HTMLguide-rubrik

Mer om text

Fysiska formattaggarna

De fysiska formattaggarna låter dig som web- författare noggrant bestämma hur texten ska presenteras.

De viktigaste fysiska formattaggarna är

<B> och <I> HTML 2.0

Taggen <B> anger att texten ska vara fet, ända tills du anger sluttaggen </B>. Lägg alltså märke till att texten måste bli fet. Web-läsaren har helt enkelt inget val. Bokstaven B kommer från Bold, det engelska ordet för fet.

<I> ger på samma sätt kursiv stil ända tills du skriver </I>. Tecknet I kommer från Italic, som är engelska för kursiv. Exempel: Det går att tvinga fram <B>fet stil</B>, men det är inte att rekommendera. Det går också att tvinga fram <I>kursiv stil</I> om man absolut <EM>måste</EM> ha det.

<PRE> HTML 2.0

Om man vill visa text på webben exakt så som den ser ut i HTML-filen, är <PRE>-taggen lösningen. Om man skriver <PRE> före texten och </PRE> efter den kommer texten att presenteras med det antal mellanslag, radbrytningar etc. som finns i HTML-filen. PRE kommer från engelskans preformatted, på svenska blir det förformaterad. Exempel:

Först vanlig text

Tro inte på allt Pohlman säger! Väderprognoser stämmer bara till 77 procent för den första dagen.

Sedan samma text förformaterad

<PRE>

    Tro inte på           allt Pohlman
säger! Väderprognoser   stämmer 
bara    till   77     procent  för  den  första   dagen.

</PRE>

<TT> HTML 2.0

Denna formattagg gör att texten på web-sidan ser ut som den var skriven med en skrivmaskin. För att komma ihåg vad <TT> gör kan man tänka på Typewriter text, vilket just betyder skrivmaskinstext på svenska. Skriv <TT> före texten du vill ändra och </TT> efter den.
Exempel: Om man skriver sin vanliga text med en <TT> fast teckenbredd minskas läsbarheten, eller hur</TT>

Kommentarer <!-- HTML 2.0

Det finns möjlighet attt lägga in kommentarer i HTML-kod. Meningen med sådana kommentarer är att de ska förklara svårförstådda saker i HTML-filen. Självklart syns inte det som står i kommentaren när du tittar på din färdiga web-sida.

En sak man kan skriva i en kommentar är vem som gjort sidan, och när den sist redigerades. Om många personer arbetar på en web-sida kan kommentarer i HTML-filen vara ett smart sätt at berätta för de andra vad som senast gjordes med den.

Hur skriver man då en kommentar? Det är enkelt. Infoga <!-- framför din kommentar och skriv sedan --> efter den.

Horisontell linje <HR> HTML 2.0

En HTML-tagg som är bra att känna till är <HR> Den har ingen sluttagg, och överallt där man lägger in den skapas ett horisontellt och tunt streck tvärs över hela web-sidan. (HR står för Horisontal ruler, alltså horisontell linje.)

Exempel på horisontell linje

<HR>


Nya attribut till <HR> HTML 3.0

Vanligtvis är en <HR>-linje ca en bildpunkt hög. Med attributet SIZE kan man göra den högre. Bredden går också att justera med hjälp av attributet WIDTH. Den kan antingen sättas till ett absolut värde i bildpunkter räknat eller till en procentandel av web-sidans bredd. Vanligtvis centreras linjen, men man kan använda attributet ALIGN för att vänster- eller högerjustera den. Giltiga värden är LEFT, RIGHT och CENTER.

Om man inte tycker att 3D-effekten är tilltalande blir man av med den och får ett solitt svart streck genom att ge attributet NOSHADE till <HR>.

Exempel på <HR>attribut

<HR SIZE=5 WIDTH=40>
<HR SIZE=9 WIDTH=80%>
<HR SIZE=3 WIDTH=20% ALIGN=RIGHT>
<HR WIDTH=20 ALIGN=LEFT NOSHADE>
<HR WIDTH=50% SIZE=5 NOSHADE>





Attributet COLOR IE3

I Internet Explorer är det möjligt att bestämma vilken färg den horisontella linjen ska ha med hjälp av attributet COLOR.

