Graceland

v Vi besöker Graceland.

Onsdagen den 22 maj 1996

en här dagen skulle vi åka till Graceland. Senare på kvällen skulle vi flyga till Las Vegas. Vi packade därför våra väskor och lämnade rummet. Nere i receptionen frågade vi om vi kunde få förvara våra väskor hos dom. Det gick bra och vi fick dom inlåsta i ett litet rum vid receptionen. på det här hotellet fick man faktiskt frukost, vilket inte är så vanligt på amerikanska hotell. Efter frukosten fick vi vänta en stund innan vi blev upphämtade av en mindre buss från utflyksarrangören. Bussen körde söderut till en samlingsplats för arrangörens bussar. Här lastades passagerarna om till rätt buss för den utflykt man skulle med. Den buss vi blev hämtade med skulle till Graceland, så vi behövde inte byta buss. Efter omlastningen så körde vi vidare mot Graceland.

Innan vi kom fram till Graceland körde vi in i ett villakvarter. Vi stannade till vid ett av husen. Vår busschaufför berättade att i det här huset hade Elvis Presley's far bott, Vernon Presley. Elvis Presley brukade visst fly hit när han ville komma bort från all uppståndelse på Graceland. En liten stund senare var vi framme vi Graceland. Vår buss stannade till vid Graceland's besökscentrum, Graceland Plaza, som ligger mittemot själva boningshuset på Graceland, på andra sidan vägen. Dan hade med sig en videokamera som han hade tänkt att filma på Graceland med. Kameran fick han lämna kvar på bussen, eftersom det är förbjudet att filma med videokamera på Graceland. Vi fick vänta här en stund innan vi blev upphämtade av en buss som förde oss till Elvis Presley's hem.

Elvis Presleys hem, Graceland, är utan tvekan stans största sevärdhet. Här bodde Elvis i tjugo år, 1957-77, och här ligger han begravd i en minneslund tillsammans med sina släktingar. År 1982 öppnades hans privatahem för allmänheten. Varje år kommer över en halv miljon turister från hela USA, men även från utlandet, till rocklegendens hem.
Graceland ligger söder om centrum på 3736 Elvis Presley Blvd.
Graceland är öppet juni-augusti 8-18, september-april 9-17 och maj 8-17. Rökförbud råder på området. Det är tillåtet att fotografera utan blixt men videofilmning och bandupptagning är förbjudet. Förvaringsskåp för dylik utrustning finns på Grazeland Plaza.

Man betalar entré för var och en av sevärdhetema men det finns också en samlingsbiljett Platinum Tour, som omfattar alla attraktionerna. Är man inte en hängiven Elvisfan räcker det med att se själva Graceland (entré minst S12).
En del kanske blir lite förvånade över att Graceland inte är elegantare. Det var dock bostad och hem för en av världens största artister. Elvis köpte Graceland 1957 för $100.000. Han var då bara 22 år men hade redan tjänat så mycket pengar att han kunde betala huset kontant. Då var det en av de finaste fastigheterna i Memphis fast det inte tycks så idag. Graceland är en stor lantegendom från 1800-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1939.

Elvis Presleys hem, Graceland, är utan tvekan Memphis största sevärdhet. Här bodde Elvis i tjugo år, 1957-77, och här ligger han begravd i en minneslund tillsammans med sina släktingar.

Från centret tog matarbussen upp oss till Graceland. Varje besökare får sin egen bandspelare med inspelad information och kan på egen hand och i egen takt gå runt i de rum som är tillgängliga för allmänheten. Det är en smått spöklik stämning i huset, som om tiden stått stilla och ägarna önskar att de kunde veva tillbaka utvecklingen till de år då Elvis var ung och smal och hans karriär gick framåt.
På bandet berättar Elvis änka Priscilla myter och anekdoter om stjärnan med Elvis musik som mellanstick. Man får exempelvis veta vad han gillade för mat, var han bredde sina berömda mackor med bananer och jordnötssmör (köket, som tidigare varit stängt för allmänheten, öppnades när hans faster dog 1993), när han åt sin frukost, att han alltid tittade på tre TV-program samtidigt för att han var rädd att missa något viktigt o.s.v.

När vi gick in i huset kom vi in i hallen till låg Elvis musikrum med en flygel. Vi gick därefter in i rummet till vänster vilket är matsalsrummet. Efter matsalen kom vi in i köket. Sedan gick vi ner i källaren. Här finns hans TV-rum, där Elvis lät montera upp tre TV-apparater i väggen. Idén till detta lär han fått från att Richard Nixon hade tre TV-apparater för att han skulle kunna övervaka alla nyhetsprogram på en gång under vietnamkriget. I källaren ligger också Elvis biljardrum. När vi kom upp ur källaren, gick vi in i The Jungle Room. Det speciella med detta rum är att alla möbler bär träsniderier med djungelmotiv. Den stora soffan var visst alldeles för stor föra att den skulle kunna tas in genom dörrarna. Man lät därför montera ner ett av fönstren och göra hål i väggen för att på så sätt kunna få in soffan.

Detta är Elvis Presley's musikrum där han satt vid flygeln och spelade och sjöng. Rummet ligger jämte hallen vid entrén till huset.

Ovanvåningen i Elvis hem är privat och stängd för besökare, här lär Elvis dotter Lisa Marie Presley bo ibland.
Efter The Jungle Room gick vi ut ur huset. i en av sido-byggnaderna, kunde man titta in i Elvis fars, Vernon Presley's kontor. Därefter gick man in i en byggnad som ligger i anslutning till hemmet och här finns Elvis trofésamling, Trophy Building kallas det, med skivor i platina, guld och silver, scenkläder, bilder och bl.a. föremål från de 31 filmer som han faktiskt spelade in. Här hänger bl.a. hans första guldsingel Heartbreak Hotel. Sammanlagt såldes hans skivor i över en miljard exemplar. När man kom in i denna byggnad fick man först se filmaffischer från hans första filmer från 50-talet, dessa filmer räknas väl som hans bästa. Därefter kom man in i ett avlångt rum där alla hans platina-, guld- och silverskivor fanns utställda.

Efter skivrummet kom man in i en gång i ett rum med montrar på bägge sidor. Här fanns en mängd av föremål med Elvis-anknytning utställda. Här fanns scenkläder, en stor vapensamling, Elvis var väldigt förtjust i vapen, det anns en hel andra föremål också.
Efter Trophy Building gick man ut igen och gick sedan in i racquetball room där Elvis tillbringade sina sista timmar.
Däretfer gick vi till Medition Garden som inte ligger långt från poolen, där vilar Elvis tillsammans med sina föräldrar, sin mormor och dödfödde tvillingbror Jesse.
Efter Medition Garden, var rundvandringen i Elvis hem slut vi kom ut till höger framför huvudbyggnaden.

Detta är Elvis privatajetplan Lisa Mariejet, en Convair 880, som han döpte efter sin dotter. Elvis köpte planet 1975 och byggde om det till ett luxuöst flygande hem där inget skulle fattas (han kallade det "flying Graceland").

Efter en stunds väntan fick man hoppa på en buss som förde oss tillbaka till besökscentret vid Graceland Plaza på andra sidan Elvis Presley Blvd. Här såg vi filmen Walk a Mile in My Shoes på 22 min som ges i Bijou-teatern mitt på plazan. Filmen visar höjdpunktema under Elvis karriär. Filmen startar varje hel och halv timme.
Direkt i anslutning till besökscentret ligger, som vi tittade på och gick in i, Lisa Mariejet, Elvis privatajetplan Convair 880, som han döpte efter sin dotter. Elvis köpte planet 1975 och byggde om det till ett luxuöst flygande hem där inget skulle fattas (han kallade det "flying Graceland"). Här hade han tillgång till bl.a. sovrum med dubbelsäng (med säkerhetsbälte), fåtöljer, badrum och vardagsrum med flera TV-apparater.

Det intressanta är dock att Elvis aldrig gjorde någon turné utanför USA varför planet sällan kom till användning. Uppställt finns även det betydligt mindre planet -Hound Dog 11 Lockheed JetStar.
Hans privata tumébuss är parkerad direkt i anslutning till flygplanet.
Vi gick även in i det särskilda bilmuseet, Elvis Presley Automobile Museum, med den berömda skära Cadillacen från 1955 som Elvis köpte till sin mamma. På museet är Elvis bilar och motorcyklar (bl.a. Harley Davidson) utställda. Man har försökt skapa en 1950-tals miljö med bensinstation och en drive-in-biograf där man visar hur Elvis kör olika fordon.

På Elvis Presley's särskilda bilmuseum, Elvis Presley Automobile Museum, kunde man se den berömda skära Cadillacen från 1955 som Elvis köpte till sin mamma.

