Vårvisa

I vårtid, i groddtid,

då brister frönas skal,

och råg blir råg och tall blir tall

i frihet utan val.

En ilning av vällust

går genom själ och kropp -

att jag är jag, nödvändigt jag -

en brodd, som hittat opp,

ett vårskott, vars växtkraft

jag knappast anar än -

men stammens sav med bitter smak

med lust jag känner den.

Så bort, all min feghet!

Jag hör min framtid till.

Jag tar mig rätt att växa nu

som rotens krafter vill.                                 

Karin Boye

Foto: Irene Josefsson