DEN KRISTNA KYRKANS HISTORIA

1101 Den danske kungen Knut, som mördats 15 år tidigare, martyr- och helgonförklaras.
1104 Norden blir en självständig kyrkoprovins som inte längre tillhör Hamburg. Påven Paschalis II inrättar ett provinsiellt ärkestift i Lund (som då är danskt). Ärkebiskopen är primat för hela Norden.
- I Konstantinopel bränner kyrkan Basilus Bogomilen och hans efterföljare på bål.
- I södra Frankrike framträder en man vid namn Peter de Bruys och predikar omvändelse. Han vill rensa bort den romersk-katolska kyrkans dogmer och återuppväcka den ursprungliga kristna församlingen. Han får många efterföljare som beslutar att omvända sig och börja följa Guds ord. Petrobrusierna, som de kallas, förbjuder spädbarnsdop, lär att det korsformade avrättningsredskapet som Jesus dog på inte ska dyrkas, avvisar mässan, kritiserar böner för de dödar och hävdar att Gud finns överallt och inte behöver några praktfulla kyrkobyggnader.
1107 Londons konkordat finner en kompromisslösning mellan Englands kung Henrik I och påven i frågan om kungens rätt att tillsätta biskopar.
1109 Korsriddare intar hamnstaden Tripoli i norra Libanon, som blir centrum i korsfarargrevskapet Tripoli.
Ärkebiskop Anselm av Canterbury, en av medeltidens främsta tänkare, känd för sitt ontologiska gudsbevis, avlider.
1110 Riddarna i det första korståget intar Sidon (nuvarande Sayda) i Libanon.
1111 Henrik V kröns till Helig romersk kejsare.
- Påven Paschalis II löser konflikten mellan kyrkan och staten genom att avsäga sig alla kyrkans jordiska egendomar och bekänna sig till apostolisk fattigdom.
1113 Sankt Nikolas kyrka i Novgorod blir den första med den grekisk-ortodoxa kyrkoarkitekturens lökkupol. Johanniterorden får påvligt erkännande som en separat och självständig klosterorden.
1115 Teologen och författaren Bernhard grundar klostret i Clairvaux. Han och klostret blir ett viktigt centrum för andligt och politiskt inflytande. Han leder 1100-talets andliga förnyelse. Femton år senare har 90 kloster anslutit sig till Clairvaux.
1118 Baldwin II kröns till kung av Jerusalem. Baldwin stöder de religiösa militära ordnarna och utvidgar Jerusalems latinska kungarike.
1120 Hugh de Payens grundar Tempelriddarorden (krigarmunkar) i Jerusalem i syfte att skydda pilgrimerna. De beväpnade munkarna avger fatttigdoms-, kyskhets- och lydnadslöfte.
- Påven Urbn II förklarar att judar ska tolereras. Även om korstågen riktade sig mot muslimerna i det Heliga landet, åstadkom skarorna av korsfarare omätligt lidande även bland judarna som liksom muslimerna betraktades som kristenhetens fiender.
- Sverige är indelat i sex stift - Skara, Linköping, Tuna (Eskilstuna), Strängnäs, Sigtuna och Västerås.
1121 Påven Calixtus II och kejsaren i det Heliga romerska riket, Henrik V, undertecknar konkordatet (fördraget) i Worms som löser "investiturkontroversen" genom att ge kejsaren vetorätt över kyrkan vad det gäller tillsättandet av prästerskapet.
1124 Hertig Boleslas III av Polen, som erövrat Pommern (norra delen av moderna Polen) hotar invånarna i Stettin med militära åtgärder om de vägrar omvända sig efter att ha hört biskop Ottos förkunnelse. Otto uppges ha kunnat döpa 11 165 personer i Pommern.
1126 Kyrkan bränner petrobrusianernas ledare Peter de Bruys på bål.
1129 Tempelherreorden (tempelriddarna) erkänns formellt av påven.
1130 Påven Honorius II dör och Innocentius II utses att efterträda honom. Roger II av Sicilien stöder emellertid motpåven Anakletus II. Innocentius flyr till Frankrike och Anakletus kröner Roger till kung.
1135 Moses Maimonides, den moderna sefardiska judendomens fader, föds. Hans skrifter kommer att för alltid påverka både judendom och islam.
