Inventeringsarter 2002

Skrattmås och Brun kärrhök

Båda är ”repriser” – ÖSOF arrangerade en första inventering 1991, som resulterade i att vi fick en bra överblick över bestånden av skrattmås och brun kärrhök i östra Småland. Inventeringen upprepades 1995.

    Resultaten från 1991 visade att vår region hyste 26 kolonier (2998 par) med häckande skrattmås. Majoriteten av kolonierna var etablerade i kustområdet, och man kunde skönja en tendens till färre, men större kolonier. Denna utveckling har fortsatt, vilket framkom av inventeringen 1995. Det skall bli spännande att se om årets inventering stärker denna bild eller om det har skett nya förändringar, t.ex. i inlandet.

   Skrattmåsen är utsedd av SOF till riksinventeringsart 2002, medan den bruna kärrhöken inventeras utifrån regionala intressen. ÖSOF:s styrelse anser att det är intressant att vi inventerar brun kärrhök igen för att se om arten ökat eller minskat inom regionen. Under 1980-talet noterades en ökning av beståndet och inventeringen 1991 visade på 17-19 par. Ökningen har fortsatt, vilket inventeringen 1995 bekräftar – 30 par!  Paren var väl spridda över regionen och saknades endast som häckfåglar i Högsby och Nybro kommuner. Har ökningen fortskridit och har arten etablerat sig på nya lokaler? Vi hoppas att årets inventering kan ge svar på dessa frågor.

Liksom vid tidigare inventeringar är det kommunombuden som organiserar inventeringen inom sitt område. Är du intresserad av att inventera ett område, hör av dig till ditt kommunombud!

Skrattmås

Tidpunkt
Inventeringen genomförs under häckningssäsongen, från det att ruvningen påbörjats, vilket normalt innebär från mitten av april/början av maj i östra Småland, fram till den tidpunkt då stora, men inte fullt flygga ungar finns kvar i kolonierna.

Räkning
Ett säkert sätt för att få en bra bild av antalet häckande par i en koloni är att räkna antalet bon under ruvningstiden. Här finns dock en del problem – störningar av arter som brukar häcka i anslutning till skrattmåskolonier (ex. doppingar och änder; tänk på att täcka över äggen med bomaterial), det kan vara svårt att nå kolonin på grund av tät vass eller avsaknad av båt m.m. Ett bra sätt, och ibland kanske effektivare, är att försöka räkna antalet vuxna individer. Du kan försöka uppskatta antalet par, men det är viktigt att du rapporterar antalet vuxna individer du har iakttagit eftersom man utifrån dessa uppgifter kan göra beräkningar av antalet par med hjälp av olika korrektionsfaktorer.

Övriga iakttagelser
Om det finns möjlighet, försök då också att notera hur häckningsutfallet blir. Det kan röra sig om uppgifter som rör antalet stora eller flygga ungar och dödlighet. Detta besök görs senare under säsongen. Notera även andra arter som häckar i anslutning till kolonin, t.ex. doppingar, svanar, gäss, änder, vitfågel m.m. Slutligen är det också bra om du noterar störningar, som kan inverka negativt på de häckande fåglarna.

Brun kärrhök

Tidpunkt
Ett bra inventeringssätt är att spana efter revirhävdande och bobyggande individer/par från slutet av april och framåt. Fåglarna är då ofta mycket aktiva, främst under morgontimmarna. Under maj månad ruvas äggen, och då är aktiviteten inte så hög i vassområdet. I juni-juli är det åter lättare att iaktta brunhökarna eftersom ungarna matas. Från senare delen av juli och en bit in i augusti kan man se hela familjen på häckningslokalen.

Räkning
I första hand gäller det att kontrollera större vassområden, men även åkermark i anslutning till våtmarker är av intresse. Samtliga observationer under häckningstid skall rapporteras, och det gäller att försöka fastställa både säkra och troliga häckningar. Om det är möjligt, är uppgifter om antalet flygga ungar en välkommen information.

Övrigt
Liksom andra fågelarter är brunhöken känslig för störningar, och därför bör de flesta besöken ske på behörigt avstånd från boplatsen.

Rapportering

Efter häckningssäsongens slut sänder du uppgifterna till ditt kommunombud. Denne gör en sammanställning av resultaten och skickar dessa till undertecknad under hösten.

Lycka till med årets inventering! Det kan meddelas att redan nu har SOF utsett följande års inventeringsarter – backsvala 2003 och häger 2004. Skall vi ha någon regional inventeringsart samtidigt med dessa? Kom in med förslag!

Tommy Larsson, Granholmsgatan 8, 572 40 Oskarshamn, tel. 0491/187 53.
E-mail: tommylarsson51@hotmail.com.

Inventeringsarter i östra Småland åren 1989-2001.

(FiöSM= Fåglar i östra Småland)

1989  Mindre strandpipare och backsvala (FiöSM 2/90)
1990    Tofsvipa och storspov (FiöSM 1/91)
1991    Brun kärrhök och skrattmås (FiöSM 1/92)
1992    Vattenrall, småfläckig sumphöna, rörhöna och sothöna (FiöSM 1/93)
1993    Berguv (FiöSM 2/94)
1994    Småvatten (FiöSM 2/95)
1995    Brun kärrhök och skrattmås (FiöSM 1/96)
1996    Svarthakedopping (FiöSM 2/97)
1997    Sångsvan (FiöSM 2/98)
1998    Turkduva (FiöSM 2/99)
1999    Tofsvipa, storspov och rödbena (FiöSM 2/00)
2000    Rördrom, kornknarr och dvärgmås (FiöSM 2/01)
2001    Fiskgjuse (kommer i FiöSM 2/02)