Jag är en perserkatt på 11 år - om man nu skall tala om en dams ålder. Renrasig javisst! Jag har dammtavla - ursäkta stamtavla. Jag bor med min matte och husse på landet. Numera. Jag är en   f d stadskatt (strunt samma när man bara får gå ut i koppel). 

Jag tyckte alltid att livet var rätt mysigt - förut. Matte gav mig mat, jag fick ligga och bli kliad när hon såg på TV, jag sov i hennes säng, jag hjälpte henne städa. Men så en dag kom HON!

Jag är numera titulerad lillmatte. Gräsligt. Jag har försökt fjäska mig in hos den där lilla varelsen, men hon bara skriker "Bort, hon bajsar på mig!". Det gör jag inte alls. 
Jag har ju som sagt stamtavla och vet vad man gör och inte gör. (Fast ibland gör jag det man inte gör av ren protest!!!). Jag har försökt att få övernatta i hennes rum. Hon känner på något sätt på sig att jag finns där i mörkret och skriker på sin mamma. Då kommer matte och lyfter ut mig och jag känner mig misslyckad som katt. Något fel säger matte och husse att det är på mig: katter skall gå tyst på mjuka tassar. När jag kommer smygande låter det som en elefantjord. Tro sjutton att den där lilla varelsen hör när jag rotar runt under hennes säng.

Mat är annars mitt största intresse. Jag har en inbyggd klocka som talar om när jag skall börja vråla. Primalskrin säger husse - men det tycker jag är att överdriva något. Förr när jag bodde i sta'n var det Sheba som gällde. Numera är jag lantis och har blivit allätare. Förra veckan gick matte ett steg för långt. Hon hade glömt att köpa plåtburken till mig och tyckte jag skulle testa resterna av deras köttfärssås! Jag blev förolämpad! Det hjälper alltså inte att vifta på svansen längre!

I fortsättningen kommer matte att berätta om jag hittar på något nytt eller ställer till med något (det har hon i alla fall hotat med).

 

2002-03-11
Gårdagen blev vedervärdig. Jag ser numera husse som en stor svikare. Han lärde lillmatte hur man "lyfter kisse i svansen". Hon är en snabblärd liten varelse. Det var enbart min stamtavla och goda uppfostran som gjorde att jag inte läxade upp människobarnet. En vacker dag tar även mitt persiska lugn slut, och då

2002-05-12
Nu har de allt gått ett steg för långt!!! Jag  är alltså perser - en perser är av naturen LÅNGHÅRIG! Om man vill inte gillar lång kattpäls bör man införskaffa en Devon Rex eller Sfinx. Jag blev direkt misstänksam när transportburen kom ner från vinden. 6 mils bilresa för att träffa min f d husse. Han som jag aldrig kom överens med, och som jag därför flyttade ifrån för 12 år sedan. Sedan den tiden har mycket hänt han har införskaffat en rakapparat för katter och tränat på sin egen katt (och på de gräsliga hundarna som brukar hälsa på hemma hos oss). När vi kom därifrån hade jag lejonklippning (ett finare ord för att jag mest liknade en pudel), var nybadad, fönad och potatismjölsbehandlad för "fluffigare päls" (löjligt den hade de ju kapat av!), t o m klorna var ansade . Matte påstod att jag var söt. Lillmatte gapskrattade. Och husse fick lugna en katt med hjärtklappning och hysteriskt flämtande. OK nu i efterhand inser väl jag också att det var bra med tanke på alla hårbollar jag annars brukar dekorera min omgivning med. Får väl se om matte får fram kameran innan pälsen är helt utväxt ... Jaha, tänkte väl just det ...

http://home.no/aolveryd/Candy utan fluff.jpg (96271 byte)

 

2002-06-24
Ibland tycker matte synd om mig. Som idag när hon stod vid diskbänken. Lizette och jag roade oss på golvet bakom henne. Då hörde hon ett "donk" i golvet. Inget mer. Vad gjorde du? frågade hon Lizette. Svaret: Hon fick ont i huvudet!
Som ni förstår var det mitt huvud som åsyftades. Slutet på historien - jag blev mutad med kattmat.

2002-08-26
Ibland är HON snäll - som t ex igår här jag fick gå på promenad i trädgården. Egentligen gillar jag inte den här äckliga sommarvärmen. Och inte fick jag tillfälle att beta gräs heller. Husse var sur på mig förra veckan - jag hade rymt genom ett fönster någon ställt upp lite för mycket. Jag åt och åt. När husse släppte in mig frampå eftermiddagen passade jag på att rensa magen från gräs på mattes nya badrumsmatta. Det är ju därför vi katter äter gräs - eller hur! Här är en bild på mig och lillmatte:

Candy o Lizette på uteplatsen.jpg (142851 byte)

2002-12-30
Jodå jag lever allt fortfarande. Husse klagar på mina hårbollar och kommer med diverse hotelser som inbegriper ord som Blå Stjärnan eller distriktsveterinär Petrén. Då brukar jag försöka skärpa mig någon vecka och ta det lite lugnare med hetsätandet (matte hjälper mig genom att ransonera maten, tack!).
Igår var det svettigt! Lillmatte hade för första gången en kompis här hemma. Jag skulle som vanligt komma och hälsa när vi får besök. Ha! Där stod en liten varelse i lillmattes storlek och gapskrattade åt mig. Det tog hårt på självkänslan. När sedan de här två satte igång att föra oväsen (matte kallar det visst att leka, men för mina lurviga öron är det olidligt. De där lär visst vara bästisar, så det är väl inte sista gången jag får gömma mig under matte och husses säng.

2003-04-11
Ibland känner man sig bortglömd och övergiven som katt. Hallå! Är det någon som minns mig? Lurvig, mysig och fräsande! Inte då - släng datorhelvetet i någon container och sätt dig vid tv:n och klia magen på mig istället! I denna veckan fick matte och lillmatte fixa så att jag fick komma till veterinären på lite manikyr. Vi damer behöver sådant när hussar och mattar inte sköter sina åtaganden! Husse ja, han påstår sig vara pälsdjursallergiker. Vi får väl se hur pass hotad min existens är. Jag litar på att husse innerst inne tycker om mig så mycket att jag inte är inne på mitt nionde ... Har i alla fall hört matte lova att det inte blir någon ersättare när min tid är ute (rätt skön tanke måste jag säga - jag är unik, mig kan man inte ersätta som vilken bonnis som helst. Lizette fick alltså se när "kattdoktorn" ordnade ett mindre blodbad med min vänstra tass. Snäll doktor förresten. Hon hette Charlotta och gullade med mig - det var annat än Petrén som envisades med att kalla mig han! Matte sa att jag var duktig för jag fräste inte ens fast att det gjorde ont.

2003-05-03
Igår vädrade jag pälsen - och åt gräs. Dags att rensa magen från diverse små grå bollar. Detta görs visserligen även vintertid, fast då företrädesvis i mattes och husses säng. Överkastet där tycker jag är synnerligen lämpligt! Jag är för övrigt supergoooooos nu. Om det är årstiden eller ett ålderstecken tvistar de lärde. För min del är jag en dam i mina bästa år. Fast matte och husse anser att jag förmodligen förbrukat de flesta av de nio. Ont krut förgås inte så lätt - ni får nog stå ut med mina överkastdekorationer ett tag till.

2003-05-18
Nu var det klippt igen - husse pratade om "doft från någon närliggande dynghög och matte klippte resolut av pärlsen och satte duschstrilen under svansen. Behöver jag nämna att jag fräste? Hon är ju värre än veterinärerna, de var ju lite finkänsliga! Nähädå! Lillmatte satt och blockerade öppningen till mina låda för att jag inte skulle fly dit in. Tala om ojusta metoder. Någon som har telefonnumret till djurombudsmannen? Så nu har jag pudellockar på mammeluckerna (matte har mage att påstå att det är GULLIGT). Det mest pinsamma är dock att jag går omkring och doftar barnschampoo - No more tears! Livet är hårt i en barnfamilj!!!