Ungefär mitt på Graceland Plaza ligger Sincerely Elvis, ett litet museum som innehåller personliga föremål, som mysdresser, inredningsföremål, foton, böcker, sportutrustning m.m. Frågan är om detta inte är att exploatera rockidolen väl mycket.
Innan vi var tvungna att gå på bussen som skulle föra oss tillbaka till vårt hotell igen, hade vi en stund på oss. Vi gick därför in i souvenirbutiken som låg i besökscentret. Här kan man köpa det mesta man kan tänka sig av den otroliga mängd elvis-souvenirer som har tagits fram (en parfymflaska med elvisdoft, kanske). Vi köpte några souvenirer och gick sedan ut till bussen.

När vi hade kommit på bussen satte vi oss på våra platser. Dan's videokanera som han hade varit tvungen att lämna kvar på bussen var som tur var kvar på bussen. vi fick vänta en bra stund innan vi fick åka, på grund av att det tydligen var ganska många som hade missat att dom skulle vara ombord påbussen vid denna tid. Busschauffören såg sig till slut tvungen att åka trots att alla inte var tillbaka på bussen. Nåväl, vi åkte i alla fall tillbaka in mot Memphis centrum igen. Vi var nöjda med den här utflykten där vi hade fått se den största och mest berömda rockstjärnans hem, Elvis Presley's Graceland.

v Elvis Presley

lvis Presley föddes den 8 jan 1935 i Tupelo, Mississippi, och dog den 16 aug 1977 i Memphis, Tennessee. Presley:s tvillingbror dog vid födelsen. Föräldrarna var fattiga. Fadern Vernon E Presley var lantarbetare och modern Gladys Love Presley arbetade som sömmerska. Sina tidigaste musikaliska erfarenheter fick Presley i den lokala kyrkan First Assembly of God, där han hörde och sjöng gospel, men han kom att uppträda för första gången som countrysångare vid tio års ålder, vid The Mississippi-AIabama Fair. Familjen flyttade 48 till Memphis och Presley sjöng då och då med den professionella gospelgruppen The Blackwood Brothers. Han lämnade L C Humes High School 53 och jobbade därefter bl.a. som lastbilschaufför. I producenten Sam Phillips studio The Memphis Recording Service spelade Presley i april 53 - kanske som en födelsedagspresent till sin mor in sina två första skivsidor, My happiness och That's when your heartaches begin.

l jan 54 blev ytterligare två skivsidor inspelade, men alla fyra existerar bara på de direktgraverade exemplar som Presley tog med sig hem.
Phillips hade länge sökt en vit sångare som lät svart och i Presley hade han funnit den personen. Mellan juli 54 och juli 55 spelade Presley in en rad plattor som gavs ut på Phillips skivmärke Sun, och med sin version av Arthur Crudup-låten That's all right mama fick Presley en lokal hit. Han kompades av Winfield Scott "Scotty" Moore (gitarr), William "Bill" Black (bas) samt på några av de senare inspelningarna av Johnny Bernero (trummor).

Bland de övriga inspelningarna kan nämnas Trying to get to you och I'm left, you're right, she's gone.
Presley hade tidigt hört eller själv sjungit både vit hillbilly/bluegrass/country och svart gospel/blues/ rythm & blues och med en djup och övergripande förståelse för dessa olika stilriktningar framstod han nu som en betydande rockabillysångare, en stil som blev synonym med just Sun Records. Under namnet The Hillbilly Cat hade Presley också börjat turnera. Hans första uppträdande på Grand Ole Opry i sept 54 var dock mindre lyckat, men som medlem av country & western-showen The Louisiana Hayride, som sändes en gång per vecka över radiostationen KWKH i Shreveport, tilldrog han sig "Colonel" Tom Parkers uppmärksamhet.

Parker, som 56 officiellt blev Presley:s manager, säkrade i samarbetet med Steve Sholes - artist- och repertoarchef vid RCA Victor - i nov 55 ett kontrakt för Presley som RCA betalade 35 000 dollar för och samtidigt övertog också rättigheterna till Presley:s inspelningar för Sun.
Med RCA:s massivt PR-budget i ryggen och med den fiffige Parker som skicklig ekonomisk rådgivare förändrades lanseringen av Presley. Fastän hans repertoar på plattorna var ballader, blev det som rocksångare han under de följande åren slutgiltigt slog igenom. Förutom av Moore, Black och D J Fonatana (trummor) kompades han av bl a Chet Atkins (el-gitarr) och Floyd Cramer (piano) samt, från mitten av 56, av vokalgruppen The Jordanaires. Sholes och Atkins var fram till 64 officiellt Presley:s producenter.

