DEN KRISTNA KYRKANS HISTORIA

1001 När världens undergång inte inträffar vid millennieskiftet uppförs kyrkor och människor tackar Gud för att domedagen uppskjutits.
1003 Den muslimske kalifen av Egypten, al-Hakim, inleder förföljelse av de kristna.
1008 Sveriges kung, Olof Skötkonung, låter döpa sig i Husaby vid Kinnekulle och gör den romersk-katolska läran till Sveriges officiella religion.
1009 Den muslimske kalifen al-Hakim plundrar och förstör den Heliga gravens kyrka i Jerusalem. Som följd attackers judiska kolonier i Orlean, Rouen, Limoges och Rom av "kristna" pöblar.
- Nestorianerna omvänder invånare i norra Mongoliet och sprider sin tro till Persien, Indien och Kina.
- Seden att påven tar ett nytt namn blir allmän i och med påven Sergius IV.
1010 Katedralen i Ani i Armenien står färdig.
1012 Den första nedtecknade förföljelsen av kättare i de tyska staterna. Judar som vägrar omvända sig till den katolska läran fördrivs från Mainz.
- Jaroslav den Vise, kung av Kiev, inleder en regeringstid som kommer att innebära kodifiering av rysk lag och uppförandet av städer, kyrkor och skolor runtom i hans land.
- Romualdo grundar camaldolenserna, benediktinerkloster av en mer eremitbetonad prägel än övriga inom orden.
1012 Kyrkomötet i Pavia beslutar att alla präster av högre rang ska leva i celibat.
1014 Den nicenska trosbekännelsen används första gången i liturgin i Rom, vid kröningen av den tyske (Helige Romerske) kejsaren Henrik II. Trosbekännelsen inkluderar filioque, det omtvistade tillägget som säger att Guds heliga ande utgår även från Sonen.
1015 Den ryske storfursten Vladimir, som gjort den ortodoxa kristendomen till rysk statsreligion, avlider.
1017 Den blivande danske kungen Knut den store ansluter sig till kristendomen.
1018 Biskop Hildebrand grundar klostret San Miniato utanför Florens i Italien.
1020 I Toulouse fick en "kristen" präst i uppdrag att "slå en jude, såsom man enligt seden gör varje påsk". Han slog mannen så hårt att denne dog.
1021 På långrfredagen drabbas Rom av en jordbävning och en orkan. Ett antal judar anklagas för att ha orsakat naturkatastrofen genom att ha kört en spik genom en nattvardsoblat och brändes på bål som straff.
1022 I södra Frankrike uppstår kristna rörelser (katarer och albigenser) som är starkt kyrkokritiska, betraktar kyrkan som korrumperad och förvärldsligad och kräver återgång till urkristendomens renhet.
- I franska Orleans bränns en grupp fromma och asketiska mystiker, som förnekat vissa kristna lärosatser, på bål. Samtida kristna författare stämplar dem som djävulsdyrkare som ägnar sig åt sexorgier och barnamord - standardanklagelser mot oliktänkande på den tiden.
1024 Påven medger att kyrkan i Konstantinopel erkänns som "universell i sin sfär".
1029 Den norske kungen Olaf Haraldsson förmår gotlänningarna att ansluta sig till romersk-katolska kyrkan.
1030 Kung Olaf Haraldsson stupar i strid vid Stiklestad. Han blir sedermera helgonförklarad och ett av den medeltida kristendomens mest kända helgon.
1032 I Rom blir tonårspojken Theophylact utsedd till påve med hjälp av mutor. Han får namnet Benedict IX och blir historiens värste påve.
1036 Ryssland får sin första infödda biskop, Lukas av Novgorod.
1045 Påven Benedict IX gifter sig och säljer påvedömet till sin gudfar, men tar tillbaka det igen. Den tyske kejsaren Henrik III sammankallar ett kyrkomöte för att reformera det korrumperade påvedömet.
1048 Påven Benedict IX avsätts.
1050 Den camaldolensiske eremitmunken Pietro Damiani ger ut en bok där han fördömer den moraliska och sexuella korruptionen inom kyrkan.
1051 De ortodoxa asketerna Anthonius och Theodosius grundar Grottklostret (Petjerski Lavra) utanför Kiev.
1054 "Den stora schismen" mellan kyrkorna i öst och väst - mellan påven i Rom och patriarken i Konstantinopel - uppstår på grund av teologiska men också politiska och kulturella meningsskiljaktigheter. Påvens sändebud lämnar en bannbulla på altaret i Hagia Sofia i Konstantinopel. Patriarken av Konstantinopel svarar med att fördöma och bannlysa påven.
- Resultatet av denna ömsesidiga bannlysning blir att kristenheten delas upp i en västlig (latinspråkig katolsk) och en östlig (grekiskspråkig ortodox) del.
1059 Ett laterankoncilium utfärdar nya regler för valet av påve. Påven Nikolas II utfärdar ett dekret om att endast de romerska kardinalerna, utan inblandning från den romerska adeln eller den heliga romerska kejsaren, ska utse påven. Den romerska kyrkan inför förbud mot simoni, dvs köp och försäljning av kyrkliga ämbeten.
1060 Ärkebiskopen av Hamburg-Bremen, Adalbert, viger Adalvard d y till biskop för Sigtuna.
- Svend II organiserar den danska kyrkan.
1063 När franska soldater under kriget för att driva ut saracenerna ur Spanien attackerade judiska samhällen uppmanade påven Alexander II officerarna att inte skada judarna.
1066 Normanderna erövrar Britannien. Wilhelm Erövraren blir kung. Under de följande månaderna bränns de flesta viktiga kyrkorna i England ner "genom olyckshändelser". Westminster Abbey öppnas.
1070 Lanfranc utses till ärkebiskop av Canterbury. Han omorganiserar och reformerar den engelska kyrkan och återuppbygger katedralen i Canterbury.
- Sankt Johannes sjukhus grundas i Jerusalem av köpmän från italienska Amalfi.
1071 Seljuqerna (turkar) erövrar Jerusalem, besegrar Armenien och Persien och gör slut på det Bysantinska riket i Mindre Asien.
1073 Påven Gregorius VII genomför viktiga reformer inom kyrkan. Den viktigaste är hans bestämda uppfattning att påven står över alla furstar och har rätt att avsätta dem. Vidare förklarar han att alla präster ska leva i celibat. Vid en synod i Rom slår han fast att påven har rätt att avsätta kejsare, att påvens auktoritet är Kristi auktoritet, att endast påvens auktoritet är universell, att påven (utan synod) kan avsätta biskopar utan prövning, att inget kyrkomöte är kanoniskt utan påvens godkännande, samt att den romerska kyrkan aldrig felat och aldrig "i evighet" kommer att fela.
1075 Investiturstriden, konflikten mellan påve och kejsare om kyrkliga ämbetstillsättningar, inleds. Påven Gregorius VII anser att kyrkan ska vara skild från staten och att lekmän inte ska kunna påverka kyrkliga angelägenheter. Följaktligen vägrar han den tyske kejsaren Henrik IV den traditionella rätten att utse biskopar.
- Katedralen i Santiago de Compostela uppförs, den tredje populäraste vallfärdsorten efter Jerusalem och Rom.
1076 Kejsaren Henrik IV accepterar inte att påven fråntagit honom rätten att tillsätta biskopar, varför påven förklarar honom avsatt och bannlyst. Henrik sammankallar kyrkomötet i Worms som i sin tur förklarar påven avsatt.
1077 Kung Henrik IV reser till Canossa för att be påven Gregorius VII om förlåtelse.
1078 Påven Gregorius VII förklarar att judar inte ska tillåtas inneha tjänster som gör dem överordnade kristna.
1080 Den grymme polske kungen Boleslaw II låter mörda biskopen av Krakow, Stanislaus, sedan denne uteslutit kungen ur kyrkan.
- I Sverige vägrar kung Inge den äldre utföra hedniska offerriter vid templet i Uppsala och avsätts, men återtar tronen med våld och inför den romersk-katolska religionen. Påven Gregorius VII gratulerar Inge till hans seger.
- Wilhelm Erövraren skriver till biskopen av Rom (påven) och påminner om att Englands kung inte är skyldig honom någon trohet.
- I Italien grundas Johanniterorden, en riddarorden med uppgift att skydda ett pilgrimssjukhus i Jerusalem.
1081 Påven kritiserar Alfonso VI av Toledo i Spanien för att denne utnämnt judar till statstjänstemän. Judar tvingas betala extra skatter till stöd för den katolska kyrkan.
1083 Det hedniska templet i Uppsala förstörs och man börjar uppföra en kyrka på platsen.
1084 Henrik IV invaderar Italien och belägrar Rom. Påven kallar in normander till hjälp och dessa slår tillbaka tyskarna men plundrar även staden vilket resulterar i att påven drivs ut ur Rom av befolkningen och han beger sig i landsflykt till Salerno där han dör året därpå.
1086 Den danske kungen Knut mördas under mässan sedan folket gjort revolt mot de höga skatter och obligatoriska tionden han infört för att kunna bygga och renovera kyrkor.
1088 Christodoulos av Patmos grundar Teologen Sankt Johannes kloster på ön Patmos där Jesus gav aposteln Johannes den framtidsuppenbarelse som beskrivs i Uppenbarelseboken i bibeln.
- En munk från Cluny väljs till påve Urban II.
1090 Ladislaus I av Ungern erövrar Kroatien och Dalmatien där han introducerar den romerska kristendomen, upprättar Zagrebs biskopsdöme och inleder förföljelser av dem som inte delar hans tro.
1093 Den hängivne munken och teologen Anselm blir ärkebiskop av Canterbury i England. Han författar skriften "Varför blev Gud människa?" där han förklarar skälen till Jesu död, och utvecklar det ontologiska beviset för Guds existens.
- Den franske munken Peter Eremiten återvänder från en pilgrimsresa till Jerusalem och vädjar till påven Urban II att göra något för att få slut på muslimernas trakasserier av de kristna pilgrimerna.
1095 Påven Urban II får en vädjan från den bysantinske kejsaren Alexios Komnenos om att ingripa för att slå tillbaka de muslimska turkarna. Efter nio dagars samtal med sitt prästerskap tillkännager han vid kyrkomötet i Clermont att det första korståget ska inledas. "Gud vill det! Gud vill det!" ropar den församlade folkmassan.
1096 Det första av totalt sju korståg med syfte att återerövra "den heliga graven", Jerusalem och Palestina ("det heliga landet") och göra det tryggare att vallfärda till Jerusalem, inleds av en kombinerad styrka av väst- och östeuropeiska korsfarare. I tyska Worms begår korsriddare massmord på cirka 800 judar. De enda överlevande är de som accepterar att bli tvångsdöpta.
- Tiotusentals judar mördas av härjande korsfarare på deras väg genom Frankrike och Tyskland.
1097 Deltagarna i det första korståget når Konstantinopel, huvudstaden i det bysantinska riket. Kejsaren ger dem mat och fri lejd. Korsfararna tar kontrollen övere Nicaea (nuvarande Iznik i Turkiet) och inleder en belägring av Antiokia.
1098 Robert av Molesnes och Stephen Harding grundar ett kloster i franska Cistercien (nuvarande Cîteaux) och kallar munkarna cistercienser.
- Korsfararna erövrar Antiokia efter sju månaders belägring och begår massmord på de turkiska invånarna.
1099 Efter en månads belägring intar korsriddarna anförda av Godfrey av Bouillon Jerusalem och mördar cirka 40 000 av stadens invånare. En historieskrivare berättar efteråt att "staden var fylld av lik och blod". Bland annat tvingar man in judar i en synagoga och bränner dem levande. Godfrey väljs till kung, antar titeln "Den heliga gravens försvarare" och upprättar "Jerusalems latinska rike".
- Paschalis II väljs till påve.
1100 De första pogromerna mot judar i Kiev. I flera upplopp plundrar pöbeln judiska hem.