Förord och inledning

Förord

Inledning

Externa länkar

Förord

Jag reste till Thailand och Sydostasien första gången 1976 och det blev "kärlek vid första ögonkastet". Jag blev nyfiken på Thailands historia och då jag återvänt hem började jag leta efter böcker om landets historia. Men på svenska fanns det ingen allmän thailändsk historia, utan jag fick nöja mig med historiska brottstycken från en mängd olika böcker och artiklar, och det mesta var skrivet på engelska. Jag började göra egna anteckningar och dessa växte till flera hundra sidor och blev allt svårare att överblicka. Pappersbunten hamnade till sist på en undanskymd plats och där hade den förmodligen legat kvar än idag om inte datorer och ordbehandlingsprogram blivit var mans egendom. Min hemsida "Historien om Thailand" är ett smakprov på en del av mitt arbete framför datorn. Med tiden är tanken att försöka publicera delar av mitt arbete i bokform. Men det kommer då att handla om en förkortad version av denna hemsida. Lägg märke till att det jag skrivit inte är någon slutprodukt och att jag konstant uppdaterar sidan med tillägg och korrigering av fel och misstag.
Stora delar av min historia handlar om krig och erövringar, intriger vid hoven och kungliga bedrifter och mindre om vanligt folks liv. Jag får försvara mig med att det mesta av mitt tillgängliga historiska material just handlar om detta. Dessutom är det jag skrivit inte någon vetenskaplig avhandling, utan får betraktas som en populärhistoria, där legender, myter och fabler ofta fått fritt spelrum. Därför finns heller inte något överflöd av fotnoter med källhänvisningar, utan jag har nöjt mig med att nämna en del av den litteratur varifrån jag hämtat mitt material i min litteraturförteckning. Jag står i stor tacksamhetsskuld till alla historiker, forskare och skribenter som skrivit om Sydostasiens historia. Utan deras omfattande förarbete hade denna sida aldrig blivit till.
Min populärhistoria börjar långt tillbaka i tiden. Så långt tillbaka att man är i tvivel om taifolkens allra tidigaste ursprung. (Vad som menas med taifolk förklaras i nästa avsnitt.) Taifolkens historia börjar utanför det som idag är känt som landet Thailand. Det skall påpekas att Thailand var känt under namnet Siam fram till den 24 juni 1939 och igen mellan den 8 september 1945 och den 11 maj 1949. Den historia som förr lärdes ut i thailändska skolor kan grovt delas upp i fem tidsperioder;

  1. Nan Zhao-perioden ca. 650-1253

  2. Sukhothai-perioden 1238-1350

  3. Ayutthaya-perioden 1350-1767

  4. Thonburi-Bangkok-perioden 1767-1932

  5. Den författningsmässiga perioden 1932-

Nya rön inom forskningen har på senare år ifrågasatt delar av Thailands historia som tidigare var allmänt accepterade. Framförallt gäller detta taifolkens tidiga historia. Nan Zhao-perioden är endast nämnd i gamla kinesiska källor och vad det gäller Sukhothaiperioden har forskarna varit tvungna att lita på källor från omkringliggande länder, ett fåtal gamla skrifter och steninskriptioner. Men uppenbart finns det fortfarande outforskade dokument som ligger och väntar på forskarna. Då burmeserna erövrade tairiket Ayutthaya i 1767 blev tyvärr de dåvarande historiska arkiven brända, eller på annat sätt fördärvade. De försök som gjordes att rekonstruera de förlorade källorna resulterade i flera verk med divergerande innehåll. Den senare siamesiske kungen Mongkut (1851-1868) har själv givit sin syn på landets historiska källor som "fulla av fabler och inte trovärdiga". Västerlandets första kontakt med Thailands historia började på 1840-talet när amerikanska missionärer, med hjälp av blivande kung Mongkut, bidrog med en artikelserie om Siams historia i en Hong Kong-tidning. Länge fanns bara W.A.R. Woods "A History of Siam" som enda allmänna historiebok. Den publicerades första gången 1926 och har inte reviderats sedan dess. 1982 kom den utmärkta boken "Thailand A Short History" av den numera avlidne David K. Wyatt, som var professor i Sydostasiens historia vid Cornell University, USA. En uppdatering av hans bok kom i 2003. Mitt historiska material handlar också en del om Laos och Kambodjas historia, men detta kan knappast undgås, då den thailändska historien alltid varit intimt knuten till händelser i dessa grannländer. Även andra grannländers historia kommer att beröras, då jag anser detta nödvändigt för att förstå vissa sammanhang.
När det gäller kungars och personers namn, titlar, regeringstider m.m. varierar dessa väldigt mycket beroende på källan. Jag har därför valt att hålla mig till Wyatts uppgifter, som nog får betraktas som de senaste forskningsrönen. Hur man valt att översätta (transkribera) thailändska ord och namn till latinska bokstäver varierar väldigt mycket. Ofta visar transkriptionerna inte tillnärmelsevis det verkliga uttalet. Personliga namn har ofta latiniserats av bärarna själva, vilket gör det omöjligt för den oinvigde att veta hur namnet skall uttalas. Man måste faktiskt kunna läsa thai, eller vara bekant med ett avancerat transkriptionsalfabet, för att kunna uttala thailändska ord korrekt. För de läsare som kan läsa thai har jag skrivit in den thailändska stavningen för ett stort antal namn och ord. Då jag själv gett mig på att transkribera thailändska ord och namn har jag använt mig av "the Royal Thai General System of Transcription". Dock har jag tillåtit mig att göra en liten ändring. Istället för ue har jag använt bokstaven ü. Besök gärna följande länk;
http://en.wikipedia.org/wiki/Royal_Thai_General_System_of_Transcription

