Aktuellt forskningsprojekt

SKOLMILJÖ I TEORI OCH PRAKTIK

Kunskaperna om hur hälsoproblem kan höra ihop med sjuka hus och byggnadsrelaterade riskfaktorer har ökat under det senaste decenniet, men man vet fortfarande inte vad som är ”normal” luftkvalitet i lokaler med olika funktion, hur luftkvalitet, ljud och ljus bidrar till helhetsupplevelsen av hälsan och miljön eller hur personliga och psykosociala faktorer samverkar med de fysiska miljöfaktorerna. Projektet, som erhöll ett 4-årigt anslag från FORMAS och ett mindre anslag från Vårdalstiftelsen, sökte därför kunskap i dessa frågor, men det syftade också till att skapa goda inlärningsförutsättningar för våra barn och ungdomar. Forskningen inriktades mot fyra huvudområden:

1. Utveckling av handlingsprogram för att förbättra vissa skolmiljöer . I ett första steg kartla­des hur alla högstadieelever i några sydsvenska kommuner upplevde sin arbetsmiljö samtidigt som tekniska-fysikaliska mätningar skedde. Dessutom insamlades motsvarande datamaterial från en gymnasieskola och några mellanstadieskolor i en av dessa kommuner och samtliga förskolor i en annan. Resultaten visade vilka skolor som upplevdes ha en bra/dålig miljö och låg till grund för prioriteringar för ombyggnad/renovering.

2. Stereotyper, luftkvalitet och rapporteringsbeteende . Miljö- och luftkvalitesstereoty­per för ett antal vardagsmiljöer insamlades från försökspersoner i Sverige och USA. Inom delprojektet fastställdes vilka förväntningar människor har på den fysiska miljön i ett antal lokaler med olika funktion (bl.a. klassrum) och dessutom studerades vilka personliga attribut som påverkade bedömningen av miljön. Vidare härled­des och testades några teoretiska modeller för prediktion av miljöbedömningar. Resultaten visade bl.a. att en typisk blomsteraffär, rökfri restaurang och bokhandel förväntas ha bra miljö, medan ett typiskt klassrum och en restaurang där rökning är tillåten förväntas ha en dålig miljö. Sjukhus, kontor och bibliotek bedömdes neutralt och det gäller också biografer, livsmedelsbutiker och simhallar. Typiska livsmedelsbutiker, rökfria restauranger, bok- och blomsteraffärer förväntas ha god luftkvalitet, medan typiska klassrum och restauranger där rökning är tillåten hade extremt negativa luftkvalitetsstereotyper (mindre än 30% förväntade sig vara nöjda). Personliga attribut i kombination med fysiska faktorer i miljön kunde förutsäga miljöbedömningarna. Nöjdhet med luftkvaliteten kunde t.ex. förutsägas av god luftväxling och god lukt. Avsaknad av allergi hos försökspersonen och god hygien i lokalen hade dessutom betydelse för förväntad nöjdhet med luftkvaliteten i miljöer som var dåliga, medan svag lukt och försökspersonens rökvanor (rökare) påverkade förväntad nöjdhet i miljöer som upplevdes som bra.  

 

3. Varför besväras  somliga elever mer av miljön än andra syftade bland annat till att undersöka om människors förvänt­ningar på miljön påverkar den verkliga upplevelsen. Databasen innehöll teknisk och sensorisk information från goda och dåliga skolmiljöer, bl.a. bedömningar av fysisk miljö, arbets­situation och symptom. Genom att stereotyperna som erhållits i delstudie två också ingår i databasen kunde jämförelser mellan förväntade och verkliga miljöupplevelser ske. Resultaten visade att klassrumstereotypen var betydligt negativare än den verklighet eleverna upplever. Människor tycks bedöma inomhusmiljön i flera steg, där förväntningarna på olika fysiska faktorer och åsikten att miljön orsakar symptom är avgörande. Först noteras hur många fysiska faktorer som avviker från ett ”normalt” klassrum. Upplevelsen att några av dem (t.ex. kyla och drag) är sämre än förväntat kan kompenseras av att andra (t.ex. kvalmighet, ljus, ljudstyrka) är bättre än förväntat. Totalintrycket bestäms sedan genom att skillnaden mellan den förväntade och den verkliga klassrumsmiljön vägs samman med antal symptom man anser skolan orsakar, antal symptom och fysiska faktorer man besvärats av den senaste tiden i skolan, sinnesstämningen, studiesituationen och miljön på raster och håltimmar - finns trygga platser att träffa kamrater och/eller vara ensam på.

 

4. Psyko-fysiska analyser syftade till att undersöka om ”objektiva” tekniska mätningar kunde förutsäga elvernas miljöbedömningar. Fördjupade analyser av två klassrum där frånluftsflöde, luftfuktighet, temperatur, koldioxidhalt samt mängd damm, endotoxin, ergosterol och 3-hydroxifettsyror i luftburet och sedimenterat damm mättes, visade att kraftiga frånluftsflöden resulterade i höga mängder luftburet damm, låga mängder sedimenterat damm och låga mängder ergosterol/svampbiomassa, och att höga mängder luftburet damm och låga mängder sedimenterat damm påverkade elevernas miljöbedömningar negativt. När datamaterialet från fyra andra skolor (varav en hade pekats ut av media som ”sjuk”) analyserades, visade det sig att de tekniska mätningar som genomförts (luftfuktighet och temperatur inomhus och ute, samt ljudnivå, koldioxidhalt, till- och frånluftsflöde i klassrummen) inte hade några direkta samband med upplevelsemätningarna. Bedömningen av städningen blev dock sämre ju senare under hösten skolan utvärderades, medan symptom, välbefinnande och bedömning av totalintryck och luftkvalitet var kopplat till andra faktorer, bl.a. ålder och åsikten att symptom orsakas av skolmiljön. Andel elever med rethosta och besvär av obehaglig lukt var något högre i den ”sjuka” skolan och det gäller också koldioxidhalten och ljudnivån. För övrigt fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan skolorna.

 

Hela projektet visar sammanfattningsvis att mätning av fysiska faktorer inte är tillräckligt för att förstå hur upplevelsen av en skolmiljö formas, då denna också påverkas av förväntningar, åsikter, tidigare erfarenheter, känslighet och/eller stress (se också publikationer, konferenser och media). Resultaten kan beskrivas utifrån en dynamisk processmodell där fysiska och psykologiska stressorer för­stärker eller försvagar  eventuella proble­m över tid (Figur 1).

Figur 1. Illustration av projektets huvudresultat utifrån en miljöpsykologisk procesmodell (Bell, Fisher, Baum & Greene, 1996). Lyckosam hantering av en negativ situation (coping) markeras med plus­tecken, misslyckad med minustecken.