Bildterapi/Skapande aktiviteter

Andrews, L. V. (1992). The mask of power, discovering your sacred self. San Fransisco: HarperCollin.
En handbok i hur man bland annat tillverkar ansiktsmasker, samt hur masker används i indiankulturer.

Björkvold, J.-R. (1991). Den musiska människan. Stockholm: Runa.
Björkvold har skrivit en fackbok utifrån forskarens djupa kunnande om skapande och inlärning, om musik och barnkultur.

Bohlin Brundin, P., Hasselberg, K., Kühlhorn, B.-M. (1996). Lärobok i bild. Stockholm: Natur och Kultur.
Boken innehåller teori, uppgifter och faktarutor som tar upp bildtekniker, material, färglära, historiska bakgrundsfakta med mera.

Edwards, B. (1982). Teckna med högra hjärnhalvan. Stockholm: Forum.
En kurs i konsten att upptäcka och utveckla sin kreativa och konstnärliga förmåga. I boken lär Edwards oss att steg för steg koppla bort den vänstra hjärnhalvan och koppla in den högra när vi tecknar.

Elverdam, I. (1993). Ditt kreativa inre. Finn dig själv genom att teckna och måla. Västerås: ICA Bokförlag.
Den här boken handlar om att teckna och måla sina inre bilder och känslor. Boken innehåller tekniska instruktioner vad gäller arbetsmetoder, men också en mängd praktiska upplysningar om material och redskap.

Gahnström-Strandqvist, K., & Svensson, S. (1984). Träning av psykiska funktioner med formningsgrupp. Del I - en beskrivning. Stockholm: Stockholms Läns Landsting. Rapport 85:1.
En beskrivning av aktivitetsgrupp-formning som nonverbalt kommunikationsmedel. En utvärdering av behandling i grupp för patienter med psykiska svårigheter.

Granqvist, A., Granqvist, B., & Lidholm, M. (1995). Att lära känna sig själv. Stockholm: Folkhälsouniversitetet.
En metodbok om hur man kan arbeta med att stärka självkänsla och kroppsmedvetenhet hos barn på mellanstadiet, men också hos vuxna. Här finns ett exempel på en övning med tema träd.

Grönlund, E. (Red) (1999). Konstnärliga terapier. Stockholm: Natur och Kultur.
Boken beskriver såväl teori som praktik inom tre konstnärliga terapiformer: bild, dans och musik.

Haglund, T., & Löfberg, E. (1996). Känsloresan. Stockholm: Rädda Barnen.
Känsloresan visar på några av musikens många möjligheter i arbetet att stärka barns fantasi- och känsloutveckling. Flera av övningarna passar lika väl för vuxna.

Högberg, Å. (1996). Att utvecklas med symboler. Stockholm: Natur och Kultur.
Symbolvärlden, som den kommer till uttryck i sagor, myter och ritualer kan hjälpa oss hitta nya utvecklingsvägar, finna vårt sanna jag och känna mening med livet. I boken beskrivs utförligt ett flertal övningar.

Kramer, E. (1975). Bildterapi med barn. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Kramer är konstnär och pedagog. Bildterapi med barn är en beskrivning av hur bildskapande kan fungera i terapi med barn.

Kübler-Ross, E. (1991). Döden är livsviktig. Stockholm: Natur och Kultur.
Elisabeth Kübler-Ross berättar om sitt arbete med döende barn och deras bildskapande, som ett sätt att sätta ord på tankar och känslor.

Liebmann, M. (1986). Art Therapy for Groups. London: Croom Helm and Brookline Books. Repr. 1997.
En handbok med förslag på olika övningar att använda inom skapande aktiviteter.

Nilsson, K. (1995). Hästen i grottan. En liten konsthistoria. Stockholm: Natur och Kultur.
Hästen i grottan berättar om konsten i Europa. Drygt hundra bilder av olika konstverk får långsamt föra historien framåt - från grottmålningar till den moderna konstens genombrott. Kerstin Nilsson berättar enkelt och livfullt om konstnärerna och deras verk.

Riedel, I. (1993). Bildspråket. Solna: Centrum för Jungiansk Psykologi.
Med exempel från den religiösa konsten och från terapirummets bildskapande hjälper Riedel oss att tränga bortom den gräns där "orden inte räcker till" och ger oss nycklar till ökad förståelse av hur bilder påverkar oss och hur bildens budskap förmedlas på såväl medveten som omedveten nivå.

Rosen, D. H. (1999). Depression och skapande. Stockholm: Natur och Kultur.
Rosen menar att det finns en kreativ potential i depressionen och att den kan frigöras genom skapande verksamhet. Här berättar han om ett par patienter som kombinerar psykoterapi med skapande arbete.

Simon, R. M. (1997). Symbolic Images in Art As Therapy. London:Butler & Tanner.
Simon är konstterapeut, som har erfarenhet av olika uttryckande konstformer. Hon har arbetat med både barn och vuxna, såväl individuellt som i grupp. Boken ger detaljerade fallbeskrivningar från hennes arbete.

Skoglund, E. (1990). Lusten att skapa. Stockholm: Berghs.
Elisabeth Skoglund skriver om vad kreativitet. Hur ser barns bildskapande ut och hur kan vi stödja barns skapande?

Skoglund, E. (1993). Leken och konsten. Stockholm: Berghs.
Författaren är bildlärare och konstpedagog. Här behandlar
hon frågan om vad konst är, om barns och vuxnas eget bild-
skapande samt om konsten att vara stödjande pedagog.

