Språk   Artiklar EEG Biofeedback Aktiviteter Källor  



Kroniskt utmattningssyndrom

Utbrändhet eller utmattningsdepression?
2002-November-08


Ett enkelt sätt att hitta rätt rehabilitering för patienter med svår kronisk utmattning
2003-Juni-01


Varför misslyckas ofta medicinering med antidepressiva hos patienter med kronisk utmattning?
2003-Juli-14


Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik
2004-Oktober-17


Beroendeproblematik och stressrelaterade hälsoproblem
2004-Oktober-17



Spara och skriv ut


Artiklar

Utbrändhet eller utmattningsdepression?

Vojtech Kovár, M.D.

2002-November-08

E-post: vojtakovar@telia.com
www.utmattning.resolve.at
www.exhausted.resolve.at

© Copyright 2002 by Vojtech Kovár, M.D.


1. Symptom
2. "Kroniskt (stressrelaterat) utmattningssyndrom"
3. Etiologi och patogenes
4. Faser av kroniskt utmattningssyndrom
5. Tabell: Predisponerande personlighetsdrag och latent fas av kronisk utmattning
6. Tabell: Faser av kronisk utmattning
7. Behandling
8. Tabell: Faser av återhämtning och behandlingsmetoder
9. Mål


Även om ordvalet kan tyckas vara en smaksak så finns det många frågor som är viktiga kring dessa kroniska, stressrelaterade hälsoproblem.
Både patienten själv och den som har någon form av ansvar för patientens situation, brottas ofta med den stora osäkerheten. Problem och symptom synes diffusa och svårbehandlade. Inga färdiga recept och inga glasklara svar finns tillhands.

Finns det ändå något, relativt enkelt, sätt att närma sig problematiken utan att gå vilse i dimman?
Är det kanske möjligt att använda någon "allmänt strukturerad plan" när behandlingsåtgärder ska väljas?

Författaren har under de senaste två åren arbetat med ett hundratal patienter med uttalad "kronisk stressrelaterad problematik". För förståelse och bearbetning av dessa nya kunskaper har han dragit nytta av sina tidigare erfarenheter av arbete inom olika psykiatriska verksamheter samlade under många år.
I följande text presenteras sammanfattande erfarenhet av möten och arbete med
tillsynes invalidiserade (tidigare helt friska), individer med olika diffusa, men för patienten mycket konkreta problem.


1. Symptom

 

Centrala symptom:
Sömnstörning, trötthet, värk, tilltagande kognitiv störning ….

Fysiska besvär:
Muskelvärk, huvudvärk, magbesvär, ledvärk, frekventa infektioner, överkänslighet, hudreaktioner, yrsel, tinnitus, dålig fysisk kondition ….

Psykiska besvär:
Oro, ångest, koncentrationssvårigheter, irritation, depersonalisation, depressiva besvär, impulsivt beteende, beroendeproblematik, elementära pseudohallucinationer, koordinationssvårigheter, emotionell labilitet ….

Kognitiv störning:
Dålig inlärningsförmåga, sänkning av minnesfunktioner, svårigheter att lösa mer komplexa problem, minskad kreativitet, desorientering, desintegration ….


2. "Kroniskt (stressrelaterad) utmattningssyndrom"

 

Det finns stora fördelar med att se denna problematik som syndrom med relativt typiska faser av destruktiv process och återhämtning. Modellen kan vara till hjälp för att förstå i vilken fas patienten befinner sig och vid val av lämpliga behandlings- eller stödåtgärder. Dessutom när man ska planera rehabilitering.

Begreppet Kroniskt utmattningssyndrom kan också lösa en del diagnostiska svårigheter och terminologiska problem. Vi saknar t ex. lämplig medicinsk term för sammanbrott … Patienter och media använder uttrycket "att gå i väggen". Om man väljer allmänna medicinska begrepp kan man istället prata om utmattningskris. Tidigare använda och diskuterade diagnoser som utbrändhet och utmattningsdepression skulle kunna användas för specifika former av kroniskt utmattningssyndrom.


3. Etiologi och patogenes

 

Predisponerade är individer med en personlighet präglad av höga ambitioner men med en bristande förmåga att försvara sig mot överbelastning. Individen gillar utmaningar och har lätt att känna ansvar även för andras problem. Till varje pris ska man göra rätt för sig. (God fysik och psykisk hälsa är förutsättningar för att kunna bli riktigt utmattad.)
Missanpassning genom ökat engagemang istället för omprioritering och omstrukturering när omgivningen ställer ökade krav. Tilltagande psykisk och fysisk utmattning med olika uttryck för biologisk ohälsa, social regression och existentiella problem.


4. Faser av kroniskt utmattningssyndrom

 

Är oftast inte klart avgränsade. Men tydliga brytpunkter kan förekomma i form av stora och betydelsefulla händelser, privat eller i arbetet.

