JW-Marindesign Båtkonstruktion,  ritningar .....

Vad var det som gjorde att jag bestämde mig för att själv konstruera och bygga min båt?

Utnyttjar mina kunskaper från marinen samt använder mina erfarenheter av båtkonstruktioner och båtbyggen som jag förvärvat under mer än 30 år, mestadels på fritiden.

Vill ha en oöm, beboelig, långkölad = kursstabil och mycket sjövärdig båt, utan krav på kappseglingsregler.

Önskar en båt med vacker, robust och tidlös design baserad på sjölivets och havens villkor samt efter bruksbåtstraditionerna.

Måste också ha lagom storlek på båten för att kunna manövrera den med liten besättning, på antingen de stora eller de små haven.

Slippa ta dyra lån. Bygger i takt med hur mycket jag har råd till och orkar med.

Inte alltför bråttom med att färdigställa båten. Bygger man själv måste man försöka att planera c:a 5 år i tiden. Helt färdig kommer den nog aldrig att bli.

Det finns ingen serieproducerad båt som uppfyller mina krav. Fritidsbåtindustrin tillverkar nästan enbart "ögongodis" så som flytande sommarstugor och konverterade kappseglingsbåtar i plast som de flesta båtägare tycks lägga ned sin förmögenhet på. Att tillverka enkla, ändamålsenliga och sjösäkra långfärdsbåtar till rimligt pris ger förstås inte så stor vinst till företagen.

Konstruktionen av JW-36ans skrovform.

Som grund har jag använt mig av Colin Archers vågteori. Formeln visar hur deplacementet ska fördelas. Den gäller bara för undervattenskroppen. Den är en god hjälp när man ska få en bra form på båten. Jag har goda tidigare erfarenheter. Det behövs också andra kunskaper för formeln är inte perfekt. Formen på skrovet över vattenlinjen är också mycket viktig för båtens stabilitet och sjöegenskaper när vågor och vind sätter båten i rörelse. Det är här man måste lita på tidigare erfarenheter om hur en viss båttyp reagerar. Det är omöjligt att göra matematiska beräkningar som stämmer i praktiken. Mycket viktigt är också att besättningen känner sin båt väl och hanterar den rätt efter omständigheterna. Hur man än gör båten så får den vissa svagheter. Båtkonstruktion är att göra de bästa kompromisserna mellan sjövärdighet, beboelighet, fartegenskaper, säkerhet mm.

"Oftast är det besättningen och inte båten som orsakar ett haveri."

Hur reagerar en "torr" båt med fylliga ändskepp? Om förskeppet är för fylligt bromsas båten upp och reser sig, när fören träffas av en stor våg. Är förskeppet för spetsigt borrar sig förskeppet in i vågen med resultat att det kommer mycket vatten på däcket, men båten rör sig något mindre. Fiskebåtarna utanför Portugals kust har ofta denna form på förskeppet för att klara de höga atlantvågorna bäst. På JW-36 har jag gjort förskeppet "mitt emellan". Ett fylligt akterparti, inom vissa gränser, har bara fördelar. Det är därför jag valt akterspegel. Båten blir också rymligare för sin längd invändigt. Kölens utformning skiljer sig markant från Collin Archer båtarnas. Jag vill att den ska kunna segla högt i vind på kryssen utan stor avdrift som en modern långkölad båt. Därför är den strömlinjeformad (NACA-profil) och har stor yta för att få så liten avdrift vid låg fart som möjligt.

"Om en långfärdsseglare måste kryssa är han på väg åt fel håll."

Vilka idéer ligger bakom konstruktionen?

Eftersom jag vill ha en mycket sjövärdig båt gick tankarna till den norska Colin Archer ritade livräddningsbåten. Den båttypen är fortfarande mycket välkänd och många har prövat oceanernas nyckfulla vädertyper. Sjösäkerheten har där praktiskt prövats med ypperliga resultat. På grund av den har de varit populära bland långfärdsseglare i nästan hundra år. Skrovets linjer på JW-36 påminner lite om Collin Archer båtarnas. Eftersom jag föredrar akterspegel och ett bärigt akterskepp så har jag fått fram ett beprövat och sjösäkert skrov. Stål användes till skrovet för dess hållfastighets- och brandsäkerhetsegenskaper. Det är lätt till att köra på något flytande föremål i nattmörkret. Båten är dimensionerad och byggs samt utrustas enligt Lloyd´s krav samt efter rekommendationerna enligt Nordisk båtstandard. Nu finns det konstruktionskrav -CE-märkning - på  fritidsbåtar byggda inom EU och EES området. Se länk: http://www.sjofartsverket.se  Korrosionsproblem på båtar byggda i stål har reducerats med hjälp av riktigt utförda svetskonstruktioner samt med moderna tvåkomponentsfärger. Kunskapen om var och hur zinkanoderna ska placeras och underhållas är också avgörande för båtens livslängd.