2003-06-06
Livet är behagligt - ligger och sover frukost. Det är nästan som på den gamla goda tiden när jag och matte kunde vara ensamma hemma och husse på jobbet. Dessutom var det ju bara vi ... Matte har fyllt år och idag är det visst Sveriges nationaldag - undrar om de har avskaffat tårtätandet här? Jag vill ha grädde. Min nos säger att "sån't gillar jag". Får väl se vad det kan bli i eftermiddag. Matte har återigen satt mig på diet. Föråt mig när de kom hem från Kolmården. Långt att åka för att se några djur. Är inte jag vild nog (ni skulle sett mig igår kväll när jag graciöst svingade mig från mattes och husses säng upp i på fönsterbrädan. Att det finns doftrankor, lampor och annant löjligt där, rör mig inte i svansen. Matte trodde att åskan slagit ner och husse trodde att hela huset rasat - utom sovrummet då). Klockan fyra fick matte rusa upp och assistera mig på hallmattan. OK, jag vet att jag hetsåt av glädje när de kom hem. Igår var det småportioner hela dagen (med betoning på SMÅ). Här kommer en liten bild på lilla söta mig. Använd den som idolbild, rama in den, beundra mig, längta efter mig ... Med andra ord - GE MIG SHEBA!!!

 

2004-01-07
Jodå, jag lever allt. Fastän husse hotar med diverse hemskheter, och lillmatte förväntansfullt frågar "när ska vi gräva ner kissen?". Här skall inte grävas någonting. Vi katter är upplysningsvis utrustade med 9 stycken - liv alltså!!! OK, jag har magrat. Jag skriker jämt (måste ju göra alla uppmärksamma på min lilla person). Dessutom är jag lat och trött - med ålderns rätt! Matte tror hon kommit på något mot avmagrandet. Hon blandar Whiskas med IAMS numera. Jag blir härligt mätt i magen och tar mig en middagslur efter måltiden istället för att skrikande vråla efter MER!!! Matte är en intelligent person - det har jag alltid tyckt även om det är enbart henne jag attackerar med klor och tänder. Vem fasen vågar attackera husse! Det räcker ju att han höjer rösten en nivå så flyr man! Lillmatte har ju en alldeles egen ljudnivå, så där flyr jag snabbt. Ganska behagligt är det annars att sova middag på hennes Puh-matta vid elementet - när hon inte är där får jag väl tillägga.

2004-01-08
Jag har sagt det förrut och ... jag säger det igen. Matte kan man inte lita på! OK jag vet att när transportburen kommer ner från vinden bör man stänga in sig på säkert ställe. Idag var det dags igen - manikyr! Per var jättetrevlig - snabb reaktionsförmåga hade han också! Jag fintade matte och försökte vispa till honom, men han vek undan som en ormtjusare framför en kobra. Snygg liknelse, där fick allt matte till det! Nu är jag i alla fall mätt och belåten utsträckt i soffan och inväntar matte som envisas att avlägga rapport på nätet. Vem läser sånt här? Tror hon att hon är författare eller?


2005-05-12
Nu tror jag varken mina öron eller ögon - är det 2005 - redan! Jag lever och frodas - om det är IAMS förtjänst vet jag inte - men bra mår jag. Här är lugnt! Som man skall ha det på ålderns höst. Jag gillar mer och mer att gosa med matte framför tv'n på kvällarna. Var är hon nu tro - aha hon har tagit min middags-vila-skinnfotölj och fått datafnatt igen. Uch då kommer hon säkert snart med kameran ... Här är numera varmt och behagligt i vardagsrummet. De har installerat en murspis för att inte jag skall bli kall om tassar och nos. De är så omtänksamma. Tänk vad de gör för sin gamla "Pisse". Jag hatar det namnet - brukar innebära att det kommer målare på besök. Hujedamej - han gillar inte katter förstår ni. Det verkar inte några hantverkare göra. Om de inte är katthatare så är det allergiska. Då är det faktiskt bättre med Lillmattes klasskompisar - de älskar mig! Tack och lov finns ju husses och mattes säng att gömma sig under. Då brukar matte komma till undsättning. Hon vill ju inte att hennes dotters kompisar skall åka på dammallergi-chock, vilket sannolikt skulle bli resultatet om de kröp in under den sängen. En sak giller jag dock inte av de varelser som numera gästar mitt hem - talibaner. William OK. Men långnäsan som manglade mig totalt sist han var här ... Och han skall ha dammtavla??? Va! Ställer de inga krav på afghaner? Är det tillåtet att äta katt? MJAAAAUUUU! Svinpälsar! Monster! Odjur! HUNDAR!!!

