KAN DEN SOM ÄR FRÄLST GÅ FÖRLORAD? En gång frälst (räddad) alltid frälst. Eller? Kan man gå från räddad till att vara "oräddad" igen? (A.G.)

Enligt bibeln är det helt uppenbart att vi kan gå miste om vår räddning - om vi inte vill bli räddade. Man kan jämföra frälsningen med en som ligger i havet och är på väg att drunkna. Någon kastar ut en livboj och den drunknande griper tag i den och är räddad - förutsatt att han inte släpper taget om livbojen innan han kommit i land. Om han gör det så går han naturligtvis miste om räddningen. Att vi "av nåd" blir räddade undan syndens konsekvenser (dvs döden) är samma sak som att en brottsling blir benådad därför att han ångrar sig djupt och följaktligen slipper undan det straff han egentligen skulle ha fått. Men det innebär ju inte att han kan återgå till det brottsliga liv han levde innan. Om han gör det så drabbas han på nytt av "lagens förbannelse". Detsamma gäller om en troende vänder Gud ryggen: "Om vi syndar med vett och vilja sedan vi fått kunskap om sanningen, finns det inte längre något offer för synder, utan en fruktansvärd väntan på domen och en förtärande eld..." (Hebr 10:26-27) Evigt liv är ju något vi får som gåva av Gud under förutsättning att vi tar emot hans erbjudande om frälsning, följer honom och strävar efter att leva enligt hans vilja. Om vi medvetet vänder Gud ryggen, bryter mot hans vilja överlagt och avsiktligt, inte känner någon som helst ånger över det och inte vill ha någon mer kontakt med Gud, så tvingar han oss inte. Thor-Leif Strindberg

TILL SIDAN MED HUNDRATALS FRÅGOR OCH SVAR:

TRYCK HÄR OM DU HAR NÅGON FRÅGA OM BIBELN, KRISTENDOM, TEOLOGI, KYRKOHISTORIA ETC!
DU FÅR SVAR PÅ "BIBELFRÅGAN" ELLER VIA EMAIL: