ABC-1600
Efter att ha tappat mycket av den stora marknadsandel på 60 procent av smådatorhandeln som man hade på början av 1980-talet och att MS-dos nu var ett faktum tvingades man att göra något radikalt. På ett julkort från 1984 som skickades ut från Luxor Datorer skrev man följande :
Åtta bitar att dra på klaveret, det räckte för att få makt. Och framåt hösten, såsom vi ser´et, ökar vi tempot till en sextondelstakt
Luxors Unixsatsning var i sin linda. Man skulle lansera ett Unixkoncept som bland annat bestod i en supermikrodator med namnet ABC-1600. Datorn byggdes fysiskt i samma kabinett som massminnet ABC-850. Tangentbordet ABC-99 med möjlighet att använda mus integrerades i systemet samt använde sig man av en nyproducerad monitor ABC-1615.
De väsentligaste egenskaperna för ABC-1600 var :
Datorn byggdes omkrink processorn Motorola 68008 vilket arbetar med 8 bitar mot bussen. Man hade tidigare invecklat sig i ett löfte om utvecklingsgaranti "Luxor Datorer AB byter in nedanstående utrustning till bokfört värde vid köp av modell i kommande "datagenaration". Detta erbjudande gäller inköp av system ABC 800 tom dec-83" och var på sätt tvungen att ta hänsyn till detta vid utveckling av nya system.
När man presenterade ABC-1600 berättade man :"ABC-1600 är en 16/32 bitars dator som arbetar under operativsystemet ABCenix. Det nya operativsystemet och maskinvarans uppbyggnad har möjliggjort en rad nya funktioner och expansionsmöjligheter. Det innebär i praktiken att ABC-1600 kan ses som en plattform med vilken man kan växa allteftersom behoven ökar. Till ABC-1600 kan två andra datorer ur ABC-800 familjen anslutas. Det innebär att dessa används som terminaler för att utnyttja ABC-1600 som databas eller att exekvera lagrade program."
ABC-1600 levererades först med en hårddisk på 13 Mb. Efter laddning av operativsystem och utvecklingshjälpmedel blev det inte mycket kvar att lagra på hårddisken. Man levererade snart ABC-1600 med en hårddisk på 20 Mb. Snabbt insåg man att datorn inte räckte till för att vara en arbetsstation med flera terminaler och man förklarade därefter att datorn endast kunde se som en avancerad stand-alone maskin. Parallellt såldes en annat Unixbaserad dator som hette ABC-9000. Denna dator tillverkades av samarbetspartnen Diab Data AB i Täby som även dom själva såldes under namnet DS-90.
När datorn laserades under hösten 1985 fanns i praktiken ingen applikationsprogramvara utan den programtillverkningen fick ordnas av marknaden i efterhand
För att nämna något av programutbudet då :
| Programnamn | Typ av program | Pris |
| Lex-68 | Ordbehandlingssystem | 8 000 kr |
| Fortran ANSI-77 | Utvecklingshjälpmedel | 13 850 kr |
| Cobol ANSI-74 | -"- | 22 100 kr |
| Pascal | -"- | 8 900 kr |
| APL | -"- | 17 250 kr |
| Mimer QL + SH | -"- | 9 950 kr |
| IBM 3270, 3770 SNA/SDLC | Kommunikationsprotokoll | 20 050 kr |
| Q-Calk | Kalkylprogram | 6 650 kr |
När detta Unixprojekt lanserades ansåg man från Luxor Datorers lednings sida att man gick över från småhandlarförsäljningen och i stället riktade sig till andra beslutsfattare. Man ville att ABC-konsulterna skulle profilera sig i "kritstrecksrandiga kostymer" för att de skulle bli betraktade som mer seriösa. Detta betydde i sin förlängning att ABC-konsulterna skulle delas upp i ett A respektive B-lag. De som kunde leva upp till de nya kostsamma kraven och de som ville bara syssla med det döende ABC-800 systemet. Eftersom alla inte var riktigt överens om operativsystemet Unix framtid, var det naturligtvis en turbulens bland datahandlarna. I efterhand kunde man se att konceptet endast höll i ett år. Ca 400 st ABC-1600 tillverkades. Man arbetade under denna tid med en ny Unix-dator som fick arbetsnamnet X-35 som princip var en kraftfullare ABC-1600. X-35 gjordes endast i ett fåtal exemplar som prototyp.
ABC-1600 kostade 1985 47 125 kr exkl moms
Historia från Göran Lundberg