Den sötade stouten måste ha varit en kraftbrygd. Än i dag uppfattas den som stärkande eller till och med som en hälsodryck. Så småningom började bryggarna sälja stout som var sötad redan på flaska. I dag lagras de inte längre i någon större utsträckning och har därför inte vinkaraktär men de sötas med socker före flasktappningen. Flasköl brukar man pastörisera och i det här fallet är det absolut nödvändigt för att förhindra ytterligare jäsning.

I linje med dess rykte som hälsodryck är en sweet stout oftast alkoholsvag, kring 2,4-2,7 vikt% eller 3-3,5 volym%. Ett klassiskt exempel är Sweetheart Stout från Tennent`s i Glasgow, Skottland.

Milk stout Produkter av den här typen kallades en gång "milk stout" (mjölstout) eller "cream stout" (gräddstout) och ibland återknöt man till det i varunamnet. En del antog förmodligen att syftningen på mjölk var rent bildlig medan andra tog det mera bokstavligt. Lustigt nog var det de senare som hade rätt. Milk stout har sitt ursprung i Sherlock Holmes London, vid den tid då politiska flyktingar, uppfinnare och entreprenörer steg fram ur dimmorna. 1875 ansökte J H Johnson i Lincoln`s Inn Fields om att få patent i London på "milk beer". Han fick tillfällig ensamrätt på denna uppfinning som var ett öl med vassla, mjölksocker (laktos) och humle.

Ett tag sade man ofta milk stout om all söt stout och de dracks ofta efter ett hårt dagsverke. När bryggeriet Whitbread växte och blev rikstäckande genom att köpa upp en del bryggerier och skaffa aktier eller särskilda avtal med andra från 1960 och framåt ersatte Mackeson Stout många små, lokala brygder. En del finns dock kvar.

Oatmeal stout

När det var modernt med "hälsosam" stout i Storbritannien var det många som började tillsätta havremjöl, oatmeal, en ingrediens som under årens lopp dykt upp inom bryggerinäringen.

Bryggare med svaga minnesbilder av att ha bryggt denna öltyp på 1950-talet hävdar att de använde upp till 15% havre men man undrar om de inte minns fel där. Detta eftersom havre gelatineras och då kan det vara svårt att mäska och detta är utan tvekan en av anledningarna till att det inte används i någon större ut- sträckning inom bryggerinäringen. Till och med små andelar havre, upp till 5%, verkar påverka smaken. Oatmeal stout verkar ha en påtaglig fast, mjuk och silkig kropp och en antydan till nötsmak i den komplexa smaken av kaffe, choklad och rostat spannmål.

Pionjärerna på Samuel Smiths bryggeri använder bara en liten andel havre men deras oatmeal stout är ändå ett bra exempel på denna öltyp med sin läckert silkiga smakrikedom och den fina balansen mellan sött och torrt. Young`s Oatmeal Stout är lätt oljig med undertoner av kaffe, kola och mörk choklad men den är torrare och inte lika fyllig som den från Samuel Smith. Samuel Smith var det första bryggeri som återupplivade öltypen.

Producenter av sweet stout