De fysiska formattaggarna låter dig som web- författare noggrant bestämma hur texten ska presenteras.
De viktigaste fysiska formattaggarna är
Taggen <B> anger att texten ska vara fet, ända tills du anger sluttaggen </B>. Lägg alltså märke till att texten måste bli fet. Web-läsaren har helt enkelt inget val. Bokstaven B kommer från Bold, det engelska ordet för fet.
<I> ger på samma sätt kursiv stil ända tills du skriver </I>. Tecknet I kommer från Italic, som är engelska för kursiv. Exempel: Det går att tvinga fram <B>fet stil</B>, men det är inte att rekommendera. Det går också att tvinga fram <I>kursiv stil</I> om man absolut <EM>måste</EM> ha det.
Om man vill visa text på webben exakt så som den ser ut i HTML-filen, är <PRE>-taggen lösningen. Om man skriver <PRE> före texten och </PRE> efter den kommer texten att presenteras med det antal mellanslag, radbrytningar etc. som finns i HTML-filen. PRE kommer från engelskans preformatted, på svenska blir det förformaterad. Exempel:
Tro inte på allt Pohlman säger! Väderprognoser stämmer bara till 77 procent för den första dagen.
<PRE>
Tro inte på allt Pohlman
säger! Väderprognoser stämmer
bara till 77 procent för den första dagen.
</PRE>
Denna formattagg gör att texten på web-sidan ser ut som den var
skriven med en skrivmaskin. För att komma ihåg vad <TT> gör kan
man tänka på Typewriter text, vilket just betyder
skrivmaskinstext på svenska. Skriv <TT> före texten du vill ändra
och </TT> efter den.
Exempel: Om man skriver sin vanliga text med en <TT>
fast teckenbredd minskas läsbarheten, eller hur</TT>
Det finns möjlighet attt lägga in kommentarer i HTML-kod. Meningen med sådana kommentarer är att de ska förklara svårförstådda saker i HTML-filen. Självklart syns inte det som står i kommentaren när du tittar på din färdiga web-sida.
En sak man kan skriva i en kommentar är vem som gjort sidan, och när den sist redigerades. Om många personer arbetar på en web-sida kan kommentarer i HTML-filen vara ett smart sätt at berätta för de andra vad som senast gjordes med den.
Hur skriver man då en kommentar? Det är enkelt. Infoga <!-- framför din kommentar och skriv sedan --> efter den.
En HTML-tagg som är bra att känna till är <HR> Den har ingen sluttagg, och överallt där man lägger in den skapas ett horisontellt och tunt streck tvärs över hela web-sidan. (HR står för Horisontal ruler, alltså horisontell linje.)
<HR>
Vanligtvis är en <HR>-linje ca en bildpunkt hög. Med attributet SIZE kan man göra den högre. Bredden går också att justera med hjälp av attributet WIDTH. Den kan antingen sättas till ett absolut värde i bildpunkter räknat eller till en procentandel av web-sidans bredd. Vanligtvis centreras linjen, men man kan använda attributet ALIGN för att vänster- eller högerjustera den. Giltiga värden är LEFT, RIGHT och CENTER.
Om man inte tycker att 3D-effekten är tilltalande blir man av med den och får ett solitt svart streck genom att ge attributet NOSHADE till <HR>.
<HR SIZE=5 WIDTH=40> <HR SIZE=9 WIDTH=80%> <HR SIZE=3 WIDTH=20% ALIGN=RIGHT> <HR WIDTH=20 ALIGN=LEFT NOSHADE> <HR WIDTH=50% SIZE=5 NOSHADE>
I Internet Explorer är det möjligt att bestämma vilken färg den horisontella linjen ska ha med hjälp av attributet COLOR.
<HR SIZE=5 WIDTH=60% COLOR="FF0000">
Det finns möjlighet att göra text understryken med hjälp av <U>...</U>. I typografiska sammanhang brukar man dock försöka undvika understruken text. Eftersom understrykning ofta är kännetecknet på länkar i texten är egna understrykningar oftast direkt olämpliga.
Det går bra att låta en linje gå genom orden! skriv <STRIKE> före textstycket och </STRIKE> efter det. Det är svårt att tänka sig någon text där det skulle passa att dra ett streck genom bokstäverna, men det är bra att veta att möjligheten finns. I HTML 4.0 tillkom märket <S> som gör precis samma sak som <STRIKE>.
