Det numismatiska
Kristianstad.
Kristianstad är inte någon betydelsefull ort ur numismatisk synvinkel, men några händelser placerar staden på den numismatiska kartan.
Under skånska kriget, 1675-1679, intogs staden av danskarna. När svenskarnas inledande motgångar efterhand vändes till framgångar, främst efter slaget vid Lund, började svenska trupper belägra de i Kristianstad isolerade danskarna. Belägringen blev långvarig och till slut gjorde sig behovet av mynt för avlöning av trupperna i staden påmint.
År 1677 lät den danske befälhavaren slå kvadratiska mynt (s k klippingar) av koppar eller bly i valörerna en mark, åtta, fyra samt två skilling. Dessa mynt kunde lösas in i reguljär valuta efter belägringen. Några av dessa mynt har bevarats till våra dagar. Härunder samt i vårt myntgalleri återfinns ett sådant mynt. Under kronan syns Christian V:s monogram samt på båda sidor därom 4 SD (=skilling danske).
|
Det skulle dröja närmare ett sekel innan Kristianstad utmärkte sig numismatiskt igen. Då rådde det brist på skiljemynt och i en del städer gav förmögna köpmän ut egna sedlar, s k valuter, för att underlätta kommersernas genomförande. I Kristianstad fanns det inte mindre än tre i dag kända utgivare av valuter, C-G Bergengreen, P Weduwar och O Hanson-Wenman. År 1766 förbjöds samtliga valuter genom ett kungligt plakat.
T v
blankett för privatsedel 1765
samt t h privatsedel 1764
Exakt hundra år efter det att Bergengreen upphört med sin privata sedelutgivning gav Christianstads Enskilda Bank ut sin första sedel. Åren 1865, 1875 och 1894 utgavs sedlar i valörerna fem, tio, femtio, hundra och femhundra riksdaler riksmynt/kronor. År 1901 avstod banken från sin rätt att utge sedlar.
Sedel 10 kronor utgiven av Christianstads
Enskilda Bank 1894
Förutom i de tre ovan redovisade fallen har i Kristianstad genom tiderna utgivits en del mindre betydelsefull numismatica. Förekomsten av polletter är inte fullständigt kartlagd. Vidare räknas understundom även hundskattemärkena till avdelningen numismatik.
