Hornborgasjöns Öden
|
|
med 200 år av övergrepp
så här var det meningen att sjön skulle se ut efter restaureringen men vad blev det ... ett... Trätornas Träskvars konsekvenser vi anar, men ännu inte vågar överblicka. Man kan förstå förre chef på SNV ångrade att SNV åtog sig uppdraget att restaurera sjön i direkt konfrontation mot den vetenskapliga naturvården. Vill Du veta mer om hur det egentligen står till, finns mycket att läsa på denna sida, där vi gör ett försök att skapa en rättvis bild av dess tragiska öde, som trakten genomlidit sedan Carl Tham i sent 1700-tal påtvingade bygden återkommande sjösänkningar. Man har genomfört sex sänkningar och alla har bara kostat pengar, split och fattigdom. Här kommer du att kunna läsa om de öden som drabbat bygden, fortfarande pågår en konflikt, som förs via domstolar och det tycks aldrig ta slut. I en framtid skall vi också erbjuda länkar och tips till andra författares syn på händelseförloppet. Sista ordet är dock inte sagt om Hornborgasjöns öden. Konsekvensen av att varje generation bönder tvingats att i avgifter betala motsvarande sin gårds taxeringsvärde, tvingade många från sina gårdar. Läs om hur de höge herrar på den västra stranden lurar till sig återkommande sänkningar trots motstånd från den enkle bonden, hur man lurar dem att deltaga i dessa återkommande ekonomiska katastrofer. Du kan också läsa hur nuvarande herrar bär sig åt. Adertonhundratalets sänkningar och konsekvenser.Vi kommer att ge en sammanfattning av de viktigaste konsekvenserna av vad som hände på 1800-talet med dess tre sänkningsförsök. Det borde gett en vink om det omöjliga att kuva sjön. Sjön tar tillbaka i en eller annan form. En bra sammanfattning skapades redan på 1800 - talet av Lemchen som gjorde en juridisk sammanfattning av de tre första försöken, men ingen lyssnade... Katastrofen 1902.Läs P O Swanbergs nyredigerade sammanfattning om Hornborgasjöns hundraåriga historia. Just förrättningen 1902 kom att spela en viktig roll för den nu över 200 åriga konflikten. Konsekvensen av denna ödesdigra förrättning ser vi än i dag i en pågående konflikt, där rester av det gamla Sänkningsföreningen träter med Naturvårdsverket. Ofattbara juridiska övergrepp 1932-33.Vi återkommer om turerna kring den s.k. "Hornborgaförlikningen" efter en viktig dom i Högsta Domstolen 1932, där en HD tjänsteman bringar död åt bygden på uppdrag av en makthungrande elit, följd av en än märkligare dom i HD 62. En märklig dom från Högsta Domstolen 1962.Läs P O Swanbergs recension av denna dom och ett hovrättsråds ingripande och censur i egenskap av ordförande i Naturskyddsföreningen och just representant för en myndighet, som man borde ha viss respekt för. Uppsatsen publiceras nu och är ett exempel på myndigheters övergrepp på sanning och rätt i denna utdragna affär. Men vi har andra exempel på detta i en under 2002 och 2003 debatt om vindtäkt av Hornborgasjön och dess kulturlandskap. Utredningen 1972/73.En internationellt uppmärksammad utredning som Regering, Riksdag och Vattendomen ger sitt gillande. Att sen Naturvårdsverket ratar denna utredning kom att få framtida konsekvenser. Vi kommer med mer detaljer i denna internationellt erkända utredning längre fram. Katastrofen 1982 och dess metoder och följder.Naturvårdsverket får i uppdrag att genomföra planen från 1972/73, men ..... Efter att ha desavouerat de tidigare utredarna och efter 10 års ytterligare utredande förordar Naturvårdsverket en ytterligare sänkning ! Resultat en icke viabel sjö. En märklig reaktion hos den så kallade ideella naturvården, som rimligen blev förd bakom ljuset. Att SNV ansvarige chef ångrar att SNV åtagits sig uppdraget är lätt att förstå, med hänsyn till den alvarliga konfrontationen med den vetenskapliga naturvården. Ansvarige limnologen skrev att Hornborgasjön kommer efter en kort uppblomstring och snabbåldrande att aldrig mer genom vattenståndshöjning kunna återupplivas som bestående sjö / våtmark. Men övergreppen bara fortsatteVi sammanfattar alla sänkningarna i nedanstående skiss innan vi går vidare
under perioden 1804 till 1943 har minst 1300 har vattensjuk mark torrlagts och minst 700 har av sjöbotten kommit att ligga på erforderlig nivå över vattenståndet för att kunna helt torrläggas. Dessutom har minst 450 har av sjöbotten kommit i jämnhöjd med eller strax ovanför lågvattenytan lvy.