Själv skrev Presley ganska få låtar och under de första åren på RCA blev det mest låtar av t.ex. Jerry Leiber/Mike Stoller och Otis Blackwell som Presley gjorde sig gällande. Från det första inspelningstillfället - 10- 11 jan 56 i Nashville - kom Heartbreak hotel och därefter följde bl.a. Hound dog, Don't be cruel, Love me tender, All shook up, Jailhouse rock, Teddy beer och Baby, I don't care.
Med rullande höftrörelser och scenkläder av t.ex. svart läder var Presley:s scenframträdande för den unga vita publiken av dittills osedd sexuellt uppfordrande karaktär. Trots att han i intervjuer och liknande gav intryck av att vara en i det närmaste ödmjuk person, blev han, hans stil och inte minst hans musik identisk med ungdomens uppror mot det etablerade. Parallellt hade Presley dessutom börjat medverka i filmer och av hans totalt 33 spelfilmer bör särskilt de fyra första nämnas:

Love me tender fr 56, Loving you, Jailhouse rock, bägge fr 57, och King Creole fr 58. På toppen av sin karriär blev han i mars 58 inkallad till militärtjänst och de följande två åren var han soldat i Västtyskland. Under den perioden träffade han Priscilla Ann Beaulieu. De gifte sig 67, fick dottern Lisa Marie 68 och skilde sig 73. Presley:s popularitet avtog emellertid inte under soldattiden, snarare tvärtom, och från dessa år kan nämnas bl.a. I got stung, One night, A fool such as I och Big hunk o'love.
Då Presley i mars 60 åter blev civil hade mycket förändrats. Den klassiska rock'n'roll-perioden var över och tiden präglades av bl.a. mjukare och mer popbetonad musik. Presley:s repertoar gjordes därför bredare och med en serie lyckade singlar, som bevisade att han fortfarande hade full kontroll över sin röst, befäste han under de följande åren sin enastående position.

Från 60-67 kan nämnas Stuck on you, It's now or never, His latest flame, Return to sender, Devil in disguise, Kiss me quick och Guitar man.
Presley:s karriär koncentrerades för övrigt på filmarbete. Han framträdde inte i TV mellan 60 och 68. Samarbetet med producenten Felton Jarvis började 66 och 69 kom Presley konstnärligt framgångsrikt tillbaka med LP:n From Elvis in Memphis.
Efter åtta års uppehåll återupptog han samma år sina liveframträdanden, denna gång i Las Vegas. Fastän hans sista LP Moody Blue var lovande, hade hans liv och musik under 70-talet som helhet blivit alltmer förvirrat. Han blev storförbrukare av piller och diverse andra preparat, men den officiella dödsorsaken var "oregelbunden hjärtfunktion". Presley blev utan jämförelse rockhistoriens mest kända och mest framgångsrika artist och det finns knappast någon artist som inte - på gott och ont - har lärt sig något av honom.

Elvis Presley's grav i Medition Garden på Graceland.

v Mud Island

fter att vi hade sett klart på Graceland åkte vi tillbaka till Memphis centrum. Föraren som körde bussen var hygglig och körde oss till Mississippi-flodens strand och släppte av oss i närheten av överfarten till Mud Island. Föra att komma ut till ön fick man åka med en monorailbana, vilket tar ett par minuter.
Mud Island är öppet olika tider beroende på årstid. Det normala är 10-17 utom under högsäsong då man har öppet till 22. Öppet april - oktober. Det finns en trevlig restaurang på ön, River Terrace Restaurant, och pool och badstrand.
Väl ute på ön gick vi först och tittade på Memphis Belle. Det är ett stort B-17 bombplan från andra världskriget. Memphis Belle är ett av de mest berömda flygplanen från andra världskriget.

Det byggdes av flygplanstillverkaren Boeing 1941, Memphis Belle döptes för Memphiskvinnan Margaret Polk, som var flickvän till piloten Robert Morgan under kriget. Det speciella med detta plan är att det var bland dom första B-17-planen som utförde 25 bombuppdrag, över nazi-ockuperat område, utan skador på vare sig planet eller besättningen. Det var det första B-17-bombflygplanen att fullgöra dessa 25 uppdragen och återvända till Förenta staterna. Hakkorsen på planet symboliserar antal nedskjutna plan och bombema antalet utförda uppdrag. Memphis Belle och dess besättning skickades tillbaka till USA för att fullgöra sitt "tjugosjätte uppdrag" för att höja moralen och dra in pengar till krigsfonder.

