Långfärdsbåtens och besättningens säkerhet.
Seglingsintresset betingar olika krav på båtarnas
utformning samt besättningens förmåga och kunskaper. Snabbhet hos en båt går ej
att förena med egenskaper som sjöduglighet och beboelighet. Dessa faktorer står
i strid mot varandra.
Är man på långsegling och vill få nya intryck och
naturupplevelser att ta med sig hem förstörs dessa om man stressar fram på
haven. Har man brått är ju flyget både snabbare och billigare färdsätt.
En viktig faktor för en cruisingbåt konstruerad för långfärder är dess stabilitet när
den är fullastad för långfärder. Moderna kortkölade lätt- och medelviktsbåtar är känsliga
för detta och får oanade stabilitetsförändringar som kan vara farliga i hårt
väder. En tung båt av plast innehåller mer material och är således dyrare att
tillverka. En plastbåtsfabrikant har svårt att förklara för en kund varför båten
blir dyrare att tillverka om man sätter in extra nödvändiga förstärkningar i
skrovet som inte syns för att båten säkert ska kunna användas på större och oskyddade
farvatten. 95% av alla seriebyggda båtar är byggda för, och används endast i kustnära
vatten. Se diagrammet nedan hur olika båtar har olika egenskaper när det gäller
stabiliteten. När båten lastas för långfärd (viktsökningen är normalt upp till
två ton) ökar den negativa rätande kraften dramatiskt. Det betyder att om båten
av någon anledning välts upp och ned så förblir båten i det läget. Chansen till
överlevnad för instängd besättning är då minimal. En båt konstruerad för
långfärder bör ha beräknats för denna viktsökning och ha kvar sin stabilitet så
den själv rätar upp sig efter en omkullslagning. Det är lätt att förstå att en
sådan båt inte är lämplig för framgångsrik kappsegling.
Man behöver inte tycka att gamla båtar är bättre än dagens. Men man måste
förstå skillnaden på hur olika båtar är konstruerade och byggda och hur de ska användas.
Naturlagarna måste följas. Görs inte det kan resultatet bli som många bilister
erfar varje höst och vinter när den "oväntade" halkan uppträder. Det
går för det mesta bra att segla över världshaven i vilken båt som helst. Det är
först när man råkar ut för något oväntat som man märker skillnader i olika
båttyper. Det kan vara hårt väder, kollision med något flytande föremål eller
brand ombord. Är båten och besättningen väl förberedda att möta dessa faktorer
brukar det inte vara några problem att klara dessa. Det är därför det är så
viktigt att ha en båt och besättning som är avsedd och tränad att klara dessa
eventuella påfrestningarna.
Är du mer intresserad av bl.a. säkerhetsfrågor och
sjömanskap får jag varmt rekommendera boken SJÖMANSKAP: "Sinnena, tekniken och
säkerheten", skriven av Jonas Ekblad som är navigationslärare och arbetar sedan
många år som båtjournalist med specialisering på navigering och säkerhet. Boken
vänder sig till fritidsbesättningar som gör långfärder i skärgårds- och
kustfarvatten i Östersjön. Skagerack och Kattegatt.
Långfärdsseglaren Ebbe Gustavsson har också utgivit mycket
läsvärda och intressanta böcker som handlar om färder på de europeiska kanalerna
samt om hur det är att segla på Medelhavet.
Besök även sjösäkerhetsverkets hemsida. De har mycket
tänkvärda artiklar i ämnet.
www.sjosakert.nu
|