Efternamn är en 1900-talsuppfinning i Thailand. Då man refererar till en person i Thailand använder man vanligtvis personens förnamn och inte efternamnet. Söker man efter en person i en thailändsk telefonkatalog söker man också på förnamnet. Om jag med tiden lägger ut ett namnregister kommer jag också använda samma system som i thailändska telefonkataloger.
Slutligen vill jag tillägga att mitt "svärmeri" för Thailand och Asien aldrig har upphört. Jag har fortsatt att resa till Asien och dessutom studerat thailändska i Bangkok och senare vid Lunds Universitet. Jag hoppas att det jag skrivit skall ge dig några trevliga stunders läsning och att Du hör av dig om Du anser att något är tvivelaktigt, eller direkt felaktigt, och behöver ändras. Du får gärna skicka e-post till mig på nedanstående adress. 

Med vänlig hälsning

Mats Borner มัทส์ บอร์เนอร์ 

mats.borner@telia.com


Inledning

Befolkningen i dagens Thailand är idag lika etniskt blandad som i många av världens övriga länder. Majoriteten av befolkningen skulle, om man frågade dem om deras nationalitet, svara att de är "khon thai" (thailändare คนไทย). Detta i politisk, kulturell och språklig mening, som thailändska medborgare och undersåtar till den nuvarande kungen Bhumibol Adulyadej (Phumiphon Adunyadet) ภูมิพลอดุลยเดช Denna identitet som "thai" har utvecklats under flera århundraden och fanns inte i sin nuvarande form förrän relativt nyligen historiskt sett. Därför har många historiker, forskare och skribenter valt att använda beteckningen "tai" (ไท eller ไต), som samlingsnamn på de olika folk som bl.a. anlände till dagens Thailand för omkring tusen år sedan. Beteckningen "thai" ไทย har "reserverats" för medborgarna och det språk som talas av majoritetsbefolkningen i dagens Thailand. Men den moderna thailändaren behöver inte nödvändigtvis härstamma direkt från de sent ankommande taifolken. Han eller hon kanske istället härstammar från de folk som bodde i området före taifolkens ankomst, eller kanske från senare kommande indiska eller kinesiska immigranter. I modern tid har också ett stort antal s.k. bergsfolk eller bergsstammar bosatt sig i Thailand.
Taifolkens historia börjar utanför det som idag är känt som landet Thailand. Idag finns taifolk spridda över ett väldigt område i sydöstra delen av Asien (se karta längs ned). Thai-folket, eller siameserna, är taifolkens mest kända representant med omkring 40 miljoner människor. Många andra folk, som talar taispråk och som betraktar sig själva som tai, kallar sig själva och sina språk för andra namn. Hit hör bl.a. lao-folket ลาว som består av mer än ca. 20 miljoner människor. Av dessa bor faktiskt endast ca. 4 miljoner i Laos och resten i nordöstra Thailand. I nordöstra Burma bor det 4-6 miljoner shan ฉาน (även kallade t(h)ai yai ไทใหญ่ på thai). Det finns dessutom andra taifolk utspridda i norra Sydostasien och södra Kina. Dessa kan delas upp i två grupper;

Det mest karaktäristiska som enar taifolken är språken. Släktskapen mellan taispråken är relativt tydlig och det finns en klar inbördes förståelse mellan flera av dem. Däremot finns ingen sådan inbördes förståelse mellan taispråken och burmesiska, kambodjanska, vietnamesiska eller de kinesiska språken. Taispråken är s.k. tonspråk. Under en lång utvecklingsperiod förlorade taispråken många av de konsonanter som skilde orden från varandra och den enda möjlighet som fanns kvar, för


Kartan här nedan visar taifolkens ungefärliga utbredning (blått) i dagens Asien.


Externa länkar; 

Lü-folket http://www.infomekong.com/tailue.htm
Nung-folket http://en.wikipedia.org/wiki/Nung
Röda tai http://seamist.org/peoples/red_tai-viet.shtml
Shan-folket http://en.wikipedia.org/wiki/Shan
Svarta tai http://coe.asafas.kyoto-u.ac.jp/research/sea/social
/hayashi/Hayashi_Unnan_5Prachan.htm
Svarta tai http://www.tribaltextiles.info/Galleries/Black_Thai.htm
Svarta tai http://www.seasite.niu.edu/tai/TaiDam/introduction.htm
Taifolket http://countrystudies.us/thailand/5.htm
Tho-folket (tay) http://en.wikipedia.org/wiki/Tay_people
Tho-folket http://en.wikipedia.org/wiki/Tho_people
Vita tai http://www.marymount.k12.ny.us/marynet/studentresources/
art/southeastasia/vietnam/html/whitethai.html
Zhuang-folket http://en.wikipedia.org/wiki/Zhuang