Memphis Belle är ett stort B-17 bombplan från andra världskriget och är ett av de mest berömda flygplanen från andra världskriget. Hakkorsen på planet symboliserar antal nedskjutna plan och bombema antalet utförda uppdrag.

Efter andra världskriget hamnade det på en flygplanskyrkogård, varifrån det räddades några år senare av Memphis innvånare och flögs tillbaka till staden för att fjäna som ett minnesmärke till männen och dess maskiner från den åttonde flygdivisionen. I över fyrtio år, flyttades Memphis Belle från plats till plats, nästan bortglömt av alla förutom av en liten grupp entusiaster. År 1987, förenade staden Memphis och the Memphis Belle Memorial Association sina krafter i en ansträngning vilken resulterade i att Memphis Belle restaurerades till dess nuvarande skick, och placerades på Mud Island.
Den flygande fästningen flygbombaren B-17 är ett av de mest berömda flygplan som någonsin har tillverkats. Den första protypen som tillverkades flög första gången den 28 juli, 1935.

Endast ett fåtal B-17-plan var i tjänst de 7 december 1941, men produktionen accelerade snabbt. Flygplanet tjänstgjorde i varje stridszon under andra världskriget, men är mest känd för strategiska bombningar av Tyska industrimål i dagsljus. Produktionen upphörde i maj 1945 och det tillverkades totalt 12.726 stycken.
Hela ön har gjorts i ordning som en nöjes- och kulturpark med tonvikten lagd på att skildra den längsta floden i Amerika - Mississippi - ur olika perspektiv. Här fick vi bl.a. se en modell över flodens lopp från källorna till mynningen. Mississippi betyder Den stora floden på indianska rinner upp endast 160 km söder om Kanadas gräns och flyter sedan 3.778 km genom landet innan den rinner ut i Mexikanska golfen vid New Orleans.

Detta är en modell över Mississippi-flodens lopp från källorna till mynningen. Mississippi rinner upp endast 160 km söder om Kanadas gräns och flyter sedan 3.778 km genom landet innan den rinner ut i Mexikanska golfen vid New Orleans.

Den har drygt hundra tillflöden och avvattnar så mycket som 31 delstater. Den är en av de livligast trafikerade floderna i världen. Tillsammans med Missourifloden bildar den ett av världens största flodsystem. Modellfloden rinner på gården till Flodmuseet och intressanta platser och händelser förknippade med Mississippi är markerade på stränderna.
Den största attraktionen på ön är just Flodmuseet, Mississippi River Museum som är unikt i sitt slag. Utställningarna åskådliggör flodens kulturhistoria från de första indianfolken som levde längs floden till de europeiska upptäcktsresanderna. Här möter man bl.a. författaren Mark Twain vars berättelser gjort Mississippifloden berömd över hela världen.

På museet finns också en kopia av hjulångarén Belle of the Bluffs från 1870-talet. Besökare får gå ombord på den tre våningar höga båten och titta in i 1800-talets salonger. En avdelning handlar om musikens historia från Blues fram till Rock-and Roll med Elvis Presley i spetsen. När man besöker Mud Island, promenera då också ett stycke längs Riverside Drive med Jefferson Davis Park. Därifrån har man fin utsikt över floden, bron och delstaten Arkansas som ligger på andra sidan (gränsen går mitt på bron). Kanske du upptäcker att delar av stranden är satt med kullersten (vid utflyktsbåten). Då ska man veta att stenarna tjänade som barlast i de engelska skepp som kom hit på 1870-talet för att lasta bomull.

Från Mud Island kunde man se The Great American Pyramid, One Auction Ave (nere vid floden) som reser sig den iögonenfallande i norra delen av innerstan och nere vid floden. Pyramiden, med en staty av Ramses vid entrén, stod klar 1991. Pyramiden reser sig 32 våningar upp och är nästan hundra meter hög. Den innehåller en hall med plats för 22.500 åhörare, som kan användas såväl som idrottsarena (Memphis största) som konsertsal. Rundvandringar arrangeras.

Efter att vi tyckte att vi hade sett klart på Mud Island, tog vi Monorail-banan över till fastlandet igen. Vi gick upp på The Main Street och gick en på en pub och tog oss varsin öl. Därefter gick vi tillbaka till vårt hotell. Vi bad att få ut våra resväskor som vi lämnade kvar i receptionen på morgonen. Därefter beställde vi genom hotell-receptionisten en taxi, som kunde köra oss till Memphis flygplats. Därifrån skulle vi sedan flyga till Las Vegas.

Klicka på knapparna för att backa tillbaka eller för att läsa vidare om resan.