Den demokratiska fostran vi skall ge våra ungdomar i skolan grundar sig inte på eget val utan det är fortfarande läraren som utser vem som bäst kan tillgodose skolans behov. Elevernas behov kan komma i bakvatten.

I varje klass finns det avsatt tid varje vecka till ett samråd mellan elever och vuxna. Det kallas klassråd/mentorstid.

Från och med årskurs 7 (arbetsmiljölagstiftningen, AFS 93:17) skall elever i varje klass utses att representera elevernas behov av en god arbetsmiljö. Som jag ser det, har arbetsmiljön både en fysisk och en psykisk aspekt. Som det är i dag har den fysiska arbetsmiljön prioriterats och den psykosociala miljön får stå tillbaka.

I detta tomrum har elevkamratstödjarorgansiationerna utvecklats.

Arbetsmiljölagstiftningen skall reglera både fysisk och psykisk arbetsmiljö. Det är viktigt att skolans ombud för eleverna väljs av eleverna i direkt-demokrati.

Jag har valt att värna elevernas behov av en god psykosocial arbetsmiljö genom att bilda grupper med elever över hela skolan utanför den reguljära elevskyddsorganisationen.

Jag har sett att intressekonflikter uppstått mellan elevkamratstödjare och elevskyddsombud.

Jag har ännu inte observerat att Arbetarskyddsstyrelsen, Yrkesinspektionen eller Företagshälsan tagit sitt ansvar enligt lagen. Måhända finns det något exempel som jag inte känner till.