2006-06-14
Tiden går fort - men ont krut förgås inte så lätt. Med andra ord .... JAG LEVER!! Jag har passerat moppeåldern och är nu 15 och ett halvt. Om man går till vetrinären och studerar deras åldersdiagram så är jag en mogen dam på cirkus 75! Inte det minsta senil! Ung i sinnet! Och tack och lov medlem av en familj som vet att uppskatta en gammal katta!
Jag har dock en mycket omtänksam matte och husse. Så när de nu fick för sig att mitt lådbeteende förändrats så var det dags att göra mattes plånbok tunnare (nåväl, jag har väl inte varit så dyr i drift när det gäller min hälsovård - eller!!!). De infann sig hos en doktor Lina på Kinnas djurklinik. Hon sa att jag hade för långa klor (vilket åtgärdades), hade uppnått en så hög ålder att krämportna borde sätta igång - samt att min mun såg för djävlig ut!!!
Dock är jag ju jämnställd med en äldre grånad släkting, så istället för att ge mig en överdos sömnmedel och gräva ner mig jämte mattes gamla akvariefiskar (Lisa och Linus - må de vila i frid) så beslöts det att jag skulle genomgå blodprovstagning för att sedan låta doktor Lina bedöma min fortsatta existens. Hon stack mig i frambenet den förfärliga människan! Då bet jag närmsta finger - som råkade vara mattes. Hon fick i sin tur gå till vetrinären - d v s akutmottagningen på Skene Lasarett, samt tugga antibiotika i 10 dagar. Kul för henne! Dessutom har fingret ömsat skinn - har alltid misstänkt att det bor en reptil i den kärringen! Nåväl, provsvaren dök upp efter 1,5 vecka. Lina hade sagt efter 2 dgr - men faxen hade inte velat hänga med. Matte fick glädjebeskedet på mobiltelefon dagen efter Kristi Flygare. Njurar och lever fungerade och ingen diabetes (tack det har vi tillräckligt av). Så då var det alltså bara tänderna kvar - om det nu fanns några kvar att rädda vill säga. Jag fick tugga antibiotika i en vecka i förebyggande syfte. Och idag var det alltså dags. Klockan fem i tre kom matte instormade och störde min skönhetssömn under delfinbordet. In i transporten och så iväg till det där stället där de är taskiga mot framben. Jag minns nog ... Dem här gången stack det till i frambenslåret (heter det så) och min nästa minnesbild är från matte och husses sovrum. Jag ligger i transporten och matte och husse ligger på golvet och glor på mig. Lillmatte är där och tjoar och jag är TRÖÖÖÖÖÖÖÖÖTT! Alla tänderna var i fin form - jag hade bara dolt dem med lite tandsten. Matte fick köpa en ny gelé som skulle verka i förebyggande syfte. Nu skall jag tugga antibiotika i 1 vecka till. Som sagt jag var i fin form. Det kunde jag talat om för dem alldeles gratis, men om nu kärringen vill betala 2 000 för att få det sagt av en s k expert, så får hon väl det. Se bara till att hushållskassan räcker till mina Shebaburkar. Hallå - jag har förresten inte fått någon mat ännu! Är jag satt på diet? Nej, jag hade en alldeles utomordentlig vikt! Faktum kvarstår - jag spydde av sömnmedlet - på hallgolvet! Matte torkade och lillmatte var där och kollade. Jag vinglade och spydde. ULK! Sen har jag mindre och mindre vingligt undersökt mitt hem. Inga främmande katter verkar ha varit här.
Jag har glömt en sak - pälsen försvann! Det vete f-n hur det gick till men när jag vaknade var jag rakad. Helt ren - nåja lejonklippt! Det här var ju nästan hussefrisyr med 0 mm inställning. Sfinx tror jag den arten kallas. Matte måste blivit senil. PERSER var det. P-E-R-S-E-R!!! Det är hon som är senil - inte jag! Tänk jag kanske borde skicka henne till vårdcentralen på en hälsokontroll?? Ta några blodprover - levern verkar kanske lite skum? Tänk om den lagt av - var beställer man avlivning? Hur skaffar man sig en ny matte? Kan man komma med önskemål? En som finner sig i mina önskemål beträffande mat och omvårdnad. Äh, jag tror vi låter henne leva ett tag till - det blir så jobbigt att uppfostra en ny!

