Författningar och EU förordningar 
på slamområdet

för att förhindra Rambofasoner.

[ Uppåt ] [ EU kommentarer ] [ Författningar ]

Miljöbalken.

Direktiv 86/278 EEG om avloppsslam. 
Förvaltning av kvaliteten av vattenmiljön 660/ 2004
EU Parlamentets Förordning 852
EU Parlamentets Förordning 853 / 2004 om hygien regler för livsmedel av animaliskt ursprung. 
EU-parlamentets Förordning 854. 
EU Parlamentets Förordning 882 / 2004 

Tips från myndigheter. 

  Miljöbalken med förordningar.

Lagen har visat sig synnerligen tandlös och oegentligheterna som denna delen av hemsidan tar upp, har kunnat ske utan att lagen kunnat reglera någonting. Vackra ord som 

• att främja hållbar utveckling så att kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.

• Naturen lär skall ha ett skyddsvärde.

• Människans rätt att bruka är förenad med ansvar att förvalta den väl. 

SNFS 1994:2.

Reglerar användningen av avloppsslam inom jordbruket, och styrs av växternas näringsbehov. Kvaliteten av jord och vatten skall ej försämras. Slam skall behandlas, men om inte så skall den brukas ner inom ett dygn. Ej betesmark. Krav på markkartering och analyser. Register skall föras var slammet hamnar.

SFS 1998:44.

Handlar om smittspridning, metaller organiska ämnen (såsom flamskyddsmedel)

SNFS 2001:5.

Syftar till att reglera användningen av slam så att skadliga effekter på mark, vegetation, djur och människor hindras samt att riktig användning av avloppsslam uppmuntras. Smittskyddet har mycket att säga till om. 

SFS 2004:660.

Västerhavets Vattendistrikt. Inlandsvatten allt ytvatten och grundvatten på land. Kartläggning av mänsklig verksamhet som påverkar ut och grundvatten.

  Direktiv om vatten 2000/60/EG

Rättsakt vilken publicering är obligatorisk. 

Vatten är inge vara som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som sådant. 

Åtgärdesprogram ekologisk hållbar förvaltning och skydd av sötvattensresurserna, som skulle genomföras före 2000 är ännu inte genomförda. 

Artikel 1 en ram för skyddet av inlandsvatten ... kustvatten.. grundvatten

• hindra ytterligare försämring av akvatiska ekosystem.. även terrestra ekosystem och våtmarker.

• främja hållbar vattenanvändning....

• minska föroreningar.

Artikel 2 definitioner

Artikel 3 Samordning

säkerställa lämpliga arrangemang. Senast 6 månader efter vad som stadgas i Art 24 skall ....

Artikel 4 Miljömål

Ytvatten 

genomföra alla åtgärder för att förebygga en försämring.

skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekomster.

nödvändiga åtgärder för att minska prioriterade ämnen 

Grundvatten 

vidtaga åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. 

Skyddade områden

avses vattenförekomst i ett område skall strängaste målet gälla.

Artikel 5 översyn av miljökonsekvens

Varje avrinningsdistrikt analys, översyn och ekonomisk analys av vattenanvändning. 

Artikel 6 register över områden. 

som kräver särskilt skydd. och vara klar 4 år efter detta direktiv. 

Art 7 dricksvattentäkter.

Artikel 8 Övervakning

Program för övervakning för yt- och grundvatten, klart 6 år efter ....

Artikel 14

samråd med allmänheten, vid uppdatering av förvaltningsplanerna. 

Artikel 16 Strategier mot förorening av vatten och grundvatten.

Artikel 24 

lagar skall vara genomförda senast dec 2003.

Bilaga 8

Orienterande förteckning över huvudsakliga förorenande ämnen.

1. Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i akvatisk miljö.
2. Organiska fosforföreningar.
3. Organiska tennföreningar.
4. Ämnen och beredningar eller nedbrytningsprodukter av dessa för vilka det har påvisats att de har cancerogena
eller mutagena egenskaper eller sådana egenskaper som i eller via vattenmiljön kan påverka steroidogena funktioner,
sköldkörtelns funktioner, fortplantningen eller andra endokrina funktioner.
5. Svårnedbrytbara kolväten och svårnedbrytbara och bioackumulerbara organiska, toxiska ämnen.
6. Cyanider.
7. Metaller och deras föreningar.
8. Arsenik och dess föreningar.
9. Biocider och växtskyddsmedel.
10. Uppslammade ämnen.
11. Ämnen som bidrar till eutrofiering (i synnerhet nitrater och fosfater).
12. Syretärande ämnen (mätbara med hjälp av parametrar som t. ex. BOD och COD).

Vattenvård i Vattendistrikten.

   Direktiv 86/278/ EEG om avloppsslam

Direktivet syftar också till att uppmuntra återanvändning av slam i jordbruket på ett korrekt sätt. Direktivet tar huvudsakligen upp gränsvärden för halter av tungmetaller i mark och slam, behandling av slam, villkor för användning av slam i jordbruket, provtagning och analys av mark och slam samt registrering av slamproduktion och användning av slam i jordbruket. Danmark och Frankrike Irland återanvänder mer än 50 %. Finland och Sverige har en låg återanvändning < 17 %. Nederländerna skickar sitt till Ukraina. En viss tid måste förflyta från det att slammet sprids tills boskap släpps ut på bete eller man skördar fodergrödor eller vissa grödor som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras i rått tillstånd. Det är därför nödvändigt att övervaka kvaliteten hos slammet och hos de jordar där det används, utföra analyser och meddela vissa resultat till användarna. Medlemsstaterna bör kunna besluta om bestämmelser som är strängare än bestämmelserna i detta direktiv.

Art 1 reglera användningen av avloppsslam i jordbruket så att skadliga effekter på mark, vegetation, djur och människor förhindras, samtidigt som en riktig användning av slammet uppmuntras.

Art 2 Slam från reningsverk som behandlar avloppsvatten från trekammarbrunnar  eller tätorter. Behandlat slam, som har behandlats biologiskt kemiskt el termiskt, lagrats under lång tid för att minska jäsning och hälsorisker.

Art 7

slam får ej användas på betesmark, eller fodergrödor skördas inom en viss tid. 

Art 8 

beakta växternas näringsbehov, och på sådant sätt att jorden och ytvatten och grundvatten inte försämras. Sura marker är känsliga för tungmetaller. 

Art 9 slam och jord skall analyseras. 
    Slamanalys

• analys var 6 mån vid ändring oftare, utan variation var 12 mån.

• torrsubstans, organisk substans

• pH

• Kväve , Fosfor.

• Kadmium, Koppar Nickel, bly, Zink, kvicksilver, krom; 

    Jordanalys

• först skall jordanalys utföras innan slambehandling. 

• analyser därefter

• med avseende på ph, Kadmium, Koppar Nickel, bly, Zink, kvicksilver, krom; 

Art 10 Register skall föras om den producerade mängden och den mängd som levererats för användning inom jordbruk, slammets sammansättning den behandling som utförts, användarens namn och adress samt platsen där slammet skall användas. Förteckningen skall stå till myndigheternas förfogande och utgöra underlag för rapport. Uppgifter om behandlingsmetoder och analysresultat skall på begäran lämnas till de berörda myndigheterna. 

Art 12 medlemsländerna får vid behov införa bestämmelser som är strängare än de som föreskrivs i detta direktiv. 

Artikel 14 En kommitté för anpassning av detta direktiv inrättas

Art 16 Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att detta direktiv. 

Art 17 vart fjärde år skall en sammanställning av slam i jordbruket med uppgifter om använda mängder, kriterier och svårigheter som uppkommit vid användningen, som överlämnas till kommissionen, som offentliggör innehållet. Kommissionen vid behov föreslå lämpliga åtgärder i syfte att förbättra skyddet för marken och för miljön. 

   Förordning 852 / 2004

hämtas sjv.se; gäller livsmedelshygien.

Livsmedelssäkerhet från och med primärproduktionen och alla i livsmedelskedjan hög skyddsnivå för människors liv och hälsa är grundläggande för livsmedelslagstiftningen.

Faror med livsmedel i primärproduktionen bör identifieras och kontrolleras på ett korrekt sätt. 

Rekommendationer för god hygienpraxis bör omfatta information om faror som kan uppstå i primärproduktionen som mögelgifter och tungmetaller, användning av vatten, organiskt avfall och gödningsmedel. . 

   Förordning 853 / 2004

kan hämtas på slv.se; 

Dess hygienregler kompletterar 852 för livsmedel av animaliskt ursprung för livsmedelsföretagare.

Den gemensamma jordbrukspolitiken kräver regler för ett bättre hälsoskydd. 

Krav på spårbarhet. Denna förordning skall ej sänka kraven, som fanns vid inträdet. 

Livsmedelsföretagarna, inbegripet fodersektorn, samverkar och de överväganden som görs om djurhälsa, djurens välbefinnande och folkhälsa i alla led av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjor är kopplade till varandra. Kommunikation mellan de olika intressenterna längs hela livsmedelskedjan från primärproduktion till detaljhandel. 

Krav på besiktning av vilt som slaktas och distribueras på marknaden. 

Krav ställs på transport, slakt och styckning i denna förordning. 

Livsmedelsföretagarna inbegripet fodersektorn samverkar djurhälsa, djurens välbefinnande och folkhälsa .... är kopplade till varandra ... förutsätter en god kommunikation mellan primärproducent till detaljhandeln. Medlemsstaterna bör dock tillåtas att fastställa strängare bestämmelser inom sina territorier för att ta hänsyn till särskilda risker.

   Förordning 854 

hämtas sjv.se;

Handlar om offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung, av betydelse för skydd av folkhälsa och i förekommande fall, djurs hälsa och djurskydd. Djurskydd under transport och slakt. 

Den officiella veterinären skall dokumentera och utvärdera resultaten av sin inspektionsverksamhet. Om problem uppstod i primärproduktionen skall veterinären meddela den veterinär som anlitas av den jordbruksanläggning djuren kommer ifrån. 

Den officiella veterinären skall kontrollera att djuren som tas emot är korrekt identifierade. Djur som inte kan identifieras avlivas och förklaras otjänlig för föda. Närhelst veterinären anser det nödvändigt skall offentlig kontroll genomföras på den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån. 

I förekommande fall skall veterinären underrätta övriga behöriga myndigheter om djurskyddsproblem.

Vad gäller beslut om kött skall kött förklaras otjänligt från djur som inte har genomgått besiktning före slakt, med undantag för frilevande vilt. Vidare består av lever och njurar av djur äldre än 2 år och härrör från områden där påvisat allmänt utbredd förekomst av tungmetaller, är nedsmutsade med fecalier eller annat. 

Förordning 178 / 2002

här finns grundläggande bestämmelser. 

   Förordning 882 / 2004 Offentlig kontroll 

Om foder och djurhälsa och djurskydd. Foder och livsmedelslagstiftningen. Djurhälsa och djurskydd. ändamålsenlig samordning mellan den centrala nivån och den regionala eller lokala nivån.  ....underrätta kommissionen om det finns uppgifter om att ett livsmedel eller ett foder innebär en allvarlig direkt eller indirekt risk för människors hälsa.....

Art 1 Offentlig kontroll

Art 2 definitioner 

Art 3

Offentlig kontroll skall genomföras utan förvarning och i alla led av produktionen av livsmedel. 

Art 7

Allmänhetens tillgång till kontrollverksamheten och dess effektivitet. Inget sekretess skydd här 

Artikel 18 Åtgärder vid misstanke. 

Art 54 Åtgärd vid bristande efterlevnad. 

bristande efterlevnad, bristande efterlevnad, skall den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som skall vidtas skall den ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad.

sanering, förbjuda utsläppande på mark, återkallelse   destruktion    stänga företaget  återkalla godkännande   

Art 55 sanktioner från EU. 

  Tvärvillkor

• skötselkrav eller hävdvillkor. skötselkrav på träda, betesmark och slåtteräng.

• verksamhetskrav är svenska regler för jordbruksverksamhet. Kraven handlar om folkhälsa, djurhälsa, växtskydd, miljö och djurskydd. 

tvärvillkor för att förbättra bland annat den yttre miljön och djurmiljön. Storleken av stödet kan reduceras om någon bryter mot reglerna, men påföljderna är blygsamma. . 

Du som ansöker om något av de stöd som berörs av tvärvillkoren har ansvar för att jordbruksverksamheten sköts på ett riktigt sätt även om arbetsuppgifterna görs av någon annan.

Svar från myndigheter 

SNV sent omsider:

Angående slamhantering

Vi har mottagit dina skrivelser angående dels tillskrivning till EU kommissionen dels Miljödomstolen i Vänersborgs dom meddelad 2007-03-20 samt Överklagande av Länsstyrelsens nej till Salixodlingar på Dagsnäs.

Vad vi kan utläsa av skrivelsen angående tillskrivning till EU kommissionen har du skrivit till kommissionen och angett att Sverige inte följer gemenskapslagstiftningen. Det framgår inte av din skrivelse i vilket avseende Sverige inte skulle ha följt gemenskapslagstiftningen. Nedan följer en kort redogörelse över de direktiv respektive den nationella lagstiftning som kan vara tillämplig.

Tänkbara direktiv

• Direktiv 86/278/EEG om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket innehåller endast bestämmelser om användning av avloppsslam i jordbruket enligt artikel 1. Enligt artikel 2 c) definieras jordbruk som odling av alla former av livsmedelsgrödor för kommersiellt bruk, inklusive djurfoder. Energiskog omfattas alltså inte av det direktivet.
• Direktiv 1999/31 EG om deponering av avfall omfattar inte spridning av slam, inklusive avloppsslam, för gödnings- eller jordförbättringsändamål (artikel 3.2). Spridning av avloppsslam för att anlägga en energiskog faller in under det undantaget och deponeringsdirektivet är alltså inte tillämpligt.
• Spridning av slam i Natura 2000-område kan vara tillståndspliktigt enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken (om spridningen av avloppsslam på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-området). Naturvårdsverket anser att man i den bedömningen bör beakta om den livsmiljö som avses att skyddas skadas eller om åtgärden medför att den art eller de arter som avses att skyddas störs på ett betydande sätt. Bestämmelserna om Natura 2000 finns i 7 kap. 27-29 b §§ miljöbalken som genomför direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar. Det är den operativa tillsynsmyndigheten som utövar tillsyn över Natura 2000-bestämmelserna och som även utövar tillsyn om tillstånd söks för verksamhet eller åtgärder som är tillståndspliktiga enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Om det är ett naturreservat som har beslutats av kommunen är det kommunen som utövar tillsynen. I annat fall utövar länsstyrelsen i normalfallet tillsynen men det finns en möjlighet att överlåta tillsynen till kommunen.

Nationell lagstiftning

Den operativa tillsynsmyndigheten kan tillämpa de allmänna hänsynsbestämmelserna och antingen förelägga den enskilde eller förbjuda denne om det behövs. Den möjligheten gäller alltså även om det saknas gemenskapslagstiftning eller svenska generella bestämmelser.

Naturvårdsverket har inte laglig möjlighet att agera mot enskilda eller mot tillsynsmyndigheterna i ett enskilt ärende. Ett alternativ som står till buds för dig är att väcka ett nytt ärende hos den lokala tillsynsmyndigheten i kommunen för att begära förnyade utredningar och eventuella åtgärder enligt miljöbalken och att föra ärendet vidare till överprövande instanser, om du inte erhåller de åtgärder som du anser nödvändiga. Ett annat alternativ är att anmäla inblandande tillsynsmyndigheter till justitieombudsmannen (JO) för att få utrett huruvida myndigheterna handlat felaktigt.

Dom i Miljödomstolen

Vid en genomgång av handlingarna i diariet kan jag inte se att miljödomstolen har gett Naturvårdsverket möjlighet att komma in med yttrande i ärendet som du anger avslutas med dom 070320. Se Dagsnäs.

[ Uppåt ] [ EU kommentarer ] [ Författningar ]

[ Start ] [ Uppåt ] [ innehåll ]
[ Start ] [ EU kommissionen ] [ Trätornas Träck ] [ Storgodsen vid Hornborgasjön ] [ Tranor och träck ] [ Cranes and sludge ] [ Katastrof ] [ Tribunal ]