Kärnkraft

Kärnkraft bygger på samma princip som många andra energiverk, exempelvis kolkraftverk eller biobränsleeldade kraftverk. Principen är att värma vatten så att det börjar koka. Vattenångan driver sedan en turbin som i sin tur driver en generator som ger elektricitet.

I bilden till vänster ser vi: 1. Bränslestavarna 2. Omgivande vatten värms upp. 3. Vattnet kokar och ånga bildas. 4. Ånga leds vidare till turbinen. 5. Ångan träffar turbinens skovlar som börjar snurra. 6. Turbinen driver i sin tur en generator. 7. Generatorn ger ström ut till elnätet. 8. Kallt havsvatten leds in och kyler ångan till vatten igen. 9. Vattnet leds tillbaka till reaktorn på nytt för att återigen värmas upp till ånga.

Värmen som får ångan att koka kommer från den värmeenergi som bildas då uran klyvs. En neutron krockar med en urankärna, urankärnan klyvs då till två andra kärnor och ytterliggare två neutroner bildas som i sin tur klyver var sin ny urankärna. En kedjereaktion har satts igång. Vid varje klyvning erhålls energi i form av värme. För att förhindra okontrollerad kärnklyvning kan man bromsa eller avstanna förloppet med hjälp av så kallade styrstavar som är gjorda av ett material som drar åt sig neutronerna.

Uranet bryter man ur marken. I Sverige har vi uran i vår berggrund men det lönar sig inte att bryta det här utan vi importerar det istället från bland annat Australien och från Ryssland. När uranet har tjänat ut är det fortfarande mycket radioaktivt under mycket lång tid. Man kapslar därför in det och gräver ner det i berg för att ingen radioaktivitet ska kunna läcka ut. Just förvaringen av gammalt uttjänt kärnbränsle är en het fråga och ett miljöproblem. Fortfarande vet vi inte om detta är den bästa lösningen. I Sverige har vi specialiserade företag som tar hand om kärnavfallet och garanterar dess säkerhet. 

Nyttiga länkar:

Ringhals

Barsebäck kraft AB

Svensk Kärnbränslehantering AB
 

© PO Andersson, Patrik Holmkvist 2003