Exempel på COLOR:

<HR SIZE=5 WIDTH=60% COLOR="FF0000">


<U> HTML 2.0

Det finns möjlighet att göra text understryken med hjälp av <U>...</U>. I typografiska sammanhang brukar man dock försöka undvika understruken text. Eftersom understrykning ofta är kännetecknet på länkar i texten är egna understrykningar oftast direkt olämpliga.

<STRIKE> HTML 2.0 och <S> HTML 4.0

Det går bra att låta en linje gå genom orden! skriv <STRIKE> före textstycket och </STRIKE> efter det. Det är svårt att tänka sig någon text där det skulle passa att dra ett streck genom bokstäverna, men det är bra att veta att möjligheten finns. I HTML 4.0 tillkom märket <S> som gör precis samma sak som <STRIKE>.

Exempel på U, STRIKE och S

Hur sjutton ska man snabbt <U> kunna se </U> vad som är en länk och vad som inte är det när understrykningar används??? Om man vill kan man <STRIKE> låta ett streck gå genom bokstäverna </STRIKE>. I HTML 4.0 kan man skriva <S> för att få genomstruken text</S>.

Matematiska exponent- och indexformer <SUP> och <SUB> HTML 3.2

För matematiker finns det möjlighet att skriva text i exponentform (<SUP>...</SUP>) och i index-form (<SUB>...</SUB>).

Exempel på matematiktaggar

I nya HTML får matematikerna två nya välförtjänta taggar. Nu kan man äntligen skriva att 2<SUP>3</SUP>=, vilket ger: 23=8 .

Indexnotationen är också välbehövlig. Så här blir formlen för en aritmetisk series summa:

<VAR>n</VAR>(<VAR>a</VAR><SUB>1</SUB> +
<VAR>a<SUB>n</SUB></VAR>) / 2

Vilket ger: n(a1 + an) / 2

<INS> och <DEL> HTML 3.2

Dessa märken används om man vill markera att man har lagt till eller tagit bort text i ett HTML-dokument. Det kan vara bra i långa viktiga dokument, till exempel kontraktstexter och liknande. Olika webbläsare presenterar insatt och borttagen text. Internet Explorer 4.0 stryker till exempel under insatt text och stryker över borttagen text.

Exempel på INS och DEL

Om man ändrar text i långa dokument kan det vara bra att markera <INS>nyinsatt text</INS> och <DEL>borttagen text</DEL>.

Attribut och dess värden

För att göra märken mer flexibla, använder man sig av attribut. Ett attribut är ett nyckelord som står efter namnet i öppningsmärket och som anger att märket ska ha en viss egenskap. Ett attribut kan också följas av ett likhetstecken och ett värde. Attribut använder man bara i öppningsmärken.
Exempel på ett attribut med tillhörande värde:

Startmärke: <NAMN ATTRIBUT=värde>
Slutmärke: </NAMN>

Det kan finnas flera attribut i ett enda märke. De skrivs då med mellanslag mellan varje attribut.

Ändra brödtextens storlek <BASEFONT>, <FONT SIZE>,<BIG> och <SMALL> HTML 3.0

Brödtext kan visas i sju olika storlekar: text av grad 7 är störst och grad 1 är minst. Normalt är 3. Först ställer man in vilken standardstorlek brödtexten ska ha med hjälp av taggen <BASEFONT>. Den tar alltid ett speciellt attribut, SIZE, som anger textstorleken. Om man skriver in ett nytt <BASEFONT>-värde, får den efterföljande texten det nya utseendet.

Man kan när man vill göra texten större eller mindre inuti dokumentet med hjälp av den taggen <FONT>. Den ska förstås ha attributet SIZE.