 

Latent fas:

Variationer inom "normala" gränser.

Aktiv fas - utmattningsfas:

Funktionella problem, kan pågå i flera år.

Fulminant fas - desperation:

Tydligt sjukdomstillstånd.

Utmattningskris - sammanbrott!

 

Reparativ fas:

Fysisk och psykisk återhämtning.

Rekonstruktiv fas:

Social återanpassning, personlighetsutveckling.

Pseudoneurastenisk fas:

Lösning av existentiella problem och arbetsrehabilitering



5. Predisponerande personlighetsdrag och latent fas av kronisk utmattning

Funktionsnivå

Predisponerande

personlighetsdrag

Reaktion vid stress

(latent fas)

Arbete

Gillar utmaningar

Noggrann

Överbelastning

(effektivisering, övertider)

Socialt

Öppen och ambitiös

Omprioritering

Psykologiskt

"Gränslöst ansvarstagande"

Spänning

Ökad aktivitet

Adaptiv reaktion

Öka ansträngningar

Mobilisera reserver

Fysiologiskt

Frisk och stabil

Ständig aktivitet

Sänkt känslighet för kroppens signaler

Sämre sömn

Fysiskt

Bra kondition

Aktiv

Irritation/trötthet



6. Faser av kronisk utmattning

 

Funktionsnivå

Utmattningsfas

(aktiv fas)

flera år

Desperation

(fulminant fas)

veckor-månader

Utmattningskris

(sammanbrott)

dagar-timmar

Arbete

Brist på energi

Svårt att prioritera

Funktionsnedsättning/

Bortfall

Oförmåga

Socialt

Krympande fritid

Misskötta relationer

Inga fritidsaktiviteter

Isolering

Regression

Kaos

Psykologiskt

Ångest, Trötthet

Tilltagande kognitiv funktionsnedsättning

Depression

Utmattning

Pseudoneurasteni

Gränspsykotiskt tillstånd

Pseudodemens

Adaptiv reaktion

Fokusering

"Tunnelseende"

Sjukdom

(ambivalens)

Fullt utvecklat sjukdomstillstånd

Fysiologiskt

Sömnbesvär Hormonell och vegetativ obalans

Överkänslighet

Kraftiga reaktioner

Självreglering

"ur funktion"

Desintegration

Fysiskt

Dålig kondition

Smärtproblematik

Infektioner

Olika fysiska (f.f.a. funktionella och vegetativa besvär)

Total utmattning

Flera funktionsbortfall och kroppsliga besvär



7. Behandling

Helhetssyn och individuell behandlings- och rehabiliteringsplan (anpassad till patientens specifika situation) är förutsättningar för en effektiv behandling. Rätta åtgärder måste komma i rätt tid! Det är t ex ingen mening med att påbörja arbetsrehabilitering när patienten befinner sig i den reparativa fasen (se ovan).


8. Faser av återhämtning och behandlingsmetoder

 

 

 

 

Funktionsnivå

Symptom

1. fas

Reparativ

dagar-veckor

2. fas

Rekonstruktiv

veckor-månader

3. fas

Pseudo-neurasteni

månader-några år

Mål

för behandling

Behandling

Arbete

Oförmåga

Motstånd

 

 

+

Återgång eller nya lösningar

Gradvis ökad belastning

Socialt

-roller

-relationer

Regression

Isolering

 

+

+

Rekonstrukturera

gamla och

utveckla nya

Utveckla

kontakter och aktiviteter

Psykologiskt

-existentiellt

-personlighet

-kognitiva

funktioner

Pseudoneurasteni

Sensitivitet

Depression

Krisreaktion

+

+

+

Existentiella frågor och personlighetsutv.

Mental kapacitet

Coping strategi

Självförtroende

Psykoterapi individuell eller i grupp

Patientutbild.

Farmaka

Samtal

Stöd

Adaptiv

Reaktion

Nya försök och misslyckande

 

+

+

+

Struktur

Kontroll

Sammanhang

Livsstil

Stress-hantering

Psykohygien

Fysiologiskt

Labilitet

Överkänslighet

+

+

 

Balans

Rytm

Bygga upp reserver

Kropps-

kännedom

Avslappning

Fysiskt

Trötthet

Kroppsliga symptom

+

 

 

Fysisk kondition

Ladda energi

Sjukdomstecken

Träning

Fysioterapi

Vila

Medicinsk behandling



9. Mål

Målet är inte att patienten blir "återställd". Resultatet av behandlingen kan betraktas som framgångsrikt enbart om patienten blir utrustad för ett liv i dagens komplicerade och krävande samhällsmiljö samt hittar en meningsfull roll och sin plats i de sociala strukturerna.

 
Copyright