Mobbning

Mobbning, (eng. = bullying)

Definitionen på mobbning, som jag funnit dem i litteraturen, placerade i bokstavsordning.

Arbetarskyddsstyrelsen(93) säger att mobbning finns när återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar, som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt, kan leda till att arbetstagaren ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.

Svein Otto Aarland (88) säger att han ser på mobbningen som ett specifikt problem. Han kallar mobbning ett fenomen bland flera; mobbningsproblem, aggressionsproblem, samlevnadsproblem och konfliktproblem. Aarland börjar sin bok med att granska Olweus (73) definitioner och hans vetenskapliga fynd om mobbare och offer. Han säger "Varje mobbningssituation är unik, och lösningen ligger nästan i detta. Vi kan inte hitta en universell lösning utifrån statistiska forskningsdata. Men vi kan hitta vissa hjälpmedel inom olika former av pedagogisk och psykologisk litteratur. Hjälpmedlen får väljas utifrån det som är speciellt med mobbningsituationen. "Vi kan inte använda allt överallt."

Gunilla Björk (95) säger i sin doktorsavhandling att mobbning utgör en serie kränkningar. Varje kränkning är en sorts inkompetensförklaring. Inkompetensförklaringen gäller det spel, som för närvarande spelas, till vilket hör vissa regler. För att få vara med och spela krävs, att man ställer upp på dessa regler. Spelet gäller ett utökat handlingsutrymme, och speglar de maktförhållanden, som för tillfället råder. En ökning av handlingsutrymmet motsvaras av en ökning av makt.

Björk anser att om ledarskapet i en klass brister finns det utrymme för maktövertagande från individerna i klassen/gruppen. I det klimatet frodas mobbning och jag är benägen att hålla med henne.

Roger Ellmin (85) säger att om vi hanterar konflikter rätt uppstår sällan mobbning i skolan. Han säger också att aggressiva handlingar i skolan kan ha sin upprinnelse i mobbning likväl som i en konflikt. Det är först när analysen av händelser som synts i skolan, vi kan avgöra vad som är vad. Det går ingen synlig linje mellan mobbning och konflikt. Ellmin nämner att lärare kan mobba genom att använda ironi i klassrummet. Ett sådant "pedagogiskt grepp" kan leda till mobbning säger Ellmin. Läraren förminskar en elev genom ironiska anmärkningar. Eleven är redan i sina egna tankar mindre än liten. Det är när detta händer det är öppet för mobben att göra likaledes.

Zelma Fors (93) har ingen direkt definition i sin avhandling men väl i sin efterföljande bok Makt Maktlöshet Mobbning där hon separerat slagsmål och barnmobbning: I mobbningen har plågaren mer makt än offret och plågaren har kontroll över offret. I mobbningen förekommer negativa handlingar från plågaren mot offret i avsikt att skada offret. Dessutom förekommer de negativa handlingarna upprepade gånger och över en längre tid.

Peter-Paul Heinemann (87) har en ursprunglig definition på mobbning som Gruppvåld. Han säger i inledningen till sin bok att "Mobbning" är vardags engelska. Det betyder ungefär "pöbla" eller "bråka i gäng eller i grupper" eller ännu neutralare "trängas i mängder" Det finns ingen riktigt bra svensk motsvarighet, och täcker inte det som åsyftas. "Mobbning" har större bredd och täcker in hela skalan från ett mer godartat småretande till en aggressiv massattack. Vi mobbar när vi har tråkigt, när vi inte känner varandra. Det är det enda vi verkligen kan enas om, att överfalla någon som är ännu räddare och mer utsatt än vi själva. Vi mobbar också när vi äntligen nått en gemenskap och av någon anledning får för oss att den hotas. Är gemenskapen fast och stabil fyller den ett behov som uppenbart är en del av den "mänskliga naturen".  En sådan gemenskap försvarar vi med hänsynslöshet och råhet från det ögonblick vi tror att vi håller på att förlora den. Ett omistligt ting ger man inte upp godvilligt.

Gunnar Höistad (94) säger att mobbning pågår när en grupp trakasserar en eller flera. Ibland handlar det emellertid om en enskild som plågar en annan. Därför bör man även komplettera definitionen på mobbning med: "När en person blir systematiskt utsatt av en eller flera." Höjstad skiljer på 1)psykisk, 2)verbal och 3)fysisk mobbning.

Heintz Leyman (86) säger att mobbning föreligger om trakasserier pågår regelbundet i form av psykiskt våld. Han pekar på att mobbning försiggår ofta i arbetslivet. Om den pågår under en längre tid hotar den att ge allvarliga psykiska konsekvenser för individen. Leyman säger att vuxenmobbning liknar barn-mobbning.

Karl Ljungström (92) säger att mobbning innebär: "att en person utsätts av andra personer för upprepade och systematiska trakasserier. Det är också. mobbning när en person systematiskt blir "utfryst" av andra personer."

