| v Landet och folket | ![]() |
Officiellt namn:
på engelska Commonwealth of Australia
(Australiska statsförbundet).
Yta:
7 682 000 km², varav odlad jord 6%, betesmarker 58% och
skog 14%.
Natur:
Australien ligger på södra halvklotet mellan Indiska oceanen och Stilla havet. Landet består av
den australiska kontinenten och några närliggande öar, av vilka Tasmanien söder om kontinenten är
den största. Utanför den nordöstra kusten finns det 2000 km långa Stora Barriärrevet. I inlandet
finns stora busk-, savann- och ökenområden, och i dem saltsjöar som saknar utlopp. I de västra,
norra och mellersta delarna av kontinenten finns låga bergsområden. I öster finns Great Dividing
Range, som sträcker sig från Kap York-halvön till Tasmanien. I söder finns kontinentens högsta
bergstopp Mount Kosciusko (2 230 m). I sydost flyter den största floden Murray. Klimatet är
tropiskt i norr, subtropiskt i söder. Endast kusterna får rikligt med nederbörd. På nordostkusten
finns ett smalt bälte med tropisk regnskog, på sydostkusten och på Tasmanien, som har nederbörd
året om, finns subtropiska regnskogar. På sydkusten, där klimatet ger nederbörd under vintern,
finns städsegrön lövskog och buskvegetation, sk mallee. Medeltemperaturer under den varmaste och
den kallaste månaden ('C):
Sydney på sydostkusten: i januari 22, i juli 12; Alice Springs i mellersta Australien: i januari
28,i juli 12; Darwin på nordkusten: året runt 28-29.
Befolkning:
Invånarantalet är 17 211000 (1990), av vilka 93% är av europeisk härkomst; urinvånama,
aboriginerna, är ca 230 000. Största städer är Sydney (3,7 milj. inv. 1990), Melbourne (3,1),
Brisbane (1,3), Perth (1,2) och huvudstaden Canberra (310 000).
Officiellt språk:
engelska.
Religion:
kristendom, varav katoliker (26%), anglikanska kyrkan (24%) och andra protestantiska riktningar
(23%).
Statsskick:
Australien är en parlamentarisk förbundsstat inom Brittiska samväldet, och har formellt samma
statsöverhuvud som Storbritannien. Men i övrigt är landet i stort sett oberoende av sitt forna
moderland. Det är indelat i sex delstater och två territorier.
Näringar:
Av arbetskraften finns 6% inom lantbruket och 25% inom industrin. Lantbruket producerar framför
allt vete, havre, kom, majs, ris, potatis, vin och frukter. De viktigaste exportartiklama är
stenkol (12% av värdet 1991), guld (7%), oljeprodukter (6%), ull (5%), aluminiumoxid (5%) och
järnmalm (5%). Av exporten går 28% till Japan och 11% till Förenta staterna.
Myntenhet:
I dollar = 100 cent.
| v Historia i ett nötskal | ![]() |
Ca 25 000fKr:
Ursprungsbefolkningen kommer till Australien, uppenbarligen från Asien.
1500-talet:
Portugiserna seglar längs Australiens nordkust.
1642:
Holländaren Abel Tasman upptäcker Tasmanien och Nya Zeeland samt utforskar Australiens nordkust.
1770:
Den brittiske upptäcktsresanden och marinofficeren James Cook ankrar med sittfartyg «Endeavour» i
Botany Bay.
1788:
Den första brittiska flottstyrkan anländer till Botany Bay; en straffkoloni och Sydney grundas.
1797:
De första fåren importeras från Europa.
1813-45:
De första expeditionerna till de inre delarna av Australien.
1835:
Melbourne grundas.
1851:
Guld hittas i New South Wales och Victoria.
1862:
John Stuart blir den förste som korsar kontinenten från söder till norr.
1901:
Australiska statsförbundet grundas; delstaterna får omfattande självstyre.
1911:
Canberra grundas. 1914-18: 60000 australier stupar i första världskriget.
1927:
Canberra blir statsförbundets huvudstad.
1951:
Försvarsavtalet ANZUS mellan Australien, Nya Zeeland och Förenta staterna sluts.
1956:
Olympiska spelen i Melbourne.
1972:
Arbetarpartiet segrar i valet; relationerna med de sydostasiatiska länderna börjar stärkas.
1983:
Arbetarpartiets ledare Robert Hawke blir premiärminister.
| v Kortfattat om vår resa | ![]() |
12 april 1998
Vi kommer till Cairns i norra Australien från Singapore.
13 april 1998
Vi gör en forsränning på Tully river 10 mil söder om Cairns.
14 april 1998
Vi dyker och snorklar på det Stora Barriärrevet vid Green Island.
15 april 1998
Vi åker Scenic Railway upp till bergsbyn Kuranda, åker sedan därifrån med linbana över regnskogen
till den aboriginska kulturparken Tjapukai.
16 april 1998
Vi hämtar ut vår bil och åker HWY 1 ner till staden Ayr.
17 april 1998
Vi fortsätter till staden Mackay.
18 april 1998
Färden går nu till Rockhampton, där vi ser Emu Park. Vi fortsätter upp i bergen till
guldgruvstaden Mount Morgan.
19 april 1998
Vi åker nu in i landet "the Outback", kommer fram till opalorten Rubyvale, där vi går ner i en
opalgruva. På kvällen kommer vi fram till den lilla staden Springsure.
20 april 1998
Denna dag åker vi tillbaka mot kusten, badar vid Gladstone, forsätter söderut på HWY 1 till
Maryborough.
21 april 1998
Vi forsätter ner till Gympie, åker en bit på Blackall Rangers. Senare kommer vi fram till
Badorten Noosa Heads på Sunshine Coast.
22 april 1998
Färden fortsätter längs Sunshine Coast, vi badar på Coolum Beach. På kvällen kommer vi fram till
Caloundra.
23 april 1998
Vi åker nu till Landsborough, forsätter längs Glasshouse Mountains, som är ett antal utslocknade
vulkaner. Vi kommer fram till Brisbane, lämnar tillbaka bilen på Brisbanes flygplats. På
eftermiddagen går vi till shoppinggatan Queen Street Mall.
24 april 1998
Vi åker ut till Lone Pine Koala Sanctuary, som är en djurpark med australiensiska djur. Detta är
även en forskningsstaion för Koalor. På eftermiddagen ser vi South Bank Parklands i Brisbane.
25 april 1998
Vi får denna dag 25 april, vara med om den stora helgdagen Anzac Day. Denna dag minns man sina
stupade i dom olika krigen och hyllar sina veteraner. På kvällen lämnade vi Brisbane och
Australien och flög till Auckland på Nya Zeeland.
Klicka på knapparna för att backa tillbaka eller för att läsa vidare om resan.
Denna sida är skriven av Robert Karlsson.
E-post: karlsson.robert@vetlanda.mail.telia.com
Hemsida: http://w1.383.telia.com/~u38302477
Sidan uppdaterades senast:
© Copyright 1999