Historia intresserade mig tidigt och har senare varit viktiga inslag i mina forskningsarbeten. I 20-årsåldern släktforskade jag bland annat i arkiv och intervjuade släktingar. I takt med att mina doktorandstudier tog fart kompletterades dessa levnadsbeskrivningar med byggnadsbeskrivningar. Se Liten bondgård.

De första forskningsprojekten jag inledningsvis deltog i behandlade hur boende som fått nedsatt rörelseförmåga av sjukdom eller ålderdom ändå oftast vill bo kvar i sina hem och hur det kunde lösas i olika typer av hus. Hemmet är betydelsefullt på så många fler sätt än att fungera praktiskt Detta tema arbetade flera av oss med på Avdelningen för bostadsplanering vid Arkitektursektionen på Chalmers tekniska högskola under ett 20-tal år. Bl a rapporterades denna forskning i Hurtig, Paulsson & Schulz (1981): En vill bo där en é känd: Varsam ombyggnad efter gamla människors behov. Så småningom har de praktiska undersökningarna förankrats i mer allmängiltiga teorier och begrepp, som sociomateria, fenomenologi och appropriering.

Första fasen av mina doktorandstudier hade istället folklig bostadskultur som tema. Det formulerades i anknytning till allmogens byggnadskultur, som Finn Werne behandlade i sin avhandling Allmogens byggnadskultur ­ förvandling och upplösning intill 1900-talets början (1980). Min tes var att folklig bostadskultur finns än idag även om människor i allmänhet hyr sin bostad och har lönearbete. Jag fokuserade några positiva exempel efter industrialiseringens genombrott där boende haft inflytande på sina bostäder och presenterade dessa i olika artiklar. Exemplen hämtades från slutet av 1800-talet och 1930-talet. Se Texter.

Efter det valde jag att studera en pågående process med inflytande från de boende i ett sjuttiotalsområde i en förort. Detta var tidstypiskt byggt och fick efterhand problem med många lediga lägenheter, byggnadstekniska missar mm.. En grupp boendehade dock trots detta lyckats entusiasmera ett tillräckligt stort antal boende för att ett institutionaliserat boinflytande skulle kunna upprättas. Min ambition var att belysa hur människor väljer vilka värden de vill utveckla i sitt boende efter sina livserfarenheter, sin kultur. Personligt upplevda erfarenheter behövs kontinuerligt i planering och förvaltning av bostäder parallellt med olika yrkesgruppers mer abstrakt inlärda kunskaper. Vidare ansåg jag att studier kring detta behövde innefatta såväl inflytande- som bebyggelsefrågor. Området, som heter Eriksbo och ligger i Angered i Göteborg återkom jag till i flera omgångar. Bland annat skrev jag två rapporter om processerna där, och de utgjorde även det empiriska underlaget i några artiklar och bokavsnitt. Se Texter.

Så småningom sökte jag alltmer förankra de empiriska undersökningarna i teori och det skedde först med begreppet kultur (Se uppsatsen "A Housing Area Developed in a Complex Cultural Context" publicerad 1999 och rapporten Bostaden som kulturyttring 1997). Senare sökte jag med begreppet appropriering fånga en del av företeelserna i empirin (Uppsatsen "Appropriering av vardagens rum/Appropriating everyday space" 1998).

Jag har under några kortare perioder ökat mina kunskaper om förorterna genom arbeten bl a inom Folkhögskolan i Angered i Göteborg.

Mellan 1999 och 2002 medverkade jag i ett mångvetenskapligt forskningsprojekt som studerade ett utvecklingsprojekt inom Bostads AB Poseidon i Göteborg. Bostadsföretaget ville öka det lokala inflytandet för de boende genom "Lokal demokrati och självförvaltning". Förutom redogörelser där de praktiskt/empiriska inslagen var starka skrev jag ett kapitel vari begreppet tillägnelse/appropriering användes. (Se rapporten Lokal kontroll och kollektivt handlande, och kapitel 8 "Utveckling och tillägnelse av bostadsmiljön".)

Nu arbetar jag tillsammans med ett par andra personer för ett uppförande av en "Världsby" i Göteborg. Där ska bebyggelse och växtlighet från olika kulturer som finns representerade bland bosatta i Göteborg uppföras efterhand. Kultur, människor, bebyggelsemiljöer och arbetstillfällen ska länkas samman i pedagogiska och lustfyllda miljöer. Jag samarbetar med Javad Naini, som står för de ursprungliga idéerna till Världsbyn, och Géza Nagy. Vi har olika kompetenser som understödjer varandra. (Se informationsblad om Världsbyn (2005)/ See information about the World villlage (2004))

Ett annat projekt jag är sysselsatt med är "Göteborg med andra ögon", en förstudie till en skrift som ska beskriva miljöer med prägel från olika kulturer och samverkan mellan kulturer. Genom att berätta om dessa kan fler lära känna och inspireras av andras kultur. (Se informationsblad om projektet (2004) liksom förstudie av projektet (2004))

Dessa två projekt görs inom Interkulturellt resurscentrum, IRC, som Géza Nagy är initiativtagare till. IRC är en ekonomisk förening som ingår i ett EU-partnerskap som heter Ny ekonomi och nytt entreprenörskap, NESE. IRC's mål är att stödja, stärka och inspirera till olika former av interkulturella strävanden och aktiviteter inom olika verksamhetsområden och bidra till att den interkulturella kompetensen inom olika verksamhetsområden ökar och utvecklas. Därutