Efter denna långa utredning av utbildningens villkor känns det angeläget att framhäva bokens huvudpunkter och att referera till de sidor där de först behandlats.

• Den cyniska oräddheten är en helt nödvändig attityd vid en granskning av dagens utbildningssystem. Att tiga om vissa förhållanden, därför att den eller den gruppen kan uppfatta dem som stötande, är att permanenta de problem vi kan konstatera i samhället.
• Ogrundade föreställningar om intellektuell jämlikhet gör skolarbetet omöjligt (s.16).
• Det praktiska, manuella arbetet undervärderas av skolan (s.29).
• Politiska ingrepp i skolans metodik har orsakat utbildningskatastrofer, med verkningar som sträcker sig över decennier (s.34).
• Vid val av de moment som skall ingå i utbildningen måste man favorisera kunskaper med stor räckvidd, framför allt allmänna samband (s.39).
• Centralstyrningen måste överges om skolan skall kunna tjäna befolkningen (s.48).
• Man överskattar i allmänhet värdet av den teoretiska utbildningen i gymnasieskolan (s.50) och i högskolan (s.53).
• Invandrarnas svårigheter på arbetsmarknaden är inte en fråga om hudfärg (s.56).
• Varje disciplin måste ta ansvar för att söka och redovisa sin kärna av bestående sanningar (s.64).
• Fysiken kan tjäna som pilotfall i sökandet efter en kärna av tillförlitlig kunskap (s.66).
• De kanske värdefullaste rönen inom naturvetenskapen har varit helt oplanerade och oväntade (s.141).
• Forskare är oftast smalspåriga (s.147).
• Massmedia förmedlar i huvudsak nyligen gjorda upptäckter, som inte är tillförlitliga och inte tillhör disciplinens kärna (s.149).
• Enskilda högskolor förtvinar på grund av en okontrollerad ökning av antalet enheter (s.154).
• Sedan böcker börjar bli allmänt tillgängliga fyller föreläsningen knappast någon funktion (s.161-170).
• Att föreläsningar ändå förekommer beror på ett oheligt samspel mellan intressegrupperna studenter och akademiska lärare (s.171).
• Det finns många alternativ till föreläsningar, men de förutsätter att man är beredd att läsa och fundera (s.173).
• Det mest närliggande alternativet till föreläsning är handledd läsning och övning (s.190-204).
• Examinationen är en viktig del av verksamheten, eftersom den upplyser studenten och riktar hans ansträngningar (s.196).
• Lärarskrået har på ett skändligt sätt fördröjt rationaliseringen av utbildningen i matematik (s.205).
• Forskarutbildningen har starkt expanderat, och de producerade doktorerna kan inte i längden finna anställning inom högskolorna. För att en doktorsexamen skall bli mer användbar i det yttre samhället krävs att kunskapen breddas på bekostnad av forskningen (s.211).