Exempel på BASEFONT och FONT

<BASEFONT SIZE=2> Först skriver vi lite text med storleken 2.
<FONT SIZE=+1>Sedan <FONT SIZE=+2>ökar <FONT SIZE=+3>vi <FONT SIZE=+4>stadigt <FONT SIZE=+5>storleken
<FONT SIZE=-1>och sedan minskar vi den så att texten nästan blir omöjlig att läsa.

Det går även att direkt bestämma hur stor texlen ska vara genom att helt enkelt strunta i plus- och minustecken, så då betyder <FONT SIZE=1> att texten ska vara storlek 1. <BASEFONT> spelar då ingen roll.

Man kan även justera textens storlek med hjälp av taggarna <BIG>...</BIG> (ger stor text) och <SMALL>...</SMALL> (ger liten text).

Exempel på taggarna <BIG> och <SMALL>

Först skriver vi med normal storlek <BIG>taggen <BIG> ger stor text</BIG> och <SMALL>taggen <SMALL> ger liten text</SMALL>.

Ändra färgen på textsnuttar <FONT COLOR> HTML 3.0

Med hjälp av <FONT> är det faktiskt möjligt att att ge vissa delar av texten en annan färg. Använd attributet COLOR. Först när man skriver sluttaggen </FONT> återgår textfärgen till normalfärg.

Exempel på attributet COLOR

Här har texten sin vanliga svarta färg, men <FONT COLOR="red">här är texten röd!</FONT> Och här är texten <FONT COLOR="00FF00">grön! </FONT>

Byta typsnitt <FONT FACE> HTML 4.0

Normalt ställer man i sin web-läsare in vilket typsnitt som ska användas för proportionell text (vanligtvis Times eller Arial) och icke-proportionell text (vanligtvis Courier). Men med <FONT>-taggens attribut TYPE kan man ställa in exakt vilket typsnitt som ska användas.

En del av denna mening är <FONT FACE="arial">skriven med typsnittet Arial. </FONT><FONT FACE="garamond"> Denna mening är skriven med typsnittet Garamond.</FONT> Men hur många kommer egentligen att få <FONT FACE="impact">detta att fungera</FONT>?

Man måste känna till typsnittens exakta benämningar i windows typsnitthanterare för att få det hela att fungera. Nätsurfaren måste ha rätt typsnitt installerat för att det ska visas.

<META> HTML 2.0

<META>-kommandot kan ha olika attribut och varje attribut kan ha olika värden. <META> innehåller metainformation, alltså information om informationen i dokumentet. Denna information vänder sig till sökrobotarna, som försöker ta reda på vad det är för sida de stött på.

  • NAME
  • CONTENT

NAME och CONTENT är de vanligaste attributen och kan skrivas med både små och stora bokstäver. Här nedan följer en beskrivning av de vanligaste värdena:

<META NAME="Keywords" CONTENT="ord1,ord2,ord3...o s v">

En del sökmaskiner letar i dokumenttexten, i BODY, medan andra söker i META-elementet i HEAD. Med kommandot NAME="keywords" aktiveras en sådan funktion och i CONTENT skriver man man de ord man vill att sökmotorerna ska hitta. Orden måste skiljas med komma utan mellanslag. Man behöver inte tänka på små bokstäver.

<META NAME="Description" CONTENT="beskrivning av sidan">

Detta kommando ger en beskrivning av sidan, som visas tillsammans med din sidas URL, när den presenteras hos en söktjänst. Alla söktjänster ger inte denna servicé, men det är dumt att chansa och inte skriva något.

<META NAME="Generator" CONTENT="BBedit 3.5 Netscape 2.02">

Det här kommandot talar om vilket program som användes för att skapa dokumentet. Din HTML-editor kan själv skapa och lägga in denna information.

<META NAME="Author" CONTENT="Robert Karlsson">

Detta kommando talar om vem som har skapat dokumentet.

<META NAME="Author" CONTENT="Robert Karlsson" LANG="sw">

Med detta kommando hjälper man med LANG-attributet bl a de röststyrda webbläsarna (t ex för de blinda), liksom översättningsprogrammen, att hitta rätt språkligt uttal. 'sw' står för 'Swedish', d.v.s 'svenska'. Detta är också till hjälp för sökmotorerna om någon letar efter information på ett visst språk.