Theorell, T. (Red.) (1998). När orden inte räcker. Stockholm: Natur och Kultur.
I "När orden inte räcker" skildras hur patienter med långvariga smärtor och andra kroppssymtom lyckats övervinna stora begränsningar i sina liv med hjälp av musik-. dans-, eller bildterapi, alternativt psykodrama.

Thomaeus, J. (1980). Den förnekade bilden. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
När ett barn sätts i skola är risken stor att det snart tappar såväl lust som självförtroende att uttrycka sig personligt och uppriktigt i såväl bild, musik och dans. Bilden förnekas och människors språk i bild går förlorat. Men det kan återerövras och här visar Thomaeus hur en sådan utveckling kan gå till.

Wahlström, G. O. (1993). Gruppen som grogrund. Stockholm: Liber.
Wahlström presenterar en metod för hur man kan arbeta personlighetsutvecklande med barn i grupp. I boken presenteras flera övningar att användas i såväl barn- som vuxengrupper.

Winnicott, D. W. (1981). Lek och verklighet. Stockholm: Natur och Kultur.
I "Lek och Verklighet" pekas på leken som något av det allvarligaste vi kan göra därför att det är identitetsstärkande. Psykoterapi menar Winnicott handlar om två människor som leker tillsammans.

Trädet som symbol och tema

Danielsson, J. (2002). Träd i marker och myter. Stockholm: Svenska förlaget.
Boken är en kärleksförklaring till Trädet. Danielsson ger ett porträtt av flera av våra svenska träd.

Ewald, G. (1983). Svenska vårdträd. Vårgårda: Vårgårda Tryckeri AB. 
Ewald var hembygdsforskare och fotograf. Han har under flera år samlat in uppgifter om träd och deras betydelse i folktron.

Gunnarsson, A. (1988). Träden och människan. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Här berättar Allan Gunnarsson om träd som symbol, hur trädtemat har använts som kliniskt instrument i olika sammanhang, men ger också beskrivningar av våra vanligaste svenska träd.

Gunnarsson, A. (1992). Fruktträden och paradiset. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet.
Författaren är landskapsarkitekt på Alnarp. Boken handlar om fruktträden och dess betydelse såväl i kulturlandskap som symbol. Här finns också en genomgång av träd i svensk lyrik och skönlitteratur.

Hark, H. (1995). Drömmen som vägvisare. Drömbild: Träd. Solna: Centrum för Jungiansk Psykologi.
Hark har arbetat med människors träddrömmar som analytiker och terapeut. Han skriver om träd som symbol, hur träddrömmar kan tolkas och ger fallbeskrivningar från sin egen praktik.

Jung, C. G. (1992). Människan och hennes symboler. Stockholm: Forum.
En klassiker för den som är intresserad av symboler. Vid ett par tillfällen visar Jung på hur trädet kan vara en symbol för människan och hennes liv.

Koch, C. (1952). The Tree Test. Bern: Verlag Hans Huber.
Koch har utformat en testmetod för trädet som en symbol för jaget. Under åren 1928 till 1949 använde han trädtemat på skolungdomar i yrkesvägledande syfte. Dessa iakttagelser beskrivs i The Tree Test.

Palmgren, L. (2001). Träden och Dikten. Visby: Books on demand. 
Lisbeth Palmgren har sammanställt en bok med dikter om träd. Ola Rindal kompletterar med stämningsfyllda fotografier av träd.

Schröder, T. (1987). Sagan om trädet: ett personlighetstest under utveckling. Lund: Lunds Universitet, Institutionen för tillämpad psykologi. 
Schröder beskriver bland annat hur "trädet" används som delmoment i House.Tree-Persontestet. Hon beskriver också hur hon använder trädet som tema i kombination med sagor i arbetet med barn.

Schön, E. (2000). Älvor, troll och talande träd. Folktro om svensk natur. Sundbyberg: Semic.
Folklivsforskaren tar oss med på en resa tillbaka till fantasins och folktrons värld, där det övernaturliga var ständigt närvarande i naturen.

Tillhagen, C.-H. (1995). Skogarna och träden. Stockholm: Carlssons.
Tillhagen berättar om människans förhållande till träd. Här finns berättelser om Vårdträd, Livsträd och Världsträd, som en symbol för livet självt. Författaren beskriver också olika svenska träd och deras betydelse i svensk folktro.

Träd och trädgård

Berglund, K. (1991). Lust och fägring. Stockholm: Rabén och Prisma.
Karin Berglund berättar på ett levande sätt om människors träd- och trädgårdsdrömmar och deras verklighet.

Bourdo, E.A. (1999). Träd från hela världen. En handbok. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 
En handbok som beskriver träd i olika naturtyper med hjälp av bland annat ett rikligt antal illustrationer i färg.

Gröndahl, M., & Åberg, A. (1998). Österlenska trädgårdar.
Stockholm: Prisma.
En bok där ett antal personer berättar om sina trädgårdar. Ett par avsnitt beskriver människornas förhållande och kärlek till träd.

Holmåsen, I. (1989). Träd och buskar. Stockholm: Stenström Interpublishing.
Träd och buskar beskriver i ord och bilder vårt lands vanligaste vildväxande träd och de flesta buskar under olika årstider.

Lundberg, E. (1998). Min trädgård (originalupplaga 1932). Stockholm: Rekolid.
En av Emma Lundbergs trädgårdsböcker med tillhörande akvareller. Här berättar författaren bland annat om sina äppelträd.