Språk   Artiklar EEG Biofeedback Aktiviteter Källor  



Kroniskt utmattningssyndrom

Utbrändhet eller utmattningsdepression?
2002-November-08


Ett enkelt sätt att hitta rätt rehabilitering för patienter med svår kronisk utmattning
2003-Juni-01


Varför misslyckas ofta medicinering med antidepressiva hos patienter med kronisk utmattning?
2003-Juli-14


Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik
2004-Oktober-17


Beroendeproblematik och stressrelaterade hälsoproblem
2004-Oktober-17



Spara och skriv ut


Artiklar

Beroendeproblematik och stressrelaterade hälsoproblem

Vojtech Kovár, M.D.

2004-Oktober-17

E-post: vojtakovar@telia.com
www.utmattning.resolve.at
www.exhausted.resolve.at

© Copyright 2004 by Vojtech Kovár, M.D.


1. Det psykiska beroendet
2. Det fysiska beroendet
3. Det "praktiska beroendet"
4. Användning av psykoaktiva medel
5. Alkohol
6. Missbruk
7. Lugnande medel


Frågor kring missbruk och beroendeproblematik dyker upp i olika sammanhang hos individer med stressrelaterade hälsoproblem. Trots att det i de flesta fall handlar om människor som vill klara sig själva, utan stöd från någon eller något. De "måste" prestera för att tycka om sig själva. Att göra det lätt för sig är inte tillåtet.
Risk för missbruk och utvecklig av beroende är därför något lägre hos dem än hos individer som är mer "trevliga" mot sig själva.

 

Uttrycket "missbruk" och framför allt begreppet "beroende" är inte exakt avgränsade. Ofta används de otydligt definierade.


1. Det psykiska beroendet

Stora problem kan orsaka det psykiska beroende som gör att individen förlitar sig t.ex. på läkemedel istället för att lösa sina grundproblem. Man utvecklar känslomässig relation till det som ger lindring av besvär och vågar, eller klarar inte att leta efter alternativa lösningar.


2. Det fysiska beroendet

Det fysiska beroendet beror på att kroppen "bygger in" substanser i sina biologiska system.
Det finns två aspekter som har samband med det fysiska beroendet:
Dels handlar det om toleransutvecklig - kroppen klarar stigande doser utan samtidig proportionell ökning av effekt - effekten blir ofta något svagare efter viss period av regelbunden användning.
Dels är det förekomst av abstinensbesvär när man snabbt och drastiskt sänker dosering.


3. Det "praktiska beroendet"

Man kan kanske prata om ytterligare en aspekt. Det är det "praktiska beroendet". Vi använder och på sätt och vis är beroende av, olika hjälpmedel som uppfyller någon praktiskt viktig funktion. Som exempel kan nämnas användning av glasögon eller substitution av insulinbrist hos diabetiker. På samma sätt kan man utan att bli psykiskt eller kroppsligt beroende använda t.ex. en sömnmedicin. Man kan ta bort medicinering när som helst utan att själva utsättningen upplevs som något större problem. Sömnbesvär som på ett negativt sätt påverkar patientens arbetsförmåga kommer dock tillbaka i samma omfattning som tidigare.


4. Användning av psykoaktiva medel

Hur lämplig eller olämplig användning av psykoaktiva medel är hos olika individer, kan variera i tiden. En och samma människa kan t.ex. dricka en halv flaska vin som en vanlig konsument vid ett tillfälle och som missbrukare någon annan gång. Skillnader ligger i situation, praktiska konsekvenser och motiv till alkoholkonsumtion.
Konkreta exempel på missbruk är när man dricker alkohol för att lindra ångest och oro, för att bedöva smärta, för att kunna sova eller för att känna sig gladare.


5. Alkohol

När det gäller användning av alkohol är ytterligare minst tre faktorer viktiga i relation till utmatningsproblematik:
Den första är toxisk effekt av alkohol på kroppens vävnader. Speciellt känsliga är nervcellerna. Den destruktiva inverkan på centrala nervsystemet accentuerar ytterligare individens allmänt dålig fysisk kondition och skador orsakade av stress och utmattning.
En annan viktig aspekt är att alkoholförgiftning och nedbrytningsprocessen tar i anspråk resurser som kroppen annars skulle kunna använda för sin regeneration. Det finns flera negativa konsekvenser av hög alkoholkonsumtion som kan förstärka utmattningsprocess på längre sikt. Trotts att individen inte behöver vara helt medveten om vad som håller på att ske brukar man ändå ana att inte allt går rätt till. Negativa konkreta händelser och upplevelser kan förstärka de destruktiva psykologiska processer som leder till negativ självuppfattning, dåligt samvete, osäkerhet och känsla av misslyckande.
Alkoholmissbruket leder dessutom till ytterligare sänkning av individens funktionsnivå och minskar förutsättningar för konstruktiv lösning av aktuella problem.


6. Missbruk

Den vanligaste formen av missbruk och beroende av psykoaktiva medel i Sverige är troligen kaffedrickande. Det finns många som inte dricker kaffe bara för att det smakar gott och är trevligt. Många använder koffein för att känna sig piggare eller för att slippa abstinensbesvär. Inte så sällan förekommer människor som måste få sin dos av koffein varannan timme för att behålla sin arbetskapacitet. Koffeinet är ett centralt stimulerande medel liksom amfetamin. Ändå skulle knappast dessa kaffekonsumenter betrakta sig själva som missbrukare.

 

Mycket vanligt är att trötta, permanent lite spända och stressade människor tar någon öl, ett glas vin eller lite whisky på kvällen för att varva ner, för att kunna slappna av och kunna sova. På sitt sätt kan det vara en effektiv försvarsstrategi som kan fungera under en begränsad period. Alkoholkonsumtion har dock stora risker som man ofta inte är helt medveten om. Det "smakar gott" och "andra gör det", det är "nödvändigt" i olika sociala sammanhang. Det finns stort utrymme för att lura sig själv -och sin omgivning- när man motiverar sin användning av alkohol. Konsumtionen brukar öka med tiden och får mer och mer karaktär av missbruk och beroende. För vissa personer kan det bli mycket svårt att utan professionell hjälp, bromsa eller stoppa den negativa utvecklingen.


7. Lugnande medel

Paradoxalt nog kan, av denna anledning, en tydligt strukturerad användning av lugnande mediciner ibland ses som mer lämplig. Fördelen är att det är helt klart och tydligt definierat varför och hur medicinen skall användas. Och att de flesta av moderna lugnande medel har mycket låg toxicitet. Ytterliggare fördel för "en vanlig människa" är att tillgången är begränsad till kontakt med sjukvården och användningen är kontrollerad.
Det finns dock flera förutsättningar och krav som måste uppfyllas för att inte riskera komplikationer. Patienten måste hålla sig strikt vid rekommenderad dosering och lugnande mediciner skall inte kombineras med alkohol. Viktig är också regelbunden uppföljning. Sjukvårdspersonalen måste ha möjlighet att kunna reagera tidigt om någonting börjar utvecklas i fel riktning. Lugnande medel skall inte användas i onödan. Försiktig nedtrappning bör påbörjas så snart patienten känner sig tillräckligt stark och stabil.

 

Man måste se användning av potentiellt vanebildande medel i första hand som tillfällig hjälp i svåra och ibland livshotande situationer. Man får använda dem med respekt därför att som andra mycket effektiva medicinska behandlingsmetoder så har medicinering med lugnande medel sina risker.

 
Copyright