<META NAME="Copyright" CONTENT="Copyright 1999 by Robert Karlsson">

Med detta kommando anger man att dokumentet är copyrightskyddat. Med detta talar man om att ingen får kopiera ens text. utan att först höra efter och be om lov, även om man inte har betalat en massa pengar för att copyrightskydda det.

<META NAME="Expires" CONTENT="5 May 2015">

Det här kommandot använder man om man vill att websidan skall försvinna ur söktjänsterna och datorns cache vid ett visst datum.

<META NAME="ROBOTS" CONTENT="NOINDEX,NOFOLLOW">

Detta talar om för sökmotorerna att denna sida skall de varken indexera eller leta efter länkar i. Andra möjliga värden är: ALL, NONE, INDEX och FOLLOW.

Fler META-attribut:

  • HTTP-EQUIV
  • SCHEME
<META HTTP-EQUIV="Content-Type" CONTENT="text/html; charset=iso-8859-1">

Med detta kommando talar man om att man använder HTML-kod, som ju är vanlig text, samt att man använder ISO-standarden 8859-1 för teckenpresentation.

<META HTTP-EQUIV="description" CONTENT="Roberts hemsida för ressugna">

Detta ska fungera ungefär som när man använder NAME="description". Men skillnaden skall visst vara att det har fler användningsområden.

<META HTTP-EQUIV="Refresh" CONTENT="0;URL=din nya URL">

Det här kommandot är tänkt att man skall använda för att styra om trafiken till ny URL. Det är inte alltid det fungerar, så man måste lägga in den nya adressen som en klickbar länk på en tom sida på den gamla webplatsen, därför är det inte någon större mening att använda detta kommando. Siffran 0 i CONTENT står för antal sekunder innan den nya sidan laddas. Om man vill låta besökaren se ett meddelande att sidan har flyttat, kan man skriva in ett högre värde.

<META HTTP-EQUIV="Window-target" CONTENT="_top">

Den här funktionen ger ett namn till sidan som laddas (kallas "named window"). Här har sidan fått namnet "_top". Det betyder att när websidan läser sidan tvingas den visa sidan i ett nytt fönster. På det här sättet skall man kunna undvika en del av de problem som kan uppstå när man länkar till ett dokument från en frame: att man "fastnar" i en frame.

<META SCEME="ISBN" NAME="identifier" CONTENT="ISBN-nummer">

Om man har lagt upp en ISBN-numrerad text på nätet kan man hjälpa sökmotorerna med detta kommando.

Stomme till HTML-indexsida

Ett förslag till en stomme på en index-sida, med <DOCTYPE> och META-märken, kan se ut på följande sätt:

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN"
"http://www.w3.prg/TR/REC-html40/loose.dtd">
<HTML LANG="SV">
<HEAD>
<TITLE>Indexsida</TITLE>
<META NAME="Keywords" CONTENT="ord1,ord2,ord3...o s v">
<META NAME="Description" CONTENT="beskrivning av sidan">
<META NAME="Generator" CONTENT="BBedit 3.5 Netscape 2.02">
<META NAME="Author" CONTENT="Robert Karlsson" LANG="sw">
<META NAME="Copyright" CONTENT="Copyright 1999 by Robert Karlsson">
<META HTTP-EQUIV="Content-Type" CONTENT="text/html; charset=iso-8859-1">
<META HTTP-EQUIV="Window-target" CONTENT="_top">
</HEAD>
<BODY>
Den här texten finns inuti dokumentets kropp och kommer
alltså att synas som vanlig text i webläsaren.
</BODY>
</HTML>

Språk och textriktning

För den som bara tänker skriva några sidor för eget bruk, har knappast något behov av dessa funktioner, men för mer avancerade webbplatser och HTML-dokument på icke västerländska språk är de oumbärliga. Alla funktioner är nya för HTML 4.0.

