Det finns något hårdnackat över de svarta ölen, vilket avspeglas i att denna tyska ölsort kunnat överleva på andra sidan jordklotet i Japan där alla de fyra nationella bryggerierna gör var sin variant. Beteckningen svart kan visserligen dyka upp på andra håll också men det är exemplen från Köstritz och Japan som tydligast definierar denna öltyp.

Första gången bryggning i Köstritztrakten omnämns i historien är 1505 och tydligare hänvisningar till själva staden dyker upp 1543. Med tanke på dess höga ålder är det väl rimligt att anta att Köstritzer Schwarzbier från början var överjäst men att produkten har varit lageröl sedan åtminstone 1878.

Man talar visserligen inte direkt om schwarzbier men det sägs att bryggeriet vid denna tid införskaffade lagerjäst. De svarta ölen från Japan som bryggts åtminstone sedan 1892 har troligen alltid varit lageröl.

Köstritzer Schwarzbier Köstritzer Schwarzbier är ett öl som har mera humlekaraktär i botten än de flesta mörka lageröl. Ölet kan beskrivas som ett öl med rundad kropp (Köstritz källvatten är ganska hårt men det avhärdas) och bekräftar gärna liknelsen med mörk choklad, kanske med en antydan till relativt torr kola också. Denna tydliga torrhet är mycket viktig i eftersmaken. Samtliga karaktärsdrag hittar man i skiftande grad hos de japanska exemplen också. Svart öl är en stärkande dryck och den passar bra till efterrätter gjorda på riktigt kraftig choklad.

Varför har en utpräglat tysk dryck letat sig över havet till Japan ? Det var visserligen en amerikan som grundade det första ölbryggeriet i Japan 1869 och därefter leddes det en kort period av engelsmän men handledarna för själva bryggandet var tyskar när företaget kring sekelskiftet förvandlades till Kirin som i dag är ett av världens största bryggeriföretag.

Bad Köstritz ligger precis öster om städerna Gotha, Erfurt, Weimar och Jena, bara en dryg mil från Gera, och det är inte alls lång ifrån de gamla bayerska bryggeristäderna söderut som Kulmbach, Bayreuth, Bamberg, Erlangen och München. Det finns fortfarande många bra mörka öl i dessa trakter. Under den mörka ölens storhetstid kryllade det av sådana här och många av dem klumpades ihop av folk utanför Tyskland och hänfördes till Bayerns största stad München.

Utanför Tysklands gränser är det inte många som hört talas om Bad Köstritz. Det är en liten stad med bara 4 000 invånare. Eftersom den låg på "fel" sida av det delade Tyskland har namnet kommit ännu mera i skymundan. Namnet är slaviskt och Köstritz kan ursprungligen ha varit en böhmisk by. Thüringerwald sträcker sig ju ända till Böhmerwald.

Under feodalherrarnas tid förfogade den lokala aristokratin över licenserna att brygga kommersiellt. Det verkar vid en tidpunkt ha funnits två bryggerier i Köstritz som hade lejonet respektive tranan i sina heraldiska emblem och dessa två finns införlivade i vapnet som dagens bryggeri använder. Omnämnandet 1543 är inte särskilt precist men på 1690-talet talas det om ett bryggeri i greveslottet på orten och sedan dess har det oavbrutet funnits bryggeri här.

Även på den tiden när allt öl var mörkt verkar det som om Köstritz produkt fått rykte om sig att vara extra kraftig och fyllig i färgen. Under många år transporterades ölet med häst och vagn de 25 milen till Berlin. 1748 finns det dokumenterat att en lärare på ett läroverk i Berlin ska ha lovordat ölet och sagt att det såg ut som rött vin.

Det nuvarande Köstritzerbryggeriet som byggdes 1907 är en majestätisk fyravåningsbyggnad i rött tegel med ett tre våningar högt torn som har en vindflöjel i form av ett lejon och en trana på toppen. Efter andra världskriget gjorde den nya östtyska regeringen om kurhuset till ett sanatorium och förstatligade bryggeriet. Det finns tillräckligt mycket kvar av det kakelklädda brygghuset för att man ska kunna se att det var en av sin tids klassiker, men pannorna finns inte längre kvar.

På 1970-talet inredde ledningen ett extremt fult brygghus i en byggnad tvärs över gården. En ovanlig detalj är ett system där vört pumpas genom ett kylaggregat under jäsningen. Det sägs att denna teknik importerats från Japan på 1960-talet, och därmed är väl cirkeln sluten. Man verkar dock inte använda sig av tekniken i Japan längre.

Köstritzbryggeriet kan brygga 500 000 hektoliter om året. Under de 45 åren av östtyskt styre fick man fortsätta brygga sin specialitet så länge man samtidigt uppfyllde vissa kvoter av mer konventionellt öl. Man brygger fortfarande två öl av pilsnertyp, det ganska tunna och torra Köstritzer Edel (ädel) och det fastare, mera väl-
humlade Köstritzer Kranich (trana).

År 1989 började Berlinmuren falla och 1990 återförenades Tyskland. Samma år stängdes sanatoriet, för att kanske öppnas på nytt som hotell, och bryggeriet köptes upp av Bitburger i syfte att göra Schwarzbier tillgängligt i hela Tyskland igen.

Producenter av svart öl