Hur sjutton ska man snabbt <U> kunna se </U> vad som är
en länk och vad som inte
är det när understrykningar används???
Om man vill kan man <STRIKE> låta ett streck gå
genom bokstäverna </STRIKE>. I HTML
4.0 kan man skriva <S> för att få genomstruken
text</S>.
För matematiker finns det möjlighet att skriva text i exponentform (<SUP>...</SUP>) och i index-form (<SUB>...</SUB>).
I nya HTML får matematikerna två nya välförtjänta taggar. Nu kan man äntligen skriva att 2<SUP>3</SUP>=, vilket ger: 23=8 .
Indexnotationen är också välbehövlig. Så här blir formlen för en
aritmetisk series summa:
<VAR>n</VAR>(<VAR>a</VAR><SUB>1</SUB> +
<VAR>a<SUB>n</SUB></VAR>) / 2
Vilket ger: n(a1 + an) / 2
Dessa märken används om man vill markera att man har lagt till eller tagit bort text i ett HTML-dokument. Det kan vara bra i långa viktiga dokument, till exempel kontraktstexter och liknande. Olika webbläsare presenterar insatt och borttagen text. Internet Explorer 4.0 stryker till exempel under insatt text och stryker över borttagen text.
Om man ändrar text i långa dokument kan det vara bra att markera
<INS>nyinsatt text</INS>
och <DEL>borttagen text</DEL>.
För att göra märken mer flexibla, använder man sig av attribut. Ett
attribut är ett nyckelord som står efter namnet i öppningsmärket och
som anger att märket ska ha en viss egenskap. Ett attribut kan också
följas av ett likhetstecken och ett värde. Attribut använder man bara i
öppningsmärken.
Exempel på ett attribut med tillhörande värde:
Startmärke: <NAMN ATTRIBUT=värde>
Slutmärke: </NAMN>
Det kan finnas flera attribut i ett enda märke. De skrivs då med mellanslag mellan varje attribut.
Brödtext kan visas i sju olika storlekar: text av grad 7 är störst och grad 1 är minst. Normalt är 3. Först ställer man in vilken standardstorlek brödtexten ska ha med hjälp av taggen <BASEFONT>. Den tar alltid ett speciellt attribut, SIZE, som anger textstorleken. Om man skriver in ett nytt <BASEFONT>-värde, får den efterföljande texten det nya utseendet.
Man kan när man vill göra texten större eller mindre inuti dokumentet med hjälp av den taggen <FONT>. Den ska förstås ha attributet SIZE.
<BASEFONT SIZE=2> Det går även att direkt bestämma hur stor texlen ska
vara genom att helt enkelt strunta i plus- och
minustecken, så då betyder <FONT SIZE=1> att
texten ska vara storlek 1. <BASEFONT> spelar då
ingen roll. Man kan även justera textens storlek med hjälp av
taggarna <BIG>...</BIG> (ger stor text)
och <SMALL>...</SMALL> (ger liten text). Först skriver vi med normal storlek <BIG>taggen <BIG>
ger stor text</BIG> och <SMALL>taggen <SMALL> ger
liten text</SMALL>. Med hjälp av <FONT> är det faktiskt möjligt att att ge vissa
delar av texten en annan färg. Använd attributet COLOR. Först när man
skriver sluttaggen </FONT> återgår textfärgen till normalfärg.
Här har texten sin vanliga svarta färg, men
<FONT COLOR="red">här är texten röd!</FONT>
Och här är texten <FONT COLOR="00FF00">grön!
</FONT> Normalt ställer man i sin web-läsare in vilket typsnitt som ska
användas för proportionell text (vanligtvis Times eller Arial) och
icke-proportionell text (vanligtvis Courier). Men med
<FONT>-taggens attribut TYPE kan man ställa in exakt vilket
typsnitt som ska användas. En del av denna mening är <FONT FACE="arial">skriven med
typsnittet Arial.
</FONT><FONT FACE="garamond"> Denna mening är skriven
med typsnittet Garamond.</FONT> Men hur
många kommer egentligen att få <FONT FACE="impact">detta
att fungera</FONT>? Man måste känna till typsnittens exakta benämningar i windows
typsnitthanterare för att få det hela att fungera. Nätsurfaren måste ha
rätt typsnitt installerat för att det ska visas. <META>-kommandot kan ha olika attribut och varje attribut kan
ha olika värden. <META> innehåller metainformation,
alltså information om informationen i dokumentet. Denna information
vänder sig till sökrobotarna, som försöker ta reda på vad det är för
sida de stött på. NAME och CONTENT är de vanligaste attributen och kan skrivas med både
små och stora bokstäver. Här nedan följer en beskrivning av de
vanligaste värdena: En del sökmaskiner letar i dokumenttexten, i BODY, medan andra söker
i META-elementet i HEAD. Med kommandot NAME="keywords" aktiveras en
sådan funktion och i CONTENT skriver man man de ord man vill att
sökmotorerna ska hitta. Orden måste skiljas med komma utan mellanslag.
Man behöver inte tänka på små bokstäver. Detta kommando ger en beskrivning av sidan, som visas tillsammans
med din sidas URL, när den presenteras hos en söktjänst. Alla
söktjänster ger inte denna servicé, men det är dumt att chansa och inte
skriva något. Det här kommandot talar om vilket program som användes för att skapa
dokumentet. Din HTML-editor kan själv skapa och lägga in denna
information. Detta kommando talar om vem som har skapat dokumentet. Med detta kommando hjälper man med LANG-attributet bl a de
röststyrda webbläsarna (t ex för de blinda), liksom
översättningsprogrammen, att hitta rätt språkligt uttal. 'sw' står för
'Swedish', d.v.s 'svenska'. Detta är också till hjälp för sökmotorerna
om någon letar efter information på ett visst språk. Med detta kommando anger man att dokumentet är copyrightskyddat. Med
detta talar man om att ingen får kopiera ens text. utan att först höra
efter och be om lov, även om man inte har betalat en massa pengar för
att copyrightskydda det. Det här kommandot använder man om man vill att websidan skall
försvinna ur söktjänsterna och datorns cache vid ett visst datum. Detta talar om för sökmotorerna att denna sida skall de varken
indexera eller leta efter länkar i. Andra möjliga värden är: ALL, NONE,
INDEX och FOLLOW. Med detta kommando talar man om att man använder HTML-kod, som ju är
vanlig text, samt att man använder ISO-standarden 8859-1 för
teckenpresentation. Detta ska fungera ungefär som när man använder NAME="description".
Men skillnaden skall visst vara att det har fler användningsområden. Det här kommandot är tänkt att man skall använda för att styra om
trafiken till ny URL. Det är inte alltid det fungerar, så man måste
lägga in den nya adressen som en klickbar länk på en tom sida på den
gamla webplatsen, därför är det inte någon större mening att använda
detta kommando. Siffran 0 i CONTENT står för antal sekunder innan den
nya sidan laddas. Om man vill låta besökaren se ett meddelande att
sidan har flyttat, kan man skriva in ett högre värde. Den här funktionen ger ett namn till sidan som laddas (kallas "named
window"). Här har sidan fått namnet "_top". Det betyder att när
websidan läser sidan tvingas den visa sidan i ett nytt fönster. På det
här sättet skall man kunna undvika en del av de problem som kan uppstå
när man länkar till ett dokument från en frame: att man "fastnar" i en
frame. Om man har lagt upp en ISBN-numrerad text på nätet kan man hjälpa
sökmotorerna med detta kommando. Ett förslag till en stomme på en index-sida, med <DOCTYPE> och
META-märken, kan se ut på följande sätt: För den som bara tänker skriva några sidor för eget bruk, har
knappast något behov av dessa funktioner, men för mer avancerade
webbplatser och HTML-dokument på icke västerländska språk är de
oumbärliga. Alla funktioner är nya för HTML 4.0. Attributets värde är en kod som talar om vilket språk märkets
innehåll är skrivet i, nästan alla märken kan ha attributet. Koden
börjar med två bokstäver som berättar vilket språk det är, till
exempel "SV" (svenska), "FI" (finska), "NO" (norska), "DA" (danska),
"EN" (engelska), "DE" (tyska), "FR" (franska), "ES" (spanska), "IT"
(italienska) och "PT" (portugisiska). Efter dessa kan du ett
bindestreck följt av en underkod som anger vilken variant av språket
det är. Till exempel "EN-US" (amerikansk engelska) eller "EN-UK"
(brittisk engelska) eller bara "EN" om du vill. Koderna för språk faställs av ISO, Internationella
Standardiseringsorganisationen. Namnet "ISO" är ingen
förkortning utan kommer från det grekiska ordet isos.
På engelska är det officiella namnet International
Organisation for Standardization och på franska är det
Organisation internationale de normalisation.
I märket <HTML> berättar attributet att hela dokumentet är
skrivet på svenska. Inne i dokumentet, i märkena <EM> och <CITE>
markerar LANG de delar av dokumentet som är på andra språk. Attributet
påverkar inte textens utseende på skärmen. Exempel på vad attributet är bra för
Normalt vänsterjusterar webbläsare all text, men ibland vill man att
ett stycke text eller en rubrik ska centreras i webbläsarens fönster
eller läggas i fönstrets högerkant. Attributet ALIGN kan användas för justering i märkena <P>
<H1> till <H6> och <DIV>;. Attributet kan ha fyra
olika värden:
Det här är vanlig vänsterjusterad text. Vänstermarginalen är
rak och högermarginalen är ojämn. När man högerjusterar långa stycken text, blir resultatet
ganska underligt. Om texten ryms på en rad ser det dock bättre ut. Texten i de flesta böcker är marginaljusterad. Det ser
professionellt ut, men om raderna är korta kan resultatet bli
konstigt. Märket <DIV> används för att byta justering på mer än ett stycke. Det
kan vara praktiskt on du till exempel vill centrera många rader text i
en sidfot. Märket har attributet ALIGN, med de tillåtna värdena LEFT,
CENTER, och RIGHT. Märket måste avslutas med </DIV> Ett stycke text med ALIGN=LEFT. Ett vanligt stycke. Märket <CENTER> är en förkortning för <DIV ALIGN=CENTER>. <CENTER>
var ett av de egna märken som Netscape hittade på innan <DIV> fanns.
Man har tagit med märket i HTML-standarden eftersom det förekommer i så
många webbsidor, men man kan lika gärna använda <DIV ALIGN=CENTER> istället. <ABBR> och <ACRONYM> är nytillskott i HTML 4.0 och används för att markera
förkortningar. Med attributet TITLE kan man ange vad förkortningen står
för. Man använder <ABBR> till vanliga förkortningar och kortformer av ord
som bokstaveras till exempel t.ex SJ,o s v och så vidare.
<ACRONYM> används till akronymer, även kallade initialord, till exempel
NATO, laser, moms. De uttalas som ord istället för att bokstaveras. Anledningen till att man har två märken är att man vill underlätta
för webbläsare som har talsyntes. Om du använder <ACRONYM> försöker webbläsaren
uttala ordet, men om du använder <ABBR> bokstaverar den förkortningen eller
läser upp betydelsen istället. Här nedan följer ett exempel, för gärna muspekaren över
förkortningen. Arbetstagarorganisationen <ABBR TITLE="Landsorganisationen">
LO></ABBR> och arbetsgivarföreningen <ACRONYM TITLE="Svenska
arbetsgivarföreningen">SAF</ACRONYM>
förhandlar om villkoren för de anställda i näringslivet. Det är bara dom nyaste webbläsarna som bryr sig om dessa märken.
Internet Explorer 4 bryr sig om <ACRONYM>, men däremot inte
<ABBR>. Navigator 4 har inte stöd för något av märkena. I en sidfot ska det finnas författarens namn, e-postadress och ett
datum när sidan senast ändrades, man kan även ha med copyright för sin
sida och skriva in URL:en till sidan. Börja med att visa att sidans
viktigaste innehåll tar slut genom att lägga en horisontell linje där.
Lägg därefter in sidfoten. Robert Karlsson Klicka på knapparna för att backa tillbaka eller för att läsa vidare om HTML-guiden.
<FONT SIZE=+1>Sedan <FONT SIZE=+2>ökar
<FONT SIZE=+3>vi <FONT SIZE=+4>stadigt
<FONT SIZE=+5>storleken
<FONT SIZE=-1>och sedan minskar vi den så att
texten nästan blir omöjlig att läsa.
Exempel på taggarna <BIG> och <SMALL>
Ändra färgen på textsnuttar <FONT COLOR> HTML 3.0
Exempel på attributet COLOR
Byta typsnitt <FONT FACE> HTML 4.0
<META> HTML 2.0
<META NAME="Keywords" CONTENT="ord1,ord2,ord3...o s v">
<META NAME="Description" CONTENT="beskrivning av sidan">
<META NAME="Generator" CONTENT="BBedit 3.5 Netscape 2.02">
<META NAME="Author" CONTENT="Robert Karlsson">
<META NAME="Author" CONTENT="Robert Karlsson" LANG="sw">
<META NAME="Copyright" CONTENT="Copyright 1999 by Robert Karlsson">
<META NAME="Expires" CONTENT="5 May 2015">
<META NAME="ROBOTS" CONTENT="NOINDEX,NOFOLLOW">
Fler META-attribut:
<META HTTP-EQUIV="Content-Type" CONTENT="text/html; charset=iso-8859-1">
<META HTTP-EQUIV="description" CONTENT="Roberts hemsida för ressugna">
<META HTTP-EQUIV="Refresh" CONTENT="0;URL=din nya URL">
<META HTTP-EQUIV="Window-target" CONTENT="_top">
<META SCEME="ISBN" NAME="identifier" CONTENT="ISBN-nummer">
Stomme till HTML-indexsida
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN"
"http://www.w3.prg/TR/REC-html40/loose.dtd">
<HTML LANG="SV">
<HEAD>
<TITLE>Indexsida</TITLE>
<META NAME="Keywords" CONTENT="ord1,ord2,ord3...o s v">
<META NAME="Description" CONTENT="beskrivning av sidan">
<META NAME="Generator" CONTENT="BBedit 3.5 Netscape 2.02">
<META NAME="Author" CONTENT="Robert Karlsson" LANG="sw">
<META NAME="Copyright" CONTENT="Copyright 1999 by Robert Karlsson">
<META HTTP-EQUIV="Content-Type" CONTENT="text/html; charset=iso-8859-1">
<META HTTP-EQUIV="Window-target" CONTENT="_top">
</HEAD>
<BODY>
Den här texten finns inuti dokumentets kropp och kommer
alltså att synas som vanlig text i webläsaren.
</BODY>
</HTML>
Språk och textriktning
Attributet LANG HTML 4.0
Exempel på attributet LANG
<HTML LANG="SV">
<HEAD>
<TITLE>Exempel LANG</TITLE>
</HEAD>
<BODY>
<H1>Språkkoder</H1>
<P>Koderna för språk faställs av <DFN>ISO</DFN>, <CITE>Internationella
Standardiseringsorganisationen</CITE>. Namnet "ISO" är ingen
förkortning utan kommer från det grekiska ordet <EM LANG="GR">isos</EM>.
På engelska är det officiella namnet <CITE LANG="EN">International
Organisation for Standardization</CITE> och på franska är det
<CITE LANG="FR">Organisation internationale de normalisation</CITE>.
<BODY>
<HTML>
Språkkoder
Justering av text
Textjustering med ALIGN HTML 3.0
Exempel:
<HTML>
<HEAD>
<TITLE>Exempel ALIGN</TITLE>
</HEAD>
<H3 ALIGN=CENTER>Justering</H3>
<P ALIGN=LEFT>Det här är vanlig vänsterjusterad text. Vänstermarginalen är
rak och högermarginalen är ojämn.</P>
<P ALIGN=RIGHT>När man högerjusterar långa stycken text, blir resultatet
ganska underligt. Om texten ryms på en rad ser det dock bättre ut.</P>
<P ALIGN=JUSTIFY>Texten i de flesta böcker är marginaljusterad. Det ser
professionellt ut, men om raderna är korta kan resultatet bli
konstigt.</P>
</BODY>
</HTML>
Justering
<DIV> och <CENTER> HTML 3.0
Exempel på DIV
<HTML>
<HEAD>
<TITLE>Exempel ALIGN</TITLE>
</HEAD>
<DIV ALIGN=CENTER>
<H1>En rubrik</H1>
<P ALIGN=LEFT>Ett stycke text med ALIGN=LEFT.</P>
<P>Ett vanligt stycke.</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
En rubrik
<ABBR> och <ACRONYM> HTML 4.0
Sidfot
Exempel på sidffot
<HR>
Robert Karlsson<BR>
<EM>karlsson.robert@vetlanda.mail.telia.com</EM><BR>
Senaste ändringsdatum: <STRONG>98-07-16</STRONG><BR>
<EM>http://w1.383.telia.com/~u38302477</EM><BR>
<BR>
© Copyright 1998
Så här ser det ut i webläsarfönstret
karlsson.robert@vetlanda.mail.telia.com
Senaste ändringsdatum: 98-07-16
http://w1.383.telia.com/~u38302477
© Copyright 1998
Denna sida är skriven av Robert Karlsson.
E-post: karlsson.robert@vetlanda.mail.telia.com
Hemsida: http://w1.383.telia.com/~u38302477
Sidan uppdaterades senast:
© Copyright 1999