Attributet LANG HTML 4.0

Attributets värde är en kod som talar om vilket språk märkets innehåll är skrivet i, nästan alla märken kan ha attributet. Koden börjar med två bokstäver som berättar vilket språk det är, till exempel "SV" (svenska), "FI" (finska), "NO" (norska), "DA" (danska), "EN" (engelska), "DE" (tyska), "FR" (franska), "ES" (spanska), "IT" (italienska) och "PT" (portugisiska). Efter dessa kan du ett bindestreck följt av en underkod som anger vilken variant av språket det är. Till exempel "EN-US" (amerikansk engelska) eller "EN-UK" (brittisk engelska) eller bara "EN" om du vill.

Exempel på attributet LANG

<HTML LANG="SV">
<HEAD>
<TITLE>Exempel LANG</TITLE>
</HEAD>
<BODY>
<H1>Språkkoder</H1>
<P>Koderna för språk faställs av <DFN>ISO</DFN>, <CITE>Internationella
Standardiseringsorganisationen</CITE>. Namnet "ISO" är ingen
förkortning utan kommer från det grekiska ordet <EM LANG="GR">isos</EM>.
På engelska är det officiella namnet <CITE LANG="EN">International
Organisation for Standardization</CITE> och på franska är det
<CITE LANG="FR">Organisation internationale de normalisation</CITE>.
<BODY>
<HTML>

Språkkoder

Koderna för språk faställs av ISO, Internationella Standardiseringsorganisationen. Namnet "ISO" är ingen förkortning utan kommer från det grekiska ordet isos. På engelska är det officiella namnet International Organisation for Standardization och på franska är det Organisation internationale de normalisation.

I märket <HTML> berättar attributet att hela dokumentet är skrivet på svenska. Inne i dokumentet, i märkena <EM> och <CITE> markerar LANG de delar av dokumentet som är på andra språk. Attributet påverkar inte textens utseende på skärmen.

Exempel på vad attributet är bra för

  • Sökmotorer kan använda attributet så att man kan söka efter sidor skrivna på ett visst språk.
  • Webbläsare med talsyntes kan välja uttal efter språk.
  • Webbläsare kan anpassa typografin efter språket. Citationstecken ser till exempel olika ut i olika språk, och det finns olika konvetioner för bindestreck, mellanrum mellan ord och så vidare.
  • Program som kontrollerar stavning och grammatik i HTML-dokument har förstås nytta av informationen.

Justering av text

Normalt vänsterjusterar webbläsare all text, men ibland vill man att ett stycke text eller en rubrik ska centreras i webbläsarens fönster eller läggas i fönstrets högerkant.

Textjustering med ALIGN HTML 3.0

Attributet ALIGN kan användas för justering i märkena <P> <H1> till <H6> och <DIV>;. Attributet kan ha fyra olika värden:

  • LEFT anger att texten skall vänsterjusteras, precis som vanligt.
  • CENTER betyder att texten ska centreras i webbläsarens fönster.
  • RIGHT anger att texten ska högerjusteras
  • JUSTIFY anger att texten ska marginaljusteras, alltså både vänster- och högermarginalerna ska vara raka. JUSTIFY är nytt för HTML 4.0, så många webbläsare känner inte till värdet. De kommer att vänsterjustera texten istället.

Exempel:

<HTML>
<HEAD>
<TITLE>Exempel ALIGN</TITLE>
</HEAD>
<H3 ALIGN=CENTER>Justering</H3>
<P ALIGN=LEFT>Det här är vanlig vänsterjusterad text. Vänstermarginalen är 
rak och högermarginalen är ojämn.</P>
<P ALIGN=RIGHT>När man högerjusterar långa stycken text, blir resultatet
ganska underligt. Om texten ryms på en rad ser det dock bättre ut.</P>
<P ALIGN=JUSTIFY>Texten i de flesta böcker är marginaljusterad. Det ser
professionellt ut, men om raderna är korta kan resultatet bli 
konstigt.</P>
</BODY>
</HTML>

Justering

Det här är vanlig vänsterjusterad text. Vänstermarginalen är rak och högermarginalen är ojämn.

