Värdiga (Salta ) motståndare utan fettfena

Morgan Karlsson med några fina torskar

Våren är i antågande och dagarna blir allt längre, det är då vi flugfiskare börjar vakna till liv igen. Säsongen brukar börja med havsöringsfisket på västkusten den 1 mars för oss som bor så att vi har kortast resväg dit.

Under åren har man fått flera favoritplatser som man gärna återvänder till. Men det är inte bara havsöring som mina fiskebröder och jag fiskar efter, även torsk, sej, sandskädda och skrubba brukar falla för våra flugor.

När vattnet börjar värmas upp kommer även torsk och sej in på grunt vatten när det börjar skymma och då har man möjlighet till ett riktigt trevligt flugfiske. Bästa fisket efter torsk och sej under den tidiga delen av säsongen har vi haft på kvällen och mycket tidigt på morgonen. Både torsken och sejen går då väldigt högt upp i ytan och en Muddler Minnow kan vara bästa medicinen för detta fiske.
Torsken fortsätter att komma in till land när det börjar skymma under ganska lång tid och fisket kan fortgå till en bit in i juni och ju längre fram på säsongen man kommer desto senare fiske för att i slutet vara ett rent nattfiske.
När sommaren går mot sitt slut och vattnet börjar kylas av igen är det åter dags att ge torsken en match som nu återvänder in mot grundare vatten.
Att fiska torsk och sej på torrfluga är väl inte det första man tänker på när det gäller kustfiske men det är mycket effektivt. Både sej, skrubba, sandskädda och torsk tar på de flugor som vi normalt använder till havsöringen.
Största torsken som vi har landat vägde imponerande 2,8 kilo men torskar på över 1 kilo är inte ovanliga utan mer regel än undantag, sejen brukar vara något mindre.

När natthimmel är så här vacker behöver det inte nappa

När man fiskar torsk på vanligt sätt från båt och på mycket större djup brukar man ju säga att det bara blir ett hugg och sedan följer torsken med upp, men när det gäller flugfisket så fångar man torsken på grunt vatten och fisken utsätts inte för de tryckförändringar som den annars gör. Detta får till följd att torsken blir en riktig fajter och det kan bli både många och långa rusningar, fullt jämförbara med havsöringen.

Vid fisket efter sandskädda och skrubba bör man försöka att låta flugan sjunka lite djupare eller använda sjunklina eller sink-tip lina då ju dessa fiskar ligger nedgrävda på botten. Både skrubban och sandskäddan är mycket huggvilliga fiskar och det gäller bara att komma i närheten av dem så hugger de. Några rusningar blir det inte tal om här men de kan vara nog så jobbiga att landa. Fisken ställer sig med hela sin yta mot fiskaren och det blir som att försöka få in en, som vi säger " det är som att försöka bogsera in ett lock till en toalettstol " samtidigt som fisken hela tiden roterar runt i vattnet.

Fisket efter plattfisk fungerar bra även de dagar då det blåser frånlandsvind eller nordanvind då fisket efter havsöring mer eller mindre är lika med noll. Tack vare detta kan man fiska på kusten oavsett vilken vind det än blåser.
Sandskäddan och skrubban tar lika bra på dagen som på kvällen eller tidig morgon.

När vi sedan kommer ännu lite längre fram på säsongen startar ett annat spännande fiske, nämligen näbbgäddefisket, se Fin nr.2 1997. Näbbgäddefisket bedriver vi i trakterna av Barsebäck och norr ut upp till Kullen och vidare in i Skälderviken. I Skälderviken bedriver vi fiske från Arild och ända in i viken på de grundare partierna. Här finns även fina möjligheter till fint havsöringsfisket. Näbbgäddefisket brukar starta under de första veckorna i maj och kan bedrivas i stort sett under hela dygnet men i samband med näbbgäddefisket brukar vi lägga kvällarna på torskfisket. Vi brukar ha ett mycket fint torskfiske i trakterna av Ålabodarna. Utanför Ålabodarna ligger ön Ven och när kvällssolen sänker sig i nordväst ger det en vacker kvällsbild som sitter länge på näthinnan.

Kommer vi sen ännu lite längre fram på säsongen tar ett nytt fiske vid. Det är fisket efter id. Iden kommer nu in på grunt vatten i stora stim när vattentemperaturen har stigit ännu några grader och ger oss ett trevlig fiske. Iden är en riktig fajter och bjuder på mycket bra motstånd. Några speciella flugor för idfisket använder vi inte utan de fluor som vi använder till näbbgäddefisket brukar fungera bra. Redan under den tid som vi fiskar efter näbbgädda brukar enstaka kringvandrande id falla för våra kreationer.

När det gäller fiskeplatser utmed västkusten finns det ju hur många som helst och av naturliga själ har jag ju inte haft möjlighet att besöka ens en promille av dessa. De platser jag och mina fiskebröder har fastnat för är Molanda, Eriksberg, Fjällbacka och Saltkällan i närheten av Örekilsälvens utlopp. Näbbgäddefisket och idfisket handlar det om trakter längre söder över som Kullen, Skälderviken och ner till en bit söder om Barsebäck men givetvis kan detta fiske bedrivas på många andra ställen utmed hela kusten.

De flugor som vi använder för vårt torskfiske är:
Naturfärgad kaninstrimla med kropp av mylarslang. (Skäddan) och en med vit kaninstrimla, Muddler Minnow, samt några olikfärgade Wolly Worm, dessa fluor har fungerat i alla lägen. Givetvis finns det massor av andra flugmönster som säkert fungerar lika bra.
Om det blåser eller har blåst pålandsvind vid Saltkällan blir vattnet väldigt grumligt och då är det nästan uteslutande fiske på den vita kaninstrimlan som har fungerat.

Efter att ha pratat lite den bofasta befolkningen vid Saltkällan har jag fått reda på att från midsommar och framåt brukar det gå in mycket makrill och att de även går att nå från land, men med en flytring blir det ju inga större problem. Detta är något som jag skall prova i sommar och som jag ser fram emot. Det blir ännu en fiskart att lägga till listan av flugfångade fiskar. Även här tror jag att flugvalet är av underordnad betydelse då alla dessa fiskar är ganska glupska och tar det mesta som kommer i deras väg.

Tillbaka