Det finns ännu en definition av Karl Ljungström: Skolmobbning är när en eller flera elever systematiskt trakasserar en annan elev, fysiskt eller psykiskt eller båda delarna. Det bör betonas att det sker vid upprepade tillfällen under viss tid. Ljungström vill utöka sin definition att omfatta trakasserier, tråkningar trouble och kombinera det med rimmet på mobbning : "TROBBING".

Ljungström bygger i stort på Pikas metoder som Pikas kallar

GBm (gemensamma bekymmersmodellen) och STm (suggestiv tillsägelse-metoden) när han stoppar mobbning

Dan Olweus (73/86) säger att mobbning föreligger är när en person upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Innebörden i uttrycket "negativa handlingar" måste anges närmare. Det är en negativ handling när en person tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag dvs ungefär det man lägger i begreppet aggressiv handling. Man kan utföra sådana handlingar med ord (verbalt) som när man hotar , hånar eller säger elaka och obehagliga saker som den andre inte tycker om att höra. När en person slår knuffar, sparkas, nyper eller håller fast någon mot hans/hennes vilja,

är också det negativa handlingar. Olweus trycker också på att det föreligger viss obalans i styrkeförhållandet. Han pekar på att det går att skilja mellan direkt mobbning - med relativt öppna angrepp på offret - och indirekt mobbning i form av social isolering och utfrysning.

Anatol Pikas (75) säger att mobbning är fysiskt eller psykiskt våld, som utövas av en grupp mot en person.

Pikas (87) Utökad version: Mobbning är medvetna, icke legitima fysiska eller psykiska angrepp och eller uteslutningar ut gemenskapen, som riktas mot en enskild individ i underläge, av en grupp, vars medlemmar förstärker varandras beteende i interaktion. Mobbning är gruppvåld.

Pikas menar att allt är inte mobbning. Definierar vi mobbning allt för brett förlorar vi perspektivet.

Pikas har förordat två olika modeller för behandling av mobbning. Båda dessa har blivit starkt kritiserade. Han kallar den ena modellen GBm (gemensamma bekymmersmodellen) och den andra STm (suggestiv tillsägelsemetoden). Skillnaden, som jag ser det är, att i STm behöver terapeuten ha en etablerad tillit i gruppen för att kunna intervenera. I GBm förutsätter terapeuten att mobbaren också mår illa av att mobbningen pågår och att han/hon kan hjälpa till att få stopp på mobbningen.

Pikas skiljer sig i sin definition gentemot andra att han har noggrant försökt definiera när bråk är mobbning utifrån makt, underlägsenhet/överlägsenhet och styrka.

Roland (83) säger att mobbning är långvarigt våld, psykiskt och/eller fysiskt, riktat mot ett offer utövat av enskilda personer eller grupper.

Diskussion:

Jag har här ovan sammanfattat definitioner genom citat från författare och forskare som under åren 1969-f.f. är aktiva i samhällsdebatten i ämnet mobbning.

Den forskare, som jag själv känner mig mest befryndad med, är Aarland (93). Alla mobbare och offer förtjänar att bli upptäckta och hjälpta.

Ungdomar har en sund drift att testa gränser för att därigenom definiera sitt livsutrymme.

Familjen, skolan och kamraterna säger till när gränsen är nådd. Då uppstår konflikten.

En sund ungdom löser inte sin konflikt med mer av samma sort utan upphör med sitt testande.

En rätt handledd konfliktlösning leder till en personlig utveckling.

Ett kränkt ungdom kanaliserar sitt rop på hjälp genom utföra bl.a. mobbning. Andra sådana symptom kan vara skadegörelse, skolk, våldsbrott, drogmissbruk, anorexia-boulemia, promiskuitet och självmord.

Jag har i mitt arbete funnit min väg till hjälp för elever, som långvarigt blivit plågade, genom att, när konflikter blivit synliga i barngrupperna, undersöka om det rör sig om mobbning eller om en konflikt.

Det är vanligt att vuxna behandlar symptomet mobbning som om det är en sjukdom, t.ex. mässling. "Det går över om man väntar och ser" eller "tiden läker alla sår".

Är det mobbning är det viktigt att familjen känner till vad barnet utsätts för och deltager i arbetet att stoppa mobbningen. "Det måste vara fel på mitt barn som blir mobbat, och därför är det min skuld" tänker offrets förälder.

Pikas har, i sina anvisningar till STm och GBm, talat för att familjen inte alltid behöver veta vad som händer i skolan, då stoppet för mobbningen blir satt. Jag är inte av samma uppfattning.

Jag utgår från att KONFLIKTEN verkar stärkande medan MOBBNINGEN har en nedbrytande effekt. Mobbning låter sig ej behandlas eftersom det är ett symptom på de kränkningar mobbaren är eller varit utsatt för. Mobbaren går att behandla. Så även offret, som behöver lindring och upprättelse i sin upplevda skuld/skam.

Mobbaren behöver aktiv hjälp att avslöja sitt förnekade själv och genom denna hjälp sluta mobba. Annars händer det, som så ofta sker;

Skolan sopar problemen under mattan.