Tingstorget kallades tidigt för Sandbacken - vid grävningar på 1920-talet befanns sandlagret vara flera meter tjockt. 1861 byggdes dock Tingshuset, och småningom började det moderna namnet dyka upp. Det kallades också "hästtorget", eftersom man här hade hästhandel i samband med marknaderna. Hästhandelns tillväxt, och behovet av provkörningsbanor, påskyndade överflyttningen till Nya torg. Det var inte så populärt när man drev hästar med vagnar genom den smala Östra kyrkogatan eller galopperade runt i Kyrkvången...
Det var också en uppskattad plats för midsommarfirande, då en majstång alltid sattes upp här.
En mindre uppskattad stång var spöpålen, som påstås ha funnits här i anslutning till kronohäktet - byggt på 1780-talet som stadshäkte och från mitten på 1800-talet kronohäkte. 1936 hade det tjänat ut och under kriget hade luftförsvaret lokaler här innan det i slutet av 1940-talet blev polishus. Sedan tidigt 1970-tal är det hantverksmuseum, numera i kommunens ägo.
Huset intill var fångvaktarbostad, men hyser numera en keramiker. Smedjegatan hör till stadens små klenoder, och de drygt 10 år gamla bostadshusen till höger på gatan passar väl in. Bagar Palms gång skapar den nödvändiga och behändiga kontakten med Storgatans liv. Däremot kan man alltid fundera över, om det är bra för torgets liv med den rätt slutna bostadsfasaden längs torgets östra kant.
Torget pryds av en äkta kastanj, som bryter av kullerstensytan.
Åter till Ängelholmiana! |
Åter till Runsten! |
Sidan skapad av
1 dec. 2002