|
Hälsa
Aussien är en frisk ras, men det finns inga raser, linjer eller
som är "perfekta" utan de är levande varelser
med fel och brister som vi har att göra med. Vår uppgift som
uppfödare är bl.a. att se till att minimera sjukdom och jobba för
fysisk och psykisk hälsa i våra avelsdjur.
Vår ras kan naturligtvis drabbas av sjukdom som alla raser, här
nedan sjukdomar/tillstånd som kan förekomma i rasen.
Cataract Läs
mer här! Cataract är den vanligaste ögonsjukdomen i
rasen. All Cataract är inte vara ärftlig. Det är en
grumling av linsen som kan sitta på olika ställen och beroende på
var den sitter klassificeras den olika. Ärftlig cataract på en
Aussie är oftast en bakre polar cataract.
En ärftlig cataract uppstår så småningom alltid i båda ögonen.
Cataract kan även uppstå av andra orsaker än av ärftlighet,
slag mot ögat, läkemedel m.m.
Ärftlighetsgången är ännu inte helt känd.
Vi rekommenderar att ögonspegling görs varje år från ca 2-3 års
ålder och till ca 7-8 års ålder.
MDR1(Multi drug reactivity) mutation
Det är mycket vanlig hos Aussien och kan orsaka olika grader av
neurologiska reaktioner. Dessa tillstånd kan förväxlas med
epilepsi.
Vi MDR1 testar våra egna hundar
En del Australian Shepherd kan vara mycket överkänsliga mot
vissa läkemedel, bl.a. Ivomec. Ivermectin som är den
verksamma substansen i Ivomec, påverkar det centrala
nervsystemet. Läkemedel som lagras i hjärnan kan ge kramper,
depression, förlust av muskler och flera andra symtom.
MDR1 test kan göras för att se om hunden är bärare eller ej
vilket vi rekommenderar Läs
mer här!
Överkänslighets reaktioner mot kemikalier/läkemedel.
Det förekommer att Aussie kan reagera kraftigt på t.ex.
vaccinationer, fästinghalsband ,X-pot och få symtom som svullnad
i slemhinnor och ansikte, slöhet m.m.
Det förekommer även allmänna reaktioner som kan leda till akuta
tillstånd som andningspåverkan och kramper.
Ärftlig intestinal Cobalamin (vitamin B12) malarbsobtion
En relativt vanlig men ej välkänd genetisk defekt som
finns i rasen som ofta blir odiagnostiserad och ibland kan tas för
epilepsi. Ett flertal symtom kan uppträda såsom brist på aptit,
kräkningar, kramper m.m. eller i största allmänhet att hunden mår
dåligt.
Epilepsi
Läs mer här! Epilepsi en sjukdom med återkommande
krampanfall. Det finns genetiskt betingad så kallad primär
epilepsi (idiopatisk) och sekundär epilepsi p.g.a. hjärntumör,
hjärnhinneinflammation eller trauma p.g.a. yttre våld. Kramper
kan även vara utlösta av orsaker såsom, läkemedel (läkemedel
som passerar hjärnbarriären in till hjärnan) och sjukdom såsom
t.ex. Borrelia och sköldkörtelsjukdom. Det enda säkra för att
kunna urskilja olika kramptillstånd (genetisk eller ej) är genom
blodtest och ett test för att kunna konstatera ärftlig epilepsi
håller på att utarbetas i USA. All epilepsi är m.a.o inte ärftlig.
PHTVL/PHPV(Persisterande hyperplastisk tunica vasculosa lentis/
persisterande hyperplastisk primär viterus) Förändringen på
linsens bakre yta som kan leda till Katarakt. Orsaken är ett
avbrott i den normala tillbakabildningen av blodkärl i linsen
redan på fosterstadiet. Phtvl/phpv kan därmed ses redan på
valpar. Valpar med den allvarligare formen kan tidigt bli blinda.
Klassificeringen för Phtvl/phpv är: Grad 0: normal, Grad 1: fläckar
på linsens baksida. Inget avelshinder och påverkar inte synen,
grad 2: ger ofta katarakt som följdsjukdom, grad 3-6: ger mer
allvarliga förändringar
CEA(Collie Eye Anomaly) Läs
mer här!
CEA är ett samlingsnamn för olika defekter i ögat, CRD,
Colombom, näthinneavlossning och blödning. Ögonspegling för
att upptäcka CEA görs vid ca 6-12 veckors ålder av ögonspecialist
då det därefter oftast inte syns.
Det finns nu även ett test för att kunna konstatera CEA förekomst.
PRA(Progressiv Retinal Atrofi) är en ärftlig ögonsjukdom.
Hos en hund med PRA försämras synen gradvis under sjukdomsförloppet
till följd av att näthinnan sakta förtvinar.
Tillståndet drabbar båda ögonen och leder ofelbart till total
blindhet.
PHA (Pelger-Huet Anomaly) Läs
mer här! PHA en sjukdom som förekommer i rasen och innebär
en onormal struktur på cellkärnan. För tik som flera gånger fått
dödfödda valpar bör blodprov tas på både tik och hane.
Blodtest kan göras för att se om hunden är bärare eller ej.
HD (Höftledsdysplasi) Förekommer HD inom rasen. Röntgen
görs vid ca 2 års ålder.
AD (Armbågsdysplasi) Förekommer AD inom rasen. Röntgen
görs vid ca 1½-2 års ålder. |