  

2006-07-23
Nya bilder inlagda på MIG! OK - lillmatte fick vara med på ett hörs. Man får ju vara storsint ibland. Det är trots allt hon som är mest lättväkt så här i semestertider. Om jag skulle invänta matte för att få frukost hade jag för länge sedan svultit ihjäl. Nåväl, semester gillar jag ... inte! För det första är det varmt. De vill vädra och låser in mig i datarummet för att kunna öppna alla fönster. I och för sig sover jag ju ändå där hela dagarna (d v s mellan frukost, avklarat lådbesök och middag). Men nu är det så att jag inte direkt gillar principen ... Det är ju trots allt mig ni bor hos. Ni kan skåda min bestämda uppsyn på kort nummer två. Matte har fångat mig på bild 1 - mitt i jamet. Lillmatte skulle bara ändra min "pose" lite granna. Är det hon eller jag som bestämmer hur jag skall se ut på bild ...

Semester ja: varmt (pälsen håller på att komma tillbaka), förmodligen ensamlämnad under kortare perioder (Min gamlehusse har skaffat pool - kul för han, skall han dränka afghanerna? Dit skall de denna veckan på inspektion. Matte är nyfiken, Lizette badsugen och husse har som vanligt ingen talan.) Veckan därefter får jag väl tala tyst om så att inte lillmatte hör. De skall till Legoland. Barnet tror att resan är indragen p g a hennes dåliga beteende. Nu är det så att barnets föräldrar är mer sugna på Legoland är barnet självt, så nu åker de i alla fall. Tycker jag är fel, har man fått en bestraffning så har man. Jag menar har jag spytt ner Luddefårskinnet framför braskaminen så är Sheban indragen den dagen - så är det bara! Ha en forsatt bra sommar!

2008-05-17
Jo du läste rätt. Lite skröplig men ändå fit for fight. Är lite snabbare med fräsningarna (om det inte är så att jag är i närheten av kylskåpet och det närmar sig mattid!). Med andra ord jag är som jag alltid har varit - hungrig! Matte har varit lite orolig för mig ett tag (LÄS: De senaste åren!) Jag har haft en knuta vid ögat. Vi har varit hos veterinären flera gånger när jag fått pedikyr. Men de har ansett mig för gammal för att fixas till. Nu hade den börjat växa. Matte trodde att hon skulle bli 600 kr fattigare och komma hem med tom transportbur. Väl hos veterinären så lät nog matte som om hon frågade OM ... Nej jag behövde inte alls TAS BORT (vilket uttryck!). Lite kirurgi skulle fixa det hela. Eftersom det var klämdagen efter 1:a maj, lämnade de kvar mig hos Charlotta tre timmar och hämtade mig spyende, nyklippt, pedikyrerad och utan bula i ansiktet. Nu har jag återfått mitt gamla utseende och är lika snygg som alltid. Matte blev i och för sig 1600 kr fattigare - men vad gör det! Idag har hon varit och köpt foder för äldre inomhuskatter. Över 10 år. Skall hon ändra sort igen när jag passerar 20-strecket. Tur att jag snart fyller 18 - då skall jag ta körkort och själv köra iväg och köpa Sheba.