Relationerna mellan eleverna på en skola och/eller i en klass går att se genom att använda vissa mätmetoder, enkäter, klimatmätning och sociogram. Vi vet genom Olweus som forskat på mobbning sedan 70-talet att minst en av sju är inblandade i mobbning på en grundskola. Det är också min erfarenhet.

Lösta konflikter gör att vi växer en smula om de löses konstruktivt och med respekt för andra. Det finns flera olika typer av konflikter i relation till andra.

En diskussion kan utvecklas till en konflikt.

En konflikt finns när båda parter är övertygad om att den andre har fel.

Pseudokonflikter är då en konflikt för konfliktens egen skull. Jämför ungdomars sätt att testa gränser. De frågar inte var gränsen går, de går över den bara.

Behovskonflikter ger höjning av den egna självkänsla på bekostnad av andras. "Du behöver inte blåsa ut mitt ljus för att ditt ljus skall lysa klarare."

Värderingskonflikter föreligger när man lämnar sakfrågan och går över till personangrepp.

Rollkonflikter Vem är Du och vem är jag. Jag är en duktig elev, duktigare än Du. Du skall inte tro att Du är någon, jmf. Jantelagen.

Intressekonflikter: "Jag vill bevaka mina egna intressen". Du går över på mitt revir.

Systemkonflikter/Organisationskonflikter föreligger när konflikten ligger i själva organisationen. Rektor bestämmer åt lärarna och eleverna. Rektor ger signaler som undervärderar en lärare eller lyssnar dåligt på lärarna, hemmen och eleverna. Rektorer har visioner för sig underställda, men tycks glömma verkligheten när de befordras. Därtill krävs emotionell intelligens innebärande bland annat förmåga till empati. Denna förmåga förefaller inte beaktas tillräckligt vid tjänstetillsättningar i den offentliga sektorn.

Målkonflikter: Skolans brukare, eleverna har ett annat mål än lärarna, som har ett annat mål än föräldrarna, som har ett annat mål än rektor osv..

Intrapersonella konflikter kallar jag projektion. Det jag är rädd för hos mig själv blir till ett hot och kan bara lindras genom att lägga ut "konflikten" på andra.

Skolans arbetsmiljö kan liknas vid en trehjuling där främre hjulet styr mot gemenskap och det ena bakhjulet består av konflikthantering och det andra bakhjulet styrs av antagande om andra.