DEN KRISTNA KYRKANS HISTORIA

1201 När seklet börjar har antalet ortodoxa kristna i Egypten minskat till uppskattningsvis 100 000.
1202 Det fjärde korståget startar efter att ha godkänts av påven Innocentius III.
1203 Franska Toulouse lovar att förfölja katarerna.
- Under hot från kung Emmerich av Ungern avsvär sig Kulin av Bosnien den bogomilska (patarenska) tron och accepterar påvens överhöghet och den romerska kalendern.
1204 De europeiska korsfararna attackerar och plundrar Konstantinopel, säte för den östliga, ortodoxa kristna kyrkan. Påven i Rom insätter en italienare som patriark av Konstantinopel. Allt detta vidgar sprickan mellan kyrkan i öst och väst ytterligare och omintetgör alla förhoppningar om en återförening av den östliga och västliga kristenheten.
1205 Biskopen av Rom utser Stephen Langton till ärkebiskop av Canterbury. Langton delar in Bibelns böcker i kapitel. Påven Innocentius III förbjuder alla jurister att ge någon form av juridisk hjälp till dem som kyrkan klassat som kättare eller till dem som bistått eller försvarat dem på något sätt.
1206 Den spanske prästen Dominikus, grundaren av dominikanerorden, uppges ha fått rosenkransen (radbandet) av jungfru Maria
1207 Påven Innocentius III uppmuntrar adeln i norra Frankrike att delta i ett korståg mot dem i södra delen av landet som stödde katarerna. I gengäld skulle de få samma syndaförlåtelse som de korsfarare som begav sig till det Heliga landet (plus möjlighet att lägga beslag på den sydliga adelns egendomar).
1208 Den 26-årige italienaren John Francesco (Franciskus) Bernadone från Assisi får en uppenbarerlse i kyrkan i staden Portunicula. Han beslutar sig för att avstå från rikedomen för att följa Jesus och ägna sitt liv åt att predika, sjunga, vårda spetälska och hjälpa de fattiga bönderna.
- Påven Innocentius III utlyser ett korståg mot valdenserna och albigenserna (även kallade "katarer") i södra Frankrike som upplevs som ett hot mot kyrkomakten. Albigenserna är en kristen riktning som förkastar centrala läror i den romersk-katolska tron och ser kyrkan som korrumperad och förvärldsligad och kräver en återgång till den rena, urkristna tron. Bland annat avvisar man bilddyrkan, transsubstantiationsläran, spädbarnsdop, skärselden, Mariadyrkan, omvändelse på dödsbädden, mässor för de döda, prästerlig syndaförlåtelse och bruk av vapen. Det här är första gången kyrkan startar korståg mot en kristen grupp.
1209 Franciskus får Roms stöd för sin grupp tonåriga "små bröder" och grundar franciskanerorden. Dessa fattigmunkar predikar ett enkelt liv. I Frankrike gör dominikanermunkarna samma sak.
- Under korståget mot albigenserna går korsfararna till attack mot den franska staden Bézier i syfte att utplåna alla oliktänkande. Man jämnar staden med marken och slaktar 20 000 män, kvinnor och barn.
- Påven godkänner inrättandet av ett biskopsstift för södra Finland. Det placerades slutligen i Åbo.
1210 Påven erkänner franciskanerorden.
1211 Mongolen Djingis Khan erövrar Kina, Iran och Irak.
1212 Judarna i Toledo massakreras av korsfarare.
- En herdepojke säger att Gud gett honom i uppdrag att starta ett barnkorståg som ska ta Jerusalem från de muslimska araberna. Många av barnen dör på vägen österut och 50 000 tas tillfånga av pirater och säljs som slavar.
