EU skrivelser

Kontinuerligt har miljöbrott under många år fått fortgå vid Hornborgasjön i Västra Götaland Sverige, en av Europas finaste våtmarksområden. Från norra sidan, Husgärdet vid saluförda Axvalla Hed, till Gudhems socken. Vid hela norra och västra sidan av den berömda fågelsjön pågår en skumögd verksamhet. Här föreligger bristande följsamhet mot EU förordningar av svenska myndigheter. Detta är ett uttryck för en svår splittring och total brist på samordning, något som EU kommissionen redan känner till och givit förordning om för att råda bot mot.

Bild Kartan över Hornborgasjön visar slamdeponeringen runt fågelsjön.

Detta sedan Husgärdet i norr nu inte ens med vår tandlösa miljöbalkens medgivande kan fortsätta att härbärgera de nationella och internationella sopor och slam (soopor) som omsätts. Axvalla Hus med dess medeltidsomspunna kultur och naturskyddade marker har inte visats minsta hänsyn. Över halva Hornborgasjöns randområden är därmed intecknad. Svenska skyddsregler är inte tillämpliga och EU:s strängare direktiv är ännu inte implementerade i vårt medvetande och våra förordningar. Kommunala myndigheter är inte kapabla att hantera miljööverträdarens ständigt nya affärsidéer. Okänsligheten för obetydligt utmätta straffsanktioner stimulerar blott till nya övergrepp.

Hornborgasjön ligger där försvarslös, naken och trogen sin 200 åriga historia av misshandel och övergrepp och får nu ta emot slam och lakrester från de forna strandängarna. Denna ohämmade deponering hotar den utomordentligt instabila fågelsjön, som lätt kan tippa över i en överväxt av alger, som kommer att spoliera 60 års försök till restaurering. Härtill kommer decennier av djurhållning, som inte stämmer med den tradition, som Astrid Lindgren förmedlat till oss. Stockholmarna bjuds dessutom på slamkontaminerat kött, som svart levererats från ett slakteri i Skaraborg.

Vart tog naturvården vägen ? Svenska Naturskyddsföreningen SNF ägnar sig åt avlatsbrev med utsläppsrätter och glömmer att ta ansvar för vår natur. Varför vågar ingen införa yrkesförbud och djurförbud och kontrollera ekonomierna på dessa gårdar, som under 200 år bevisligen varit motorn i de trakasserier, som drabbat Hornborgasjön. Vad säger tranorna som samlas till konferens vid Hornborgasjön i april ? Skåningarna, som också drabbats av denna typ av slamdeponering, har vågat protestera mot illgärningar av motsvarande slag med ordentliga bredsidor.

Under de två senaste åren har ett seminarium och en Tribunal hållits i ämnet, men inbjudna ansvariga myndigheter uteblev. Vid senaste Tribunalen i Skara fastställdes dock följande krav.

Yrkesförbud för denna typ av s.k. miljöföretag (tillhörande den så kallade Mariestadsskolan) i såväl Västergötland som i Skåne.

Skatterevision av markägare av de stora gårdarna väster om Hornborgasjön med kopplingar till slamhantering: Husgärdet, Trestena, Dagsnäs, Stora Bjurum och Kungsgården i Gudhem.

Djurförbud införas för ansvarig djurhållare på Husgärdet med omedelbar verkan och djuren slaktas till minkföda, innan de blir konsumerade i Stockholm eller tilldelas företaget närstående vänner.

EU:s skärptare tvärvillkor tillämpas på företag, som inte följer regler, och med större skärpa än idag.

Utredning av slamlevererande kommuners i Västsverige vandel och handel.

Efterhöra EU kommissionens syn på hur Sverige sköter sina åtaganden på miljöområdet, svensk slamhantering, livsmedelsområdet och jordbruksområdet med foderhantering enligt senare års förordningar.

Kvalitetskontroll av slakthusens val av nöt, som går till människoföda. Godeman deklaration där det framgår var djuren har betat. Denna kontroll skall vara av minst samma kvalitet, som för mjölkproducenter.

Skärpt kontroll av primärproducenter och mellanhänder inom spannmålshanteringen vid avyttring. Självdeklaration utan kontroll på platsen är oacceptabel.

Husgärdet skall öppnas för friluftslivet och besökande skall inte behöva gå omvägar eller föranmäla för att besöka bl.a. Axvalla Hus. (Axvalla hed måste skyddas mot oseriöst ägande).