1137 Benediktinermunkar bygger om kyrkan i klostret i Saint-Denis på ett sätt som innebär gotikens genombrott. Det andra laterankonciliet (det tionde ekumeniska kyrkomötet) fördömer den italienske kyrkoreformatorn Arnold av Brescia som kräver att kyrkan ska leva i radikal fattigdom.
1143 Cistercienserna grundar ett kloster i Alvastra och ett i Nydala.
1141 Kyrkan fördömer filosofen Pierre Abelard som villolärare för hans syn på treenigheten och hans böcker bränns.
1144 Judar i engelska Norwich anklagas för ritualmord. Judiska ledare dödas.
1145 Bernard av Clairvaux uppmanar till ett nytt korståg för att rädda det belägrade latinska riket i Jerusalem. Påven Eugene III tillkännager det andra korståget.
1146 Kungarna Ludvig VII av Frankrike och Konrad III av Tyskland leder hundratusentals män mot Jerusalem, men man uppnår ingenting. De flesta riddarna dör i Mindre Asien av svält, sjukdomar och stridsskador.
1147 Korsriddare i Tyskland mördar 20 judar i Wurzburg. I Belitz mördas alla judar. 150 judar mördas i Böhmen. Även i Frankrike angrips judiska samhällen.
1150 Den mest svårgripbara av alla medeltida kristna riktningar, katarerna, framträder. Katarerna är motståndare till prästerskap och sakrament, och även till kristendomen och samhället som helhet. De är påverkade av bogomilerna i öst och deras lära har inslag av manikeism, docetism, monarkianism, gnosticism och hinduism. Det finns ingen läromässig enighet bland de olika grupperna av katarer, men alla uttrycker någon form av dualism. De tror på två motsatta principer: en andlig och god, en materiell och ond.
1152 Ett separat ärkestift för Sverige inrättas i Uppsala.
- Fredrik I (Barbarossa) kröns till tysk kung i Frankfurt. Han blir senare kejsare av det Heliga romerska riket.
1155 Korsriddaren Berthold av Kalabrien och 10 av hans följeslagare grundar Karmeliterorden då de börjar leva som eremiter på berget Karmel i Jerusalems latinska kungarike.
1157 Kung Erik den helige och den engelskfödde biskop Henrik leder ett korståg till sydvästra Finland för att omvända finnarna till kristendomen. Hans standar föreställer ett gult kors på blå botten.
1159 Den engelske teologen och filosofen Johannes av Salisbury publicerar "Policraticus" med en teori om separation mellan kyrka och stat men med staten underordnad kyrkan. Den tysk-romerske kejsaren Fredrik I Barbarossa i konflikt med påvemakten. Vid påvevalet utser han en motpåve, Viktor IV, till den kanoniskt valde Alexander III.
1160 Påven Alexander III bannlyser den tysk-romerske kejsaren Fredrik I Barbarossa.
- Paris biskop Maurice de Sully påbörjar arbetet med kyrkan Notre Dame.
1162 Fredrik I Barbarossa tågar in i Italien och erövrar Milano men tvingas sedan gå till reträtt.
- Thomas Becket blir ärkebiskop av Canterbury.
1163 Kyrkomötet i Tours avråder från styckning av människokroppar, vilket var vanligt för att det skulle gå lättare att transportera hem de korsfarare som dödats i korstågen.
I Köln bränns katarer på bål på uppmaning av Eckbert, abbot i Schonau.
1164 Sverige blir egen kyrkoprovins. Påven Alexander III gör Uppsala till biskopsstift och Stefan av Alvastra, den första svenske ärkebiskopen, installeras.
1170 En period av förföljelser för de koptiska kristna. Av fruktan för att de ska stödja de frankiska korsfararna förbjuds kopterna att inneha offentliga befattningar eller rida på hästar. Vidare förbjuds kyrkklockor, kors och religiösa processioner. Alla kyrkväggar målas svarta. Restriktionerna lättar sedan korsfararna besegrats.
- Henrik II av England låter mörda Thomas Becket, ärkebiskop av Canterbury.
1171 Påven Alexander III upprättar regler för kanonisering av helgon och beslutar att endast kyrkan i Rom kan kanonisera helgon.
- Påven utfärdar bullan Non parum animus noster som jämställer krig mot ester och finnar med pilgrimståg till det Heliga landet.
- Anklagelser om ritualmord i franska Blois. Alla judar - 34 män och 17 kvinnor - torteras och bränns på bål.
1173 Påven Alexander III helgonförklarar Thomas Becket. Kung Henrik II gör bot i katedralen i Canterbury för sin roll i mordet på Becket.
1174 Handelsmannen Peter Waldo från Lyons i Frankrike grundar en predikorörelse som blir känd som "valdenserna". Det är en reformrörelse som menar att kristna bör leva som apostlarna och söka sanningen i Bibeln snarare än i medeltidskyrkans traditioner. Valdenserna förkastar det katolska prästerskapets rikedom och slapphet liksom seder och trosuppfattningar som avlatshandeln, transsubstantiationen, skärselden etc. Man vägrar avlägga ed, avvisar böner för de döda och kritiserar dyrkan av korset. I stället lägger valdenserna tonvikten vid moralisk renhet, ett enkelt liv och årlig nattvard.
1177 Fredrik I Barbarossa och Alexander III skriver under "Venedigfördraget" som gör det möjligt för kejserliga och kyrkliga krafter att sluta konkurrera och i stället enas i kampen mot kättare som fiender till både kyrka och stat.
1179 Påven Alexander III godkänner valdenserna men förbjuder dem att predika utan tillstånd av det lokala prästerskapet. Waldo avvisar förbudet och säger att han ämnar lyda Gud, inte människor.
- Det tredje laterankonciliet beslutar om kraftfulla åtgärder mot valdenser och albigenser. Man föreskriver att världsliga straff kan tillgripas mot den som har en annan tro än den romersk-katolska.
1182 Katedralen Notre Dame invigs. Kung Filip II förvisar alla judar från Frankrike.
1184 Vid kyrkomötet i Verona bannlyser påven Peter Waldo, ledare för den växande valdensiska rörelsen, och förklarar att valdenserna ska inkluderas i listan över kättare som fördöms av kyrkan därför att de predikar utan tillstånd.
- Kyrkan inrättar inkvisitionen - en kyrklig domstol med uppgift att spåra upp och döma oliktänkande till straff som sedan verkställdes av statsmakten. Inkvisitionsdomstolar införs i det ena stiftet efter det andra.
1187 Den muslimske generalen Saladin besegrar korsriddarna i slaget vid Hattin och befriar Jerusalem som varit ockuperat av frankerna i 88 år.
1188 När Richard I (Lejonhjärta) kröns attackeras judiska samhällen i London och York. Kungen bestraffar angriparna och tillåter judar som genomgått tvångsdop att återgå till judendomen.
1189 Tredje korståget inleds anfört av den Helige romerske kejsaren Fredrik Barbarossa, Englands kung Rikard Lejonhjärta och Frankrikes kung Filip Augustus II.
1190 Den tyska adeln grundar Tyska orden, en andlig riddarorden, för att riddarna ska delta i korståget. I engelska York begår judar självmord för att slippa underkastas "kristet" tvångsdop. I engelska Bury St Edmonds mördas 57 judar av härjande korsriddare. Fredrik I (Barbarossa) drunknar på vägen till Palestina.
1191 I Frankrike omringas staden Bray av kung Filips styrkor. Judarna får välja mellan att döpas eller dö. Många begår självmord. Kung Filip låter bränna 100 stycken.
1192 En svekfull vägvisare leder pilgrimerna i det tredje korståget ut i öknen där många dör. Englands kung, Rikard Lejonhjärta, kommer överens med Saladin om vapenvila och förhandlar fram rätten för kristna att besöka Jerusalem. Han vänder sedan hemåt men tillfångatas på vägen.
1194 Judarna i London måste lägga tre gånger mer än de kristna medborgarna till den lösensumma som ska betalas för att få den tillfångatagne kungen Rikard Lejonhjärta fri.
- Byggandet av katedralen i Chartres påbörjas.
1198 Kardinal Lothario Conti väljs till påve Innocentius III. Tyska orden återbildas som en militär orden vid en ceremoni i palestinska Acre (numera Akko).
1199 Påven skickar cisterciensermunkar till Languedoc för att ta itu med katarerna som är talrika i det området.
- Bosnien blir en öppet bogomilsk stat när Kulin, ban av Bosnien, och 10 000 undersåtar offentligt förkunnar den bogomilska tron. Bogomilerna i Bosnien är kända som "patarener"
- Englands kung Rikard Lejonhjärta avlider 41 år gammal.
1200 Judarna drivs ut ur England. Det fjärde korståget startar.