New York

v Vi flyger till New York

Onsdagen den 15 maj 1996
lockan sju på morgonen satte vi oss i min Volkswagen Jetta och åkte från Vetlanda till Landvetter utanför Göteborg. Efter nästan två timmars och tre kvarts bilkörning var vi framme på Landvetter. Vi parkerade bilen på Landvetters långtidsparkering. Vi lastade våra resväskor på en bagagevagn och gick iväg till flygplatsterminalen. Väl inne i terminalen gick vi fram till KLM:s incheckningsdisk och checkade in för KLM:s flight KL 184 som skulle ta oss ner till Amsterdams flygplats Schipool. Vi lämnade in våra resväskor och fick våra boardingpass. Efter att ha klarat av detta gick vi igenom säkerhetskontrollen och satte oss i caféterian. Här beställde vi in vår första öl under vår USA-resa, vilken smakade alldeles utmärkt. Här satt vi och väntade tills det blev dags att gå ombord på flygplanet.	Vi gick ombord och planet lyfte kl. 11:45 mot Amsterdam. Vår första flygresa under vår USA-tripp var påbörjad. Efter en stunds flygning lämnade vi det svenska fastlandet och flög snart in över Danmark. Flyresan till Schipool tog drygt en och en halv timme och vi var framme 13:15. Schipool är en av Europas största flygplatser och vi fick ta oss en bra bit för att komma till den gate varifrån flyget till New York skulle utgå ifrån. Till slut var vi framme vi rätt gate. Efter en stund fick vi gå ombord på planet. Även den här gången skulle vi åka med KLM, flight KL 641 till New York. Planet vi skulle flyga med var en Boeing 747. Det var första gången jag skulle flyga med ett så stort plan. Planet lyfte 14:40 och satte kurs ut över Nordsjön, nu hade vi lämnat den Europeiska marken vilken vi inte skulle beträda på 19 dagar.
Snart flög vi över Storbrittanien och efter ytterligare en stund kom vi ut över öppet hav. Vi skulle nu inte se land förrän vi flög in över den Nordamerikanska kontinenten. Man kunde följa planets position, höjd, yttertemperaturen, beräknad ankomsttid, återstående flygtid, flyghastighet på de TV-skärmar som var upphängda i taket. På dessa skärmar visades det senare olika filmer under flygresans gång. Under flygresan var det fria drinkar och vi passade på att utnyttja detta och hävde i oss en del öl och whisky. En stund innan vi skulle komma in över Nordamerikanskt fastland fick vi en grönt och en vit papperslapp. Den ena lappen var från den amerikanska immigrationsmyndigheten. På denna lapp skulle man fylla i personuppgifter om sig själv.	Man skulle fylla i uppgifter om syftet med resan, om man hade varit dömd till fängelse, om man hade varit nazist under andra värlskriget och en del andra uppgifter. Den andra lappen var från den amerikanska tullmyndigheten. Här fick man fylla i om man hade något att deklarera, man fick inte ha med sig för mycket kontanter och diverse prylar. Vidare fick man inte ha med sig några frön, frukt och annat organiskt material. Anledningen till detta är att amerikanarna inte vill ha in främmande växter och djur i sitt land. Efter att ha fyllt i dessa papper, flög vi snart in över den Nordamerikanska kontinenten. Planet flög över New Foundland i Kanada vidare över Maine, New Hampshire, Massachusetts, och Connecticut.

v Ankomsten till New York

ill slut flög vi in över Long Island och landade på John F. Kennedy International Airport som ligger på södra Long Island i New York's stadsdel Queens. Efter över sju och en halvtimmas flygresa över Atlanten, var vi äntligen framme i New York. När vi hade lämnat planet fick vi gå i en gång tills vi kom fram till den amerikanska immigrationsmyndigheten. Här fick man gå i en slingrande gång bestående av stolpar och band i ett stort rum. På två sidor om den här gången låg det fullt med diskar där det satt folk från immigrationsmyndigheten. Trots att kön var ganska lång gick det ändå ganska snabbt. När kom fram till en av diskarna kollade kontrollanten genom pappret man hade fyllt i på planet och passet.

Efter han hade kollat färdigt och stämplat papper och fick man passera. Nu gick vi till bagageutlämningsbandet och hämtade vårt bagage. Därefter kom man fram till den amerikanska tullen, där man fick lämna fram den andra lappen man hade fyllt i på planet. Vi fick passera utan att bli mer noggrant kontrollerade, nu var vi äntilgen inne på amreikansk mark. När vi hade kommit ut ur ankomsthallen, fick vi tag på en taxi som skulle ta oss till vårt hotell på manhattan. Taxibilarna från John F. Kennedy tog ett fast pris på 30 dollar, plus dricks, för att köra till Manhattan. Vi fick åka på motorväg genom Queens tills vi kom fram till Midtown tunnel som skulle ta oss under East River till Manhattan.

Utsikt från Empire State Building. I förgrunden ser man Chryler Building. På andra sidan East river ser man stadsdelen Queens, söder därom ligger Brooklyn.

Här fick vi köa en stund och betala en vägtull på 3 dollar för att få åka i tunneln. Efter några minuter kom vi upp på Manhattan. Taxichauffören körde oss nu till vårt hotell Lexington på Lexington Avenue. Hotellet ligger en liten bit norrut från tunneln. Trafiken var väldigt tät. De flesta av gatorna, i alla fall på mellersta Manhattan, är enkelriktade, så taxichuffören fick köra en liten omväg för att ta oss till vårt hotell. Vi lastade ur våra väskor och taxichauffören fick sina trettio dollar plus lite dricks. Tydlingen var han inte nöjd med dricksen utan fnyste åt oss innan han åkte iväg. Hotellet som vi skulle ligga på var ganska högt. Vi kom in i vestibulen, som var ganska elegant med träinredning. Vi gick fram till receptionen, tog fram vår voucher vilken dom kollade upp så den stämde. Allt var okej och vi fick ut vår nyckel.

En väskbärare lastade upp våra resväskor på en bagagevagn och åkte med oss i en hiss. Hissen stannade vid rätt våning och bäraren visade oss till rätt rum. Han låste och visade runt oss i rummet, som inte var så där jättestort, men det räckte till för oss tre. Bäraren fick tre dollar i dricks, en dollar per väska vilket brukar vara det vanligste, sedan lämnade han oss. Efter att vi hade packat upp och installerat oss i rummet, tog vi hissen ner och gick på en promenad för att insupa atmosfären i New York. Vi gick norrut på Lexington Avenue. Vid korsningen med 57th street, ligger det en hög skyskrapa. Här svängde vi västerut på 57th street, passerade över 5th avenue och fortsatte västerut. Till slut kom vi fram till Broadway som gick söderut på. På Broadway fanns det mycket neonskyltar på byggnaderna.

Här är vi på en utflyktspromenad i New York. Bakom oss står en limousin parkerad. Från det orange-vit randiga rörigt strömmar det ut kondensånga från New Yorks tunnelbana.

En del skyltar gjorde reklam för olika teaterföreställningar, shower, uppträdanden m.m. Man såg en del riktig långa limousiner, som man tycker skulle vara svåra att manöverera i den intensiva trafiken. Efter en stund kom vi fram till ett McDonald's som vi åt på.

Efter detta gick vi nu österut tillbaka till vårt hotell, åkte upp till rummet och gick och lade oss. Vi hade nu varit uppe i nästan ett dygn på grund av tidsomställningen, New York är 6 timmar efter oss tidsmässigt. Omställningen gick bra tycker jag. Nästa dag skulle vi åka på sightseeingtur på Manhattan.

v Fakta om New York

ew York ligger i delstaten New York med Albany som huvudstad. Den är den största staden i USA och har ungefär åtta miljoner invånare. New York liknar ingen annan stad vare sig i Europa, Asien eller USA med sitt hektiska tempo, sin befolkningsstruktur och sina möjligheter och motsättningar.
Staden är uppdelad i fem administrativa områden s k boroughs, nämligen Bronx, Brooklyn, Staten Island och Queens förutom Manhattan. Manhattan och Staten Island är båda öar och områdena Brooklyn och Queens är belägna i slutet av den västra delen av Long Island. Bronx är alltså den enda stadsdelen som ligger på fastlandet. Tunnlar, broar och färjor länkar samman de olika stadsdelarna.

Hudsonfloden, som skiljer New York från New Jersey, rinner söderut nerför den västra sidan av Bronx och Manhattan. The East River, som egentligen är en havsvik och inte en flod, breder ut sig utefter den östra sidan och skiljer Bronx och Manhattan från Queens och Brooklyn.
Stan kräver att man planerar sina strövtåg med en generals exakthet. Man måste veta vart man vill, hur man tar sig dit. man måste vara utrustad med kartor (en över tunnelbanenätet och en över gatunätet), T-banepoletter, rätt adress, rätt tider för öppethållande, ha lämpliga skor att gå och stå i och inte bli kissnödig innan man kommer fram.

Manhattan är så stort att man lämpligen åker till ett område och går runt där. Ett bra sätt att få grepp om New Yorks mångfald och kontraster är att följa en aveny eller gata.
Man lär sig att promenera och går snart 20 kvarter åt norr (tio gator är ungefär en kilometer) och tre avenyer åt öster som det vore det självklaraste i världen och ledsagas över gatorna av uppmuntrande vita "Walk" och hejdas av oranga "Dont walk'. Dessemellan springer man litet chansartat över på blinkande "Dont Walk" och lär sig att bilisterna är mogna människor som inte sätter en ära i att köra på fotgängare. Det är lätt att glömma bort att New York har så kort historia.

Bara för 150 år sedan låg exempelvis Greenwich Village på landet och Wall Street kallades så därför att här byggde man på 1600-talet upp en palissad mot indianerna. Ännu i början av 1800-talet var befolkningen koncentrerad på sydspetsen av Manhattan och resten av ön uppodlad eller bevuxen med skog.
År1811 antogs ingenjören John Rattdall Jr's stadsplan och det är den som vi möter idag med ett symmetriskt schackmönster norr om 14th Street. Tack vare den kan det inte vara lättare att orientera sig på Manhattan, som för övrigt är 22 km lång och 3 km bred.

Orientering

Manhattan delas in i uptown (Central Park och norr därom), midtown (från 14th St till Central Park) och downtown (söder om 14th St). Avenyerna går från norr till söder utom Broadway som löper diagonalt.
Broadway var ursprungligen enjaktstig, som bar iväg inåt landet. Det är för övrigt en av landets längsta vägar, som leder ända upp till huvudstaden i delstaten, Albany. På Manhattan byter den från östra sidan till den västra vid 23d Street och där ligger det berömda Strykjämshuset och det finns plats för den gröna plätten Madison Square. I skärningspunktema med avenyerna uppstår ibland just små torg. De numrerade gatorna går från öster till väster och korsar avenyerna.

Undantaget är södra Manhattan. Söder om 14th St har gatorna namn och går litet hur som helst. Många är förvånansvärt smala för att vara i en världsmetropol.
Det finns 225 gator på tvären och 11 avenyer på längden. Det är fascinerande att stå på en aveny och se hur spikrakt den skär genom bebyggelsen längs hela Manhattan.
På gator med udda nummer går trafiken från öst till väst och med jämna nummer från väst till öst. Var tionde gata ungefär är dubbelriktad och där går ofta bussrutterna tvärs över Manhattan. Avenyer med trafik åt båda hållen är Park, Broadway och 11th Ave.

Ett flygfoto som är taget över centrala Manhattan. I förgrunden reser sig den välkända skyskrapan Empire State Building. I översta högra hörnet ligger Central Park. På andra sidan Hudson River ligger Jersey City i delstaten New Jersey.

Den mest centrala avenyn är Fifth Avenue, som delar Manhattan på mitten. Gatorna väster om Femte kallas West och öster om East. Gatunumren börjar från noll på båda sidor om Femte Ave. För varje kvarter du förflyttar dig från Fifth Ave ökar numren med 100. Det är alltså stor skillnad mellan en adress på västra och östra sidan om the Fifth Ave.
Husens numrering på avenyerna börjar i söder. När du ska leta reda på en adress, utgå då från gatan som bestämmer positionen i nord/sydlig riktning och se sedan efter om numret gäller West eller East. Udda gatunummer ligger på gatans norra sida och jämna följaktligen på den södra (mot downtown).
Femte avenyn begränsar Central Park åt öster och området öster om Femte kallas här Upper East Side. Kvarteren väster om parken blir följaktligen Upper West Side. Dessa kvarter är i huvudsak bostadsområden.

Avenyerna Sjätte och Sjunde går upp till Central Park som är belägen mellan 59th Street och 110th Street.
Själva Manhattan har 1.5 miljonerinvånare och frågan är om det inte kanske är här man kan uppleva den berömda amerikanska "salladsskålen" allra mest konkret i hela landet, dvs att etniska grupper lever sida vid sida och inte integreras i smältdegeln, som man talade om tidigare. Här möter du koreanerna i sina delis, kineserna driver tvättautomater, greker serverar dig ofta på coffee shoppen, här finns en italiensk menighet liksom en judisk och en indisk för att inte tala om den stora befolkningsgruppen från Latinamerika.
Rörelsen bland befolkningen är att man flyttar från de allt sterilare kvarteren uptown till Lower Manhattan, dvs kvarteren söder om 23rd St, där det fortfarande finns en vardag. Fler och fler äldre byggnader görs där om till andelslägenheter.

v Manahade - Nieuw Amsterdam New York

r 1609 kom engelsmannen Henry Hudson till Manhattan i jakten på nordvästpassagen. Han seglade för det holländska Ostindiska kompaniets räkning uppför nuvarande Hudsonfloden och trodde att han den vägen skulle komma fram till Ostindien. Ett tjugotal år senare köpte Holland hela ön av indianerna (24 dollar) som bodde på Manhattan - Manahade var indianernas namn på ön - och byggde ett fort på sydligaste udden. Kolonin döpte man till Nieuw Amsterdam. New Yorks flagga har än idag de holländska färgerna och det är från den holländska tiden som namn som Roosevelt och Vanderbilt stammar.

Engelsmännen angrep kolonin 1664 och den kapitulerade utan motstånd. Engelsmännen bytte namn på staden till New York - för att hedra hertigen av York - och utvidgade och befäste staden. Nuvarande Wall Street bildade gräns mot norr. Där byggdes en palissad som skydd.
Efter Amerikas frigörelse f rån England, utrymde engelsmännen New York 1783 och 1789 svor George Washington eden som USA:s förste president i Federal Hall vid Wall Street. Då gick den norra stadsgränsen ungefär vid Canal St.

Omfattande bränder i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet ödelade stora delar av den gamla bebyggelsen på södra spetsen. Under 1800-talet utvecklades staden snabbt. En stadsplan antogs 181 1 och efter den byggdes New York upp med raka gator. Midtown Manhattan, ungefär upp till Central Park, blev centrum. 1884 öppnades den första bron mellan Manhattan och Brooklyn, Brooklyn Bridge.

År 1939 hölls en världsutställning i New York och 1946 etablerade sig FN i stan.
År 1900 bodde 3,5 miljoner människor i stan. Idag har New York åtta miljoner invånare varav 75 000 beräknas vara hemlösa. Hälften av befolkningen är svarta eller har latinamerikanskt ursprung.
1997 omvaldes den kontroversiella republikanen Rudi Guiliani som borgmästare.

Klicka på knapparna för att backa tillbaka eller för att läsa vidare om resan.