Vi börjar med tre inledande uppsatservarav en på engelska som en introduktion. Hornborgasjön och dess sex sänkningarVi följer Hornborgasjön från 1800-talets början, dess märkliga dokument kring makt och människor åtföljda av åtskillig domvilla fram till våra dagar och refererar debatter som varit och är. Följ med Gustaf Kolthoff när han upptäckte sjön i slutet av 1800-talet och jämför med dagens Hornborgasjön. Häradshövdingenskrev 1892 en sammanfattning av de tre första sänkningsförsöken av Hornborgasjön blott några år innan Jönsson och Ekberg drar igång på nytt. P O SwanbergLär känna P O Swanberg och hans insatser för ornitologin och Hornborgasjön !
Trätornas Träsk
är en musikteater med sjön och P O Swanberg i
centrum. Manus och
regi Dag Norgård. Premiären var i Skövde den 6 mars 1999. Vindtäktsförsök av Hornborgasjön Den lokala centern försökte gå till attack mot Sveriges och Europas förnämsta fågelsjö. Poesi kring Sjön.Här kommer vi att publicera dikter, folklore, saga och sägner i och kring sjön.
Rudolf Söderberg.Vi skall också lära känna Rudolf Söderberg, som även han har ägnat sjön sin omsorg och förutan hans insatser ingenting hade kunnat räddats. Stenåldern runt Hornborgasjön.Här kan Du lära om stenåldersmänniskan vid sjön och om mannen som visar vägen till vår historia. Storslam bland tranor.Hela västra sidan av Hornborgasjön är inblandad i grova övergrepp på sjön, där vi lär att människan inte lärt av historien. Storslam i Hornborgasjöns 200 åriga krönika.Hornborgasjön tidigare kallad Lunden betraktades och betraktades som en av världens förnämsta våtmarker. Den ligger mitt i Västergötland i Sverige och besöks årligen förutom av från södra Europa återvändande tranor även av hundratusentals naturskådare från världens alla hörn. Under 1800 talet genomfördes tre sänkningar i ett försök att vällovligen utöka jordbruksarealen för en då ökande jordbruksbefolkning. Det började med Pehr Tham på Dagsnäs, som fick med åtta wälborne herrar för ett försök. Man misslyckades skändligen förstörde en qvarn, och initierade den första rättegångsprocessen med stiftaren av Veterinärinrättningen i Skara min mecenat Peter Hernqvist. Vad Tham däremot lyckades med var att införa en kunglig förordning, som tvingade fattiga bönder på öst och sydsidan att vara delaktiga i kommande sjösänkningar. Kungl. Maj:t. initierar nästa försök, som även det misslyckas och på 1870 talet vill de båda brännvinspatronerna på St. Bjurum och Dagsnäs driva igenom en sänkning med ett aktiekapital på 350 000 kr, som efter 4 år sinar och blott leder till en mindre sänkning, som sjön strax tar igen. Kostnaden motsvarade taxeringsvärdet för de stora godsen på västra sidan om sjön. Följden av detta blev dikningslagen, som krävde att vinsten i mark skulle vara minst dubbelt så stor som insatsen. Det dröjer inte länge förrän det lukrativa brännvinet kräver mer mark. Bakgrunden är Jönssons uppodlade mark som vid mineraliseringen sjönk ihop och förblev sur, vilket krävde mer dränering. En ingenjör vid namn Sjöberg projekterar, kalkylerar och manipulerar genomförandet, på så sätt att en 30 årig rättsprocess med qvarnägarna initierades. Det tar närmare 20 år att genomföra sänkningen av denna gigantiska qvarndamm. Förlusten blir 5 gånger insatsen alltså en felkalkyl på en faktor tio. Ett tungt ekonomiskt hand lägges i början av förra seklet på gårdarna runt sjön och många småbönder tvingas göra sig av med mark för att ersätta en sänkning, som påtvingats dem. En ny vattenlag kommer till under denna period. Hornborgasjön är därmed initiativtagare till fram till nu tre lagstiftningar få vattenområdet. Efter 30 år av tvister kom en befriande dom 1932 från Högsta Domstolen, som krävde att sjön skulle återställas. Men den tjänsteman, Herr Turén, som skrivit under domen, kontaktar genast Dagsnäs. I stället för en sänkning ordnade man med pengar från riksdagen, åkte runt och trugade qvarnägarna, som motvilligt gick med på en förlikning, som slutade i att man på nytt sänker sjön 1933. Sjön växer helt igen och dör. Patron på Dagsnäs som i följande vattendom ålades att skapa en s.k. Vallsjö (en liten rest av den gamla sjön), struntade även i detta, gräver en blindkanal som totalt dränerade sjön. Fallägarna gav upp och flyttade sina industrier till Skara. Kammarrättsfiskalen försökte få rättelse på dessa oegentligheter, som P O Swanberg avslöjade. En HD dom 1962 friar patron och sänkningsföreningen och tvingade motparten att betala. En av högsta domstolens ledamöter är ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen ! Det blev början till försöken att restaurera, som resulterade i ett förslag 1973, som regering riksdag godtog med kostnader och allt, och som vattendomstolen ämnade godkänna. Då dök Statens Naturvårdsverk upp och vill genomföra restaureringen, men efter 10 års ytterligare utredande och en studieresa till Amerika beslutar man sig för att sänka ambitionerna till blott hälften. Efter manipulering av opinion och den förra prisbelönta utredningen så höjer man blott 80 cm. Först ville politikerna med stöd från lantbruksnämnden halvera sjön på längden, men sedan gick man med på en halvering av höjden. Sjön bler naturvårdsområde och får god reklam. Man matar tranor och turisternas antal över tranorna som rastade är mer än tiofald. Tranan blev en nationalsymbol för svensk naturvård, och Västergötlands turistikon. 2008 river man gamla fågeltornet och ersätter det med ännu en pagod och utsiktsplats för fyra miljoner. En bejublad musikteater TRÄTORNAS TRÄSK om sjöns historia blev för mycket för naturvårdsverket, som snabbt efter premiären avvecklar ledarskapet till länsstyrelsen, som från Göteborg kom att leda den vidare utvecklingen. Men så kommer nya attacker från gårdarna i väster. Nu skall vi göra pengar på vår mark, när vi inte längre kan generera brännvin, säger de nya ägarna på de stora godsen. Vi häller ut kommunernas avloppsslam på våra åkrar. Att gödsla 7 och 70 falt ger god ekonomi, då patronerna omsätter minst 400 kr för varje emottaget ton. På övergivna torvåkrar från 1800 talets dikningsarbete, väl skyddade av tillträdesförbud inom fågelskyddsområde, har så kallade viltåkrar anlagts. Där skall älgar beta och ge nöje åt gästande jägare. En välmotiverad åtalsanmälan läggs ner. Det finns ingen bestämmelse om att deponera en 70-års giva på kommande viltåkrar. För 70 år framåt är fosfortillgången säkrad för älgarna och ett enskilt projekt genererade 2 - 3 miljoner kronor. Egentligen är man inte intresserad av näringsvärdet utan bara av slammets mullbildande egenskaper. Bra affär för 19 ha mark. Vi väntar på nya initiativ från riksdagens miljöutskottet och naturvårdsverkets författningssamling. På slamsidan väntar vi på att Hornborgasjön skall generera en ytterligare omskrivning av vatten och dikningslagen som ju ingår i miljöbalken. Respekten för Hornborgasjön och dess naturvärden har i 200 år satts på skam och förra seklers brännvinspatroner, som gjorde vad de ville, har ersatts av dagens slampatroner, som gör stora pengar på kommunens gråa guld. Vad tranorna tycker verkar inte intressera varken opinion, myndigheter eller förövare. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
links and short summaries look
at the table of 