Svensk lag och sanktionsmöjligheter skall gälla även på Husgärdet och i en framtid även Stora Bjurum och Bäckagården Rådene i Skövde kommun.

EU kommissionen har tillskrivits (ENV A2/LN/nh D(2006) - 24861) och önskar kompletterade information huruvida nationella myndigheter har överträtt gemenskapslagstiftningen eller som i detta fall nationella myndigheter underlåtit att följa direktiven eller vidtaga åtgärder trots återkommande påpekanden.

Frågor

Frågor kommer därför att ställas till respektive myndighet med krav på registrering av denna handling och i möjligaste mån svar. Uteblivet svar kommer att ingå i den redogörelse, som kommer att tillställas EU kommissionen.

1 Miljöåklagarmyndigheten i Göteborg.

Ärende 409A-334-04. Otillbörlig deponering av över 7000 ton (officiella uppgifter) avloppsslam på Skara Dagsnäs 1:2 lagfördes ej. Följden av detta beslut är att vederbörande företag använder detta som argument för att kunna erbjuda hugade slamleverantörer att fortsätta deponier på okänd ort utan att leverantörerna velat eller kunnat kontrollera var det hamnar. (Men västsvenska kommuner har uttryckt sin stora tacksamhet över Falköpings kommun, som åtagit sig att hantera delar av deras slam). Åklagarmyndigheten hänvisar till att klara och tydliga regler saknas för att någon skall kunna ställas till svars och att miljöbalkens tillämpningsföreskrifter saknar formulering för att legalitetsprincipen skall vara tillämpbar. Åklagaren påpekar att åtalande kommun torde vara så insatt i miljölagstiftningen för att inse att Sverige saknar miljöregler på detta område, underförstått att kommunens anmälan var onödig. Åklagarmyndigheten finner därför inte att denna deponi vid Dagsnäs är straffbar.

Åklagaren hänvisar vidare till att anläggandet av vilt och salixåkrar med därtill hörande spridning av 70 årsgivor av slam (värde mellan 3-4 miljoner kr) knappast är att betrakta som deponi. Efterkontroll av denna deponi vid en av kanalerna till Hornborgasjön ger svar på Åklagarens bedömning. Vi kan därför betrakta följande bildsvit.


Primära deponihögar som sprids ut på s.k. viltåker 2004	Ett år senare en enorm växtkraft av detta viltkol	2006 växer här blott svinmolla, till föga glädje för viltet
Det handlar blott om att legitimera grova slamdeponeringar, i denna nu vinstgivande Jordbank, med avkastning rakt ut i Hornborgasjön.

Miljödomstolen i Vänersborg har dock efter påpekanden 2006 avvisat ytterligare anläggning av salixskogar på Dagsnäs. Frågan är om denna rättspraxis är förenlig med svenska folkets allmänna rättsuppfattning på naturvårdsområdet. Frågan till miljöåklagaren är hur skall en författning vara formulerad för att det skall anses straffsanktionerat att deponera 70 årsgivor på transkyddade Naturvårdsområden. Bötesstraff utgår annars till den eller de som vill informera om vad som sker bak transkådares rygg.

2 Falköpings Kommun

Falköpings kommun har tillåtit uppförandet av en slamlagun ovan källflöden utmed Gudhema Vallar. Kontroll och sanktion av konstruktion och drift vid denna lagun har inte i handlingar kunnat verifieras. Det må förklara att den inte ligger på den plats, där man sökt tillstånd. Lagunen är, trots omfattande lokala protester, sanktionerad av miljödomstolen i Vänersborg. En dylik dom skulle med dagens vattenförordning inte kunnat passera. Överdoser av slam har sedan doserats på åkrar runt Gudhems klosterruin och grannsocknar, där tidigare brödsäd odlats. Hampa skall nu skördas. Har kontroll skett vart foderslagen levererats? Har kontroll av hur mycket och vart slammet som mellanlagrats tagit vägen? Har funktionen av lagunens täthet kontrollerats ? Har kontroll skett av det lakvatten, som passerar betande ungnöt. Har kontroll skett av skötsel och täckning av slammet i lagunen skett. Nej! Har Kungsgården följt de regler som gäller för spridning av slam, odling av grödor och fodersäd i samband med dessa givor. Har deponeringen av slam vid gården redan överskridits eller kan fortfarande 1500 ton slam tillåtas passera lagunen per år inom ramen för vad EU:s vattendirektiv nu anger.

Den senaste bilden av lagunen feb 07, där man lagt ut slam utanför lagunen för att kunna bereda plats för förnyade leveranser. I fonden en strimma av Hornborgasjön.

3 Skara Kommun

Skara kommun och Axvallaborna har under över 20 åriga trakasserier drabbats av verksamheten vid Husgärdet. Här ompaketeras sopor under buller och bång från när och fjärran för leverans till förbränningsverk vid bland annat Lidköping. Polisen har med förundran frågat sig vad utländska långtradare gör vid Husgärdet ? Frågan är har oanmäld tillsyn skett som kontrollerar vad, som sker bakom olagliga tillträdesskyltar ? Vad finns för möjlighet att införa näringsförbud och djurhållningsförbud, när kunskapen ändå finns om hur verksamheten bedrives. Hur länge skall Axvallabornas tålamod prövas? Hur mycket av markskador har skett? Finns sopor och miljögifter deponerade i marken vid Husgärdet och hur har Husgädessjön klarat den oanade belastningen under nästan 20 år av markmisshandel ? Om sanering av fastigheten utlovas inför flytten till mer samarbetsvilliga kommuner, vem skall svara för tillsynen och kontrollen. Vem skall betala?

4 Länsstyrelsen Skaraborgs län

Naturskyddet. Länsstyrelsen har efter SNV snabba tillbakadragande övertagit huvudansvaret, tillika tillsynsansvaret för Hornborgasjön. Vilken del av detta myndighetsansvar har fått råda, när man med öppna ögon blev varse slamdeponeringen i och vid Hornborgasjön 2004 utan att slå larm ? Vilken del av myndigheten är ansvarig för att försöka förhindra och försvåra opinionsbildningen till tranturisten under våren 2006. Vem är ansvarig för att ha försökt påverka polisen i Skara att ta tillbaka tillstånd om protestmöte mot slamhanteringen på fågelskyddsområdet vid Hornborgasjön ?

Miljöskyddet har på ett förtjänstfullt sätt försökt att stävja miljöskadorna vid Husgärdet och Hornborgasjön, men det lagliga stödet har uteblivit trots att Miljöbalksutredningen erhöll och bekräftade att de mottagit informationen om vad som sker vid Hornborgasjön. Finns på myndigheten dokument över den slamhandel, som skett inom länet för de senaste 6 åren. Eller är fakta i målet blott att hämta hos levererande kommuner. Ett oavvisligt krav är att länsstyrelsens miljöskydd svarar för tillsynen av denna sanering. Svar 2008-07-10

5 Statens Naturvårdsverk SNV

Verket har i flertal skrivelser avseende slamdeponeringen vid Hornborgasjön undvikit att svara. Följande frågeställning bör kunna besvaras inför förestående EU skrivelse, eller om så påfordras kommissionen direkt. Utgående från ovanomnämnde åklagares yttrande: Vad skulle krävas för att förhindra denna form av deponering av slam i natura2000, naturskyddade områden och naturvårdsområden ? Finns skäl att avvakta ytterligare EU direktiv eller skulle de krav, som EU i dag ställer kunna räcka för att implementera gällande förordningar på natur och livsmedelshygienens område. Finns SNV representerad inom samarbetet från "jord till bord" som avser att just skapa den samordning, som denna skrivelse i grunden efterlyser. Om så icke är fallet, varför inte ?

6 Statens Jordbruksverk

Jordbruksverket har tillsynen över primärproducentens följsamhet vad gäller grödor och foder. Reglerna i senaste förordning är nog så tydliga. Verket har informerats om vad som sker i och runt Hornborgasjön, men åtgärder har inte vidtagits. Verket har vidare beviljat stödbidrag som innebär att soop och slamhanteringen kan överflyttas från Husgärdet i Skara till bland annat grannkommunerna Falköping och Skövde, där man tidigare visat stor följsamhet till den verksamhet, som bidragit till att Kungsgården i Gudhem med omgivningar nu för all framtid ligger i ruiner. Hur sker samordningen med livsmedelsverket, som tar ansvar i livsmedelskedjan först i slaktfållan. Var har de djur, som betade på tidigare slamområdet Husgärdet tagit vägen? Hur sker kontrollen av leverans från slamgödslade åkrar vad gäller foder och fodersäd. På mottagande spannmålsstationer medger man att frågan har väckts, men stannat blott därvid.

7 Statens Livsmedelsverk, besiktningsveterinärer vid kvarvarande slakterier i Skaraborg.

Kor vet vi har betat på slamgödslade åkrar och bildmässiga bevis härför finns enligt följande bildsvit.

Detta är Husgärdet 2003, här ligger 70 tusen ton jordblandad slam ! Men vart tog det vägen ?

Detta är Husgärdet 2006, där djur betar på samma plats.

Övergivna betesmarker sept. 2006 men vart tog djuren vägen ?

Betande kor vid Gudhema Vallar med lagunen i bakgrunden. Detta är källflödena till Orabäcken, vars vatten sedan andra djur och gårdar varit hänvisade till. Bäcken leder till Hornborgasjön.

Var har dessa djur tagit vägen. Var i livsmedelskedjan har dessa djur hamnat. Frågan är berättigad då det föreligger en tingsrättsdom från Skövde (Mål nr B 41-05) där livdjur levererats till slakteri under skatte- och identifieringsförsvårande omständigheter från ovanomnämnde berörd djurhållare. Domen är överklagad till hovrätten som mildrade straffen.

8 Slamlevererande kommuner (Se sändlista)

Namngivna kommuner har levererat slam via mellanhänder vid Husgärdet och som bland annat deponerats vid Hornborgasjön. Frågeställningen är finnes för åren under 2000 till 2006 dokument, som anger till vem och var slammet hamnat och till vilka kostnader för kommunens skattebetalare. Frågan kommer att aktualiseras under våren 2007 i samband med förnyad kontakt med EU. Vilken förordning tillämpar levererande kommun vid denna typ av handel och hur har kommunen försäkrat sig om var slammet hamnar ?

9 Djurskyddsmyndigheten i Skara.

Myndigheten har givit dispens för djurhållning utomhus under vintertid utan att djuren kan erbjudas anständigt skydd. Vi vet att köttdjuren på Revingehed 50 mil söder om Hornborgasjön har erbjudits denna förmån. Vem har tagit initiativ till denna eftergift i djurskyddet och på vilka villkor sker denna försöksverksamhet ?

10 Vattenmyndigheten för Västra Götaland.

Vattenförordningen som EU förordnat, uppvisar en stringens som miljöbalken har svårt att nå upp till. Hur kommer denna förordning att påverka hur vi hanterar tillflödena till Hornborgasjön. Hur skall man kunna förhindra att friska naturliga källflöden kontamineras av lakvatten från slamlaguner och överdriven gödsling med slam. Hur kan vi förhindra lakvatten från deponeringar via kanaler hamnar i Hornborgasjön.

11 Svenska Naturskyddsföreningen

Föreningen har under flera år uppmärksammats på vad som sker vid Hornborgasjön, men har ännu inte regerat. SNF hänvisar till lokalavdelningen i Skaraborg, som inte visat sjön vederbörlig aktning. Hornborgasjön är en riksangelägenhet och det är på tiden att föreningen vidtager kraftiga opinionsbildande åtgärder för att leva upp till de intentioner, som stadgarna förmedlar. Försäljning av avlatsbrev som medger flygturism i världen över är ett oskick, som redan vår reformator Martin Luther fördömde för 500 år sedan.

Sändlista för registrering och åtgärd

Regeringskansliet
Miljöåklagarmyndigheten i Göteborg.
Falköpings Kommun:
Skara Kommun:
Länsstyrelsen Västra Götaland:
Vattenmyndigheten:
Statens Naturvårdsverk:
Jordbruksverket:
Djurskyddsmyndigheten Skara
Livsmedelsverket:
Slamlevererande kommuner

Skövde	Tidaholm	Töreboda
Gullspång	Karlskoga	Uddevalla
Lysekil	Strömstad	Munkedal
Jönköping	Sotenäs	Vänersborg

För kännedom i form av E-mail

Helsingborgs kommun; Hällefors kommun. Skattemyndighetens företrädare, EKO - Polisen.
LRF centralt. Miljöavdelningen Länsstyrelsen Malmö, Fiskeriverket, Helsingborgs Dagblad;

Myndigheterna har förutom den skriftliga varianten även erhållit ett kompletterande E mail, för att lättare nå bildmaterialet. På denna hemsida www.hornborga.nu finns, som Ni ser mer information om vad som timats vid Hornborgasjön. Syftet med denna förfrågan är att underlätta för EU kommissionens vidare utredning.

Mer information går att hämta på www.hornborga.nu där Linné favoritlärjungen Petter Hernqvist guidar.

EU kommissionen

Sändlista

Ekonomiska jaktmarker vid Hornborgasjön.

Inledning