1213 Constantine Stilbes, metropolit av Cyzicus i exil, skriver en traktat mot den romerska kyrkan. Han är särskilt kritisk mot den västerländska kyrkans kärlek till kriget och pekar på den utbredda synen bland korsfararna att de som stupar i strid ska räknas som martyrer, det faktum att en biskop som bar på ett kors hade lett attacken mot Konstantinopel, liksom händelser då "kristna" riddare på stridshästar hade ridit in i kyrkor och slaktat de ortodoxa kristna som tagit sin tillflykt dit. Stilbes är också den förste bysantin som noterar och förkastar avlatsbreven. Han betraktar även romarna som opålitliga eftersom påven uppger sig ha makt att befria dem från alla edsvurna löften de kan tänkas avlägga i framtiden.
1215 Det fjärde laterankonciliet tar upp frågan om kätteriet, sammanfattar och stadfäster medeltida romerskkatolska doktriner och ritualer (definierar de sju sakramenten) samt stärker påvens auktoritet. För att bekämpa den slappa moralen uppmanar kyrkomötet till årlig nattvard och bikt. Man fastslår också officiellt "transsubstantiationsläran", dvs att nattvardens bröd och vin bokstavligen förvandlas till Jesu kropp och blod. Vidare förklarar man att judar bör stängas in i getton samt att de ska tvingas bära en gul cirkelformad lapp på sina ytterplagg för att skilja sig från den övriga befolkningen.
- Peter Valdo och valdenserna fördöms på nytt som kättare. Dessa hängivna troende (som senare kommer att betraktas som föregångare till den protestantiska reformationen) utsätts för svår förföljelse i flera sekler.
1216 Dominikus grundar dominikanerorden med tiggarmunkar i Languedoc. Ordens syfte är att omvända muslimer och judar till den romersk-katolska läran och göra slut på allt som kyrkan betraktar som villoläror.
1217 Den före detta korstågsriddaren Berthold slår sig ner med några vänner på berget Karmel i Palestina och grundar karmeliterorden. Kejsaren Fredrik II ger mark på Sicilien till den Tyska ordens riddare.
- Serbiens härskare får sin krona från Rom, vilket tyder på visst romerskt inflytande över det historiskt ortodoxa landet.
1218 Det femte korståget inleds.
1219 Franciskus av Assisi, som följt med korsfararna, predikar för sultanen av Egypten.
- Kung Valdemar II av Danmark och ärkebiskop Andreas av Lund leder ett korståg in i Estland. De grundar staden Tallinn med biskopssäte och importerar sedan tyska nybyggare och dominikanermunkar.
1220 Dominikanermunkar missionerar i Centralasien, Persiska viken, Indien och Kina. En engelsman vid namn Thomas blir biskop av Åbo och sprider aktivt evangelium bland finnarna.
- Påven ger dominikan- och fransiskanordnarna i uppdrag att genomföra inkvisitionen.
1222 Andres II av Ungern utfärdar "en gyllene bulla" som undantar prästerskapet från beskattning och vägrar utlänningar och judar att äga mark eller inneha statliga tjänster. En engelsk präst bränns på bål för att ha delat Jesu egen tro - den judiska.
1223 Franciskus av Assisi arrangerar historiens första levande julkrubba, med levande djur, i en grotta utanför italienska Greccio.
1224 I sin konstitution förklarar Fredrik III att kättare som fälls av en kyrklig domstol ska brännas på bål.
1226 Karmelitorden grundas. Franciskus av Assisi avlider.
1227 Greve Ugolino väljs till påve Gregorius IX.
1228 Sjätte korståget startar, anfört av kejsare Fredrik II. Franciskus av Assisi helgonförklaras. Stephen Langton, ärkebiskop av Canterbury som i slutet av 1100-talet gjorde den första kapitelindelningen av Bibeln, avlider.
- Dominikanerna anlägger sitt första konvent i Visby.
1229 Korsfararna återerövrar Jerusalem. Den romerske kejsaren Frederick II (motvillig deltagare i det sjätte korståget) stiger in i den Heliga gravens kyrka och kröner sig själv till kung efter att ha förhandlat med muslimerna så att de kristna fått tillträde till Jerusalem. Fredsfördraget förkastas dock av båda religionernas förespråkare och senare utesluts Frederick ur den "kristna" kyrkan för att ha skapat fred i stället för krig...
- Kyrkomötet i Toulouse förbjuder privat innehav av bibliska böcker. Endast liturgiböcker tillåts och då bara på latin (som inte folket förstår).
- I ett brev till kyrkan på Cypern uppmanar den landsflyktige patriarken Germanos II av Konstantinopel till fortsatt motstånd mot påven i Rom.
1231 Påven startar Inkvisitionen i syfte att utrota villoläror innan de hinner sprida sig till massorna. Domstolar som huvudsakligen består av dominikanermunkar får i uppdrag att rannsaka kättare, främst katarer och valdenser. I praktiken fungerar inkvisitorerna som polis, åklagare, domare och jury. Den praktiska verkställigheten av straffen, dvs att tortera och bränna obotfärdiga kättare på bål, överlät man däremot åt de sekulära myndigheterna.
1231 Den första gruppen inkvisitorer sänds till spanska Aragon, och den första permanenta kätteridomstolen inrättas i franska Toulouse. Konrad av Marburg utses till Tysklands förste inkvisitor. Han påstår sig senare ha avslöjat många "djävulsdyrkare" under sin terrorregim.
- Påven Gregorius IX klagar hos biskoparna i Tyskland över att judarna där behandlades för väl. Han förbjöd vänskapliga relationer mellan kristna och judar.
1233 Kyrkan låter bränna ett stort antal katarer på bål i Pisa.
1236 Judiska samhällen i Anjou, Poitou, Bordeaux och Angouleme attackeras av korsriddare. 500 judar väljer att ansluta sig till katolska kyrkan - 3000 mördas.
1237 Mongoler erövrar Moskva och förstör Kiev.
1238 Den svenske kungen Birger Jarl leder ett korståg, känt som "andra korståget", till den finska inlandsprovinsen Tavastland.
- Valencia återerövras.
1239 I Montwimer i Champagne låter inkvisitorn Robert le Bougre bränna cirka 180 oliktänkande som alla rannsakats och dömts på mindre än en vecka.
1240 Ett stort antal katarer bränns på bål i Milano.
1243 Inkvisitionen i södra Frankrike bränner ett stort antal katarer. Många katarer flyr till Pyrenéerna, Lombardiet och Bosnien. Rörelsens ledare samlas i Montsegur.
1244 Montsegur faller och cirka 200 av katarernas ledare dör i inkvisitionens lågor utan rättegång.
1248 Spanska Sevilla återerövras av Ferdinand III och därmed har muslimerna endast kontroll över kungariket Granada.
- Ludvig IX av Frankrike startar det sjunde korståget.
1249 Den katolske greven Raylmund av Toulouse låter bränna 80 oliktänkande på bål i sin närvaro.
1250 Eusebius av Esztergom grundar Sankt Paulus den förste eremitens orden ("paulinmunkar") genom att förena alla eremiter som levt i Ungerns och Kroatiens skogar.
1252 Påven Innocentius IV utfärdar en bulla som godkänner användandet av tortyr för att få fram erkännanden och namn på andra kättare.
1255 Roger Bacon, teleskopets, mikroskopets och termometerns uppfinnare, blir fransiskanermunk.
1256 Påven Alexander IV ger inkvisitorerna rätt att ge varandra absolution (syndernas förlåtelse) för alla "oegentligheter" de gör sig skyldiga till i sitt arbete.
1259 Påven Alexander IV bekräftar att tortyr kan användas för att tvinga fram bekännelser i rättegångar mot kättare.
1260 Skaror av "flagellanter" drar omkring på Europas landsbygd och piskar sig själva på torgen som botgörelse i syfte att få förlåtelse för sina synder.
1261 Michael VIII Palaeologus återerövrar Konstantinopel från de västeuropeiska korsriddarna, som kontrollerat den bysantinska huvudstaden i mer än 50 år, och återupprättar den ortodoxa kyrkans regim.
1263 Rabbi Moshe Ben Nachmon vinner en teologisk debatt i Barcelona över katolska lärde och som straff förvisas han från Spanien. I fortsättningen kommer judar att tvingas in i teologiska debatter, men med restriktioner rörande hur de framställer sina argument.
1264 Dominikanermunken Thomas av Aquino publicerar "Summa Contra Gentiles" som förenar vetenskap och religion.
1265 Påven Clemens IV vidhåller beslutet att tortyr kan användas för att tvinga fram bekännelser i rättegångar mot kättare.
- Poeten Dante Alighieri, som senare ska skriva Divina Comedia och därmed bidra till att ge folk den totalt obibliska bilden av helvetet som en sorts brinnande underjordisk håla med torterande djävlar, föds.
1267 De kyrkliga myndigheterna i Wien beordrar alla judar att börja bära kläder som visar att de är judar. Påven startar inkvisitionen i Rom.
- Thomas av Aquino säger att judar inte ska behandlas som medmänniskor utan ska leva i evig underkastelse.
1270 Det åttonde och sista korståget börjar, lett av Ludvig IX.
- Massmord på judar i Weissenberg, Magdeburg, Sinzig, Erfurt och andr städer. I Sinzig låser mn in hela den judiska församlingen i synagogan på sabbaten och bränner dem levande.
1272 Det sista korståget kollapsar efter kung Ludvig IX:s död i Nordafrika.
1273 Thomas av Aquino färdigställer "Summa Theologiae", medeltidens teologiska mästerverk där han sammanfattar den skolastiska teologin och skriver: "Jag förstår, för att jag må tro."
1274 Kyrkomötet i Trent godkänner läran om ett brinnande helvete.
1278 Myndigheterna i England griper 683 judar och avrättar 293 genom hängning sedan de anklagats för förfalskning.
1283 I Polen kräver kyrkan att judarna ska isoleras från resten av befolkningen. I Spanien tvingas judar lyssna medan munkar håller omvändelsepredikningar i deras synagogor.
1281 Ärkebiskopen av Canterbury låter stänga alla synagogor i sitt stift.
1283 Massmord på judar i Tyskland.
1285 I tyska München bränns 180 judar på bål sedan de vägrat låta sig döpas och ansluta sig till den romersk-katolska läran.
1290 Kung Edvard I (Långskank) driver ut alla judar - 16 000 stycken - ur England under dödshot. I södra Frankrike publiceras de kabbalistiska judarnas heliga bok, "Zofar". Den Tyska ordens riddare erövrar hela Preussen. I Kiev bryter pesten ut och dödar cirka 7 000 personer.
1291 Muslimska styrkor återerövrar staden Acre i Palestina från korsriddarna och driver bort de europeiska inkräktarna. Därmed upphör den "kristna" militära närvaron i Mellanöstern och uppgiften att sprida kristendomen överlåts åt munkar som predikar bland människorna.
1293 Det tredje svenska korståget, lett av Torgils Knutsson till Karelen i östra Finland, skapar en gränslinje mellan det katolska väst och orthodoxa öst.
1294 Judarna fördrivs från Berne i Schweiz.
1295 Mongolerna börjar konvertera till islam.
1296 De elva kardinalerna kan inte enas om vem de ska utse till påve. De väljer den åttioårige eremiten Peter Morone som tar namnet Celestine V. Han avgår efter några månader på grund av inre strider inom kyrkan.
1298 En tysk adelsman vid namn Rindfleisch samlar en liten armé och börjar slakta judar i stad efter stad. På ett halvår dödar han uppskattningsvis 100 000 judar i 140 tyska amhällen.
1300 Påven Bonifacius VIII tillkännager det första "jubelåret" och meddelar en fullkomlig avlat, jubileumsavlat. Uppskattningsvis två miljoner vallfärdar till Rom detta år. Två präster står framför altaret i Peterskyrkan och bokstavligen skyfflar in penninggåvor.