När man högerjusterar långa stycken text, blir resultatet ganska underligt. Om texten ryms på en rad ser det dock bättre ut.

Texten i de flesta böcker är marginaljusterad. Det ser professionellt ut, men om raderna är korta kan resultatet bli konstigt.

<DIV> och <CENTER> HTML 3.0

Märket <DIV> används för att byta justering på mer än ett stycke. Det kan vara praktiskt on du till exempel vill centrera många rader text i en sidfot. Märket har attributet ALIGN, med de tillåtna värdena LEFT, CENTER, och RIGHT. Märket måste avslutas med </DIV>

Exempel på DIV

<HTML>
<HEAD>
<TITLE>Exempel ALIGN</TITLE>
</HEAD>
<DIV ALIGN=CENTER>
<H1>En rubrik</H1>
<P ALIGN=LEFT>Ett stycke text med ALIGN=LEFT.</P>
<P>Ett vanligt stycke.</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>

En rubrik

Ett stycke text med ALIGN=LEFT.

Ett vanligt stycke.

Märket <CENTER> är en förkortning för <DIV ALIGN=CENTER>. <CENTER> var ett av de egna märken som Netscape hittade på innan <DIV> fanns. Man har tagit med märket i HTML-standarden eftersom det förekommer i så många webbsidor, men man kan lika gärna använda <DIV ALIGN=CENTER> istället.

<ABBR> och <ACRONYM> HTML 4.0

<ABBR> och <ACRONYM> är nytillskott i HTML 4.0 och används för att markera förkortningar. Med attributet TITLE kan man ange vad förkortningen står för. Man använder <ABBR> till vanliga förkortningar och kortformer av ord som bokstaveras till exempel t.ex SJ,o s v och så vidare. <ACRONYM> används till akronymer, även kallade initialord, till exempel NATO, laser, moms. De uttalas som ord istället för att bokstaveras.

Anledningen till att man har två märken är att man vill underlätta för webbläsare som har talsyntes. Om du använder <ACRONYM> försöker webbläsaren uttala ordet, men om du använder <ABBR> bokstaverar den förkortningen eller läser upp betydelsen istället.

Här nedan följer ett exempel, för gärna muspekaren över förkortningen.

Arbetstagarorganisationen <ABBR TITLE="Landsorganisationen"> LO></ABBR> och arbetsgivarföreningen <ACRONYM TITLE="Svenska arbetsgivarföreningen">SAF</ACRONYM> förhandlar om villkoren för de anställda i näringslivet.

Det är bara dom nyaste webbläsarna som bryr sig om dessa märken. Internet Explorer 4 bryr sig om <ACRONYM>, men däremot inte <ABBR>. Navigator 4 har inte stöd för något av märkena.

Sidfot

I en sidfot ska det finnas författarens namn, e-postadress och ett datum när sidan senast ändrades, man kan även ha med copyright för sin sida och skriva in URL:en till sidan. Börja med att visa att sidans viktigaste innehåll tar slut genom att lägga en horisontell linje där. Lägg därefter in sidfoten.

Exempel på sidffot

<HR>
Robert Karlsson<BR>
<EM>karlsson.robert@vetlanda.mail.telia.com</EM><BR>
Senaste ändringsdatum: <STRONG>98-07-16</STRONG><BR>
<EM>http://w1.383.telia.com/~u38302477</EM><BR>
<BR>
&copy; Copyright 1998
Så här ser det ut i webläsarfönstret

Robert Karlsson
karlsson.robert@vetlanda.mail.telia.com
Senaste ändringsdatum: 98-07-16
http://w1.383.telia.com/~u38302477

© Copyright 1998

Klicka på knapparna för att backa tillbaka eller för att läsa vidare om HTML-guiden.

Grunder HTML Ännu mer om text

Fåglar

Denna sida är skriven av Robert Karlsson.
E-post: karlsson.robert@vetlanda.mail.telia.com
Hemsida: http://w1.383.telia.com/~u38302477

Sidan uppdaterades senast:

© Copyright 1999