JW-Marindesign Båtkonstruktion,  ritningar .....

Långfärdsbåtens och besättningens säkerhet.

Seglingsintresset betingar olika krav på båtarnas utformning samt besättningens förmåga och kunskaper. Snabbhet hos en båt går ej att förena med egenskaper som sjöduglighet och beboelighet. Dessa faktorer står i strid mot varandra.

Är man på långsegling och vill få nya intryck och naturupplevelser att ta med sig hem förstörs dessa om man stressar fram på haven. Har man brått är ju flyget både snabbare och billigare färdsätt.

En viktig faktor för en cruisingbåt konstruerad för långfärder är dess stabilitet när den är fullastad för långfärder. Moderna kortkölade lätt- och medelviktsbåtar är känsliga för detta och får oanade stabilitetsförändringar som kan vara farliga i hårt väder. En tung båt av plast innehåller mer material och är således dyrare att tillverka. En plastbåtsfabrikant har svårt att förklara för en kund varför båten blir dyrare att tillverka om man sätter in extra nödvändiga förstärkningar i skrovet som inte syns för att båten säkert ska kunna användas på större och oskyddade farvatten.  95% av alla seriebyggda båtar är byggda för, och används endast i kustnära vatten. Se diagrammet nedan hur olika båtar har olika egenskaper när det gäller stabiliteten. När båten lastas för långfärd (viktsökningen är normalt upp till två ton) ökar den negativa rätande kraften dramatiskt. Det betyder att om båten av någon anledning välts upp och ned så förblir båten i det läget. Chansen till överlevnad för instängd besättning är då minimal. En båt konstruerad för långfärder bör ha beräknats för denna viktsökning och ha kvar sin stabilitet så den själv rätar upp sig efter en omkullslagning. Det är lätt att förstå att en sådan båt inte är lämplig för framgångsrik kappsegling.

Man behöver inte tycka att gamla båtar är bättre än dagens. Men man måste förstå skillnaden på hur olika båtar är konstruerade och byggda och hur de ska användas. Naturlagarna måste följas. Görs inte det kan resultatet bli som många bilister erfar varje höst och vinter när den "oväntade" halkan uppträder. Det går för det mesta bra att segla över världshaven i vilken båt som helst. Det är först när man råkar ut för något oväntat som man märker skillnader i olika båttyper. Det kan vara hårt väder, kollision med något flytande föremål eller brand ombord. Är båten och besättningen väl förberedda att möta dessa faktorer brukar det inte vara några problem att klara dessa. Det är därför det är så viktigt att ha en båt och besättning som är avsedd och tränad att klara dessa eventuella påfrestningarna.

Är du mer intresserad av bl.a. säkerhetsfrågor och sjömanskap får jag varmt rekommendera boken SJÖMANSKAP: "Sinnena, tekniken och säkerheten", skriven av Jonas Ekblad som är navigationslärare och arbetar sedan många år som båtjournalist med specialisering på navigering och säkerhet. Boken vänder sig till fritidsbesättningar som gör långfärder i skärgårds- och kustfarvatten i Östersjön. Skagerack och Kattegatt.

Långfärdsseglaren Ebbe Gustavsson har också utgivit mycket läsvärda och intressanta böcker som handlar om färder på de europeiska kanalerna samt om hur det är att segla på Medelhavet.

Besök även sjösäkerhetsverkets hemsida. De har mycket tänkvärda artiklar i ämnet.

www.sjosakert.nu

Stora skillnader har konstaterats i stabilitetskurvorna för moderna fenkölade båtar och traditionella v-formade båtar med lång köl. Efter Fastnet Race olyckan 1979 har båtarnas stabilitetskurvors utseende aktualiserats.

Large differences are found in the stability curves for modern fin-keel yachts
and traditional V-shaped long keel ones.