innanmäte. Carl Erik Fröbergf1874 kan ha bott i Stenhuset från 1914 till 1918 Viktor Sundin 1908-17f1885 kom från Bredsjöåsen 1908, där han träffade sin Hulda för att efter hustruns död 1917 flytta till Kasen. Här växer dotter Edit upp och finner sin Bror Johansson. Hustrun dör här och han flyttar till Kasernen och lämnar i sinom tid plats för Carl och Olga Carl och Olga Gustafsson 1920-f1896 kom till Haggruvan 1920 från Sandåskärret. De är föräldrar till Göran Gustafsson. Carl gifte sig året innan han kom hit med sin Olga från Knapptorp i Bresjö. Sonen Göran född på plats bodde här. Som barn åkte han skena med sina lekkamrater runt runt på isen till denna gruva. Olga och Kalle bygger sedan den skära stugan vid St. Sirsjön dit de flyttade 1932. (Materialet lär de ha tagit från Räflyan i Ekebergshyttan) Jag har en uppgift om att Per Erik Waller skulle ha bott här från 1939-43 och de skulle därmed vara de sista som bodde vid denna gruva. För en avstickare mot Kampbacken och vidare in mot Helgomässtorp och Bondfallet gå hit. Vi fortsätter söderut mot GröndalBengt Håkanssonf1678 finns på Grönhult tillsammans med sin Anna Pålsdotter från Gränsjön och det må vara troligt att han överlåter till sonen denna fastighet. En anteckning i dödboken antyder att de aflat 5 söner och 5 döttrar tillsammans, men texten är så otydligt så jag ber att få återkomma. Jag har spårat möjligen två av barnen sonen Sven nedan och möjligen Håkan som var född 1805. Sonen Sven Bengtssonf1718 bor på den del av Grönhult, som vi senare känner igen som Bror Johanssons. Efter den nya indelningen 1790 har Sven avlidit (†1783) och sonen Jan har tagit över större delen av marken. Om hans fru Anna Danielsdotter vet vi ännu föga mer än att hon dog 1854 och efterlämnade en efterlevande son och dotter. Lena gifter sig med en bergsman Carl Carlsson i Björksjön, vars ättlingar vi återfinner vid Gröndal och i övrigt under Jönshyttan. Sven gifter naturligen om sig men ytterligare telningar står ej att finna. Han uppnår en aktningsvärd ålder och går bort 1783 efter första storskiftet. Han har 14 anställda under perioden 69-75. Sonen Jan Svensson f1743 tar vid före 1790 när nya mätningen är klar och det visar sig att Jan besitter ¼ mantal. Han finner ännu anonyma Stina Olsdotter f1745 och får med honom barnen
sonen Sven Janssonf1776 har 1/8 perioden minst 1825--41 gift med Anna i Grönhult masmästare dotterns i Jönshyttan många flickor. Han är tämligen anonym men vi vet ändå att
Bredsjö bruk förvärvar denna och nedanomliggande fastigheter, som därvid mer kommer att utgöra arbetarbostäder än tidigare livskraftiga bergsmansgårdar. Henning och Alma Wallerf1869 var kommen från Olofstorp till detta stället och lämnar över till Bror. Bror och Edit Johansson
Bror Johansson med hustru, som delade sitt liv mellan berget och fjäta. De kom hit någon gång på 40 talet och flyttar 1972.
Grönhult
Grönhult KronblomVi skall väl erkänna att här föreligger en hög grad av osäkerhet. Bm Petter Olsson f1724 finns här redan från 1766 och har många i sin tjenst under denna period, men han har bara 3/16 kvar, när mätningen och affärerna är klara 1791. Han bor här som bergsman från minst 1766 fram till sin död 1798. Maria hittade han i Grythyttan och hon överlever honom med 10 år och lämnar efter sig.
Fastigheten hänger sedan i luften ett lämpligt offer för hugade spekulanter. Här bodde bröderna Jansson som flyttade från Kampbacken Carlsson eller Jansson flyttade till Källinge bodde 10 - 15 år. Verner Johanssonf1906 var gift med Ingrid från Asplund nära Sundet, där han också vistades innan de flyttade till Bredsjö.
SmålandBergsman Erik Ersson f1737 på det som idag kallas Småland. Han fanns med på skiftet 1780, men försvann före 1790. Han kan inte med säkerhet identifieras. Ett förslag är en Erik, som var gift med Sara Svensdotter, som dör i barnsäng på Grönhult 1781. Vi får nog nöja oss med detta tills vidare. Anders Anderssonf1812 vid Gröndal finns här perioden 1842-7 för att sedan återfinnas på Kolningsberget. Sexman Olof Jansson 18301830 uppträder en vådeld i Småland och som brandstod var aktuell togs saken upp i Rätten. (Hittar inte sexman Olof Jansson i Småland) Där berättas att brygghuset brann här natten till 26 juli. Jansa var instämd som vittne och berättar att ett nyligen uppfört brygghus var lagt i aska. Längd och bredd anges till 11½ x 10 3/4 aln belöpande sig till 104 Rd Banco följd av Jan Olsson 1847-58f1808 kan ha kommit 47 och var från Hafsjön. Småland var tydligen ett större ställe med rikligt med pig och drängar. Han väljer en betydligt yngre Eva som skänker honom
Jan dör 58 och får en efterträdare i säng och gård. Småland var tidigare en av de större gårdarna här uppe på Grönhult och en av dess ägare var Smålands Olle, som tillsammans med Skräddar Jan från Kampbacken överföll långväga farande och rövade deras varor och dragare. Varorna avyttrades sedan i Filipstad, en verksamhet de kompletterade med tjuveri och skojeri, där de genom svek och bedrägeri lurade till sig varor. Vid en sådan marken klippte han sitt hår och skägg samt lade två äppelhalvor i munnen, med stora knölar som effekt och kallade sig nämndeman Kulbenkäke. Skräddar Jan anlade lösskägg och uppträdde under bruksägare Pickla Månsa på Träbensfors och tillhandlade sig två Oxar, som skulle betalas sista marknadsdagen och Olle gick i borgen för köpet. Betalningen uteblev och det blev sedan ett ordstäv att en icke influten fordran som var omöjlig att få ut sa man "Den blir nog betald när Skräddar Jan betalt sina oxar". Johannes Philipf1826 finns här på Småland från troligen 1860 då paret gifter sig och flyttar sedan till Ösjöhöjden perioden efter 1885, och återfinnes där som fattighjon samman med sin fru. Av deras två barn födda på 60 talet vet jag inget att berätta annat än att sonen Johannes skrevs som obefintlig 1890. Erik Åkerströmf1829 kom från Hällefors senast 58 och finns här åtminstone till 1863 troligen i tjänst som statare. Han hade varit dräng hos Jansa och skrivs här från 1855, men hans karriär blir nog inte så långvarig här. Bredsjö Bruk har nog redan före 1860 talet lagt vantarna på detta ställe, som då tecknas som ¼. torp Carl Henriksson.f1849 kommer hit 1883, men flyttar 1892 till Kopparberg sedan till Grangärde. Han är anonym men gift med Lovisa från Björksjön. Deras fem barn stannar inte i bygden. torp Jan Johan Erik Anderssonf1851 son till Anders Persson d:ä från Ängsmossåsen hade tidigare varit på Broberget och kommer hit kring 1895 och flyttar till S Bastfallet 1707. Stina Lisa hittande han i Sikfors och deras tre barn blir torpare och skogsarbetare vid det senare skogstorpet, där vi kan berätta mer. Anders Gustaf Anderssonf1862 från Sandsjö kom 1907 från Jönshyttan Gata med sin fullbordade familj.
Vid Smålandsgården. Stående Ivar Eriksson Viktor Jansson bror till Carl som bodde i Kampbacken. August Ferdinand Runqvistf1878 fanns 32-44+ Nedanför Småland i gipen innan järnvägen ligger banvakten i Jönshyttan. Gröndals banvaktsstugasom ligger på norra sidan om järnvägen och var vid byggandet starkt ifrågasatt. Förr var grindarna alltid stängda och Bast mor vaktade grindarna i ur och skur, bittida och sent och postade tåget. Hon försörjde sig sedan genom att förbinda sår och botade varjehanda krämpor, genom åderlåtning och koppning. Hon hjälpte till vid slakt och hon gällde (kastrerade) smådjur, bäsar och katter. Här till en anlitad jordemoder. Banvakten 06+ Karolina Boström som änka med två barn och brodern Carl Johan Boström f1864 Här finner vi kommunalpampen enligt skriften om kyrkan. Bränntomten Bränntorpvi lägger in den under Grönhult då det fanns ett klart samband med denna Rote, samt att det ligger på samma sida om järnvägen. ligger norr om vägen till Sirsjöberg sedan man passerat den förr ödsliga vägen längs Dammsjöbackarna, där Smålands Olle och Skräddar Jan huserade. På krönet, som utgör vattendelare för Värmland och Dalarna, syns Bränntomten med sina åkerfält. Förr var de djupa skogarna mellan socknar legio men här växte bebyggelsen samman, så ej alltid vänskapen. "Jurse kunter å Hällfors tallkôttr" drog inte alltid jämt, på dansbanor och auctioner. Jurse pôjka sades vara starka och viga sågs som osårbara och de sades ha vitt blod. Petter Perssonf1810 kom 39 p 33-77 alltså en lång period. Han är torparson från Norra Ekeberg, och gifte sig med barna lärarens dotter Katarina Henriksdotter från Sikfors. Familjen förblir ändå relativt anonym.
Per Erik Wallertorpare f1842 kommer från Skinnskatteberg 77 fram till 1892 då han flyttar till Olles på Grönhult. Han gifte sig med Karolina från Grönhultshöjden (bm Erik Nilssons dotter) De hade både dräng och piga på stället 1890.
Waller flyttar sedan till Olofstorp i Grönhult där han avlider och lämnar enkan med söner att bo en period efter 1900. Han byter lägenhet torp Gustaf Janssonf1853 och hit kommer 1892 men dör 1900 här på platsen. Han gifte sig med Matilda från Gränsjön och de får barnen.
Carl August Boströmf1857 kom 1902 och fortsatte till 1931 då han flyttar till Gröndal. Stabbe bodde här som sist enligt db4 Gustaf Herman f1886. Vi fortsätter vår upptäckt av Grönhults Rote och utgår från Grönhults gård och följer vägen mot Bresjö, men då skall vi välja Grönhultshöjden eller Ängsmossåsen där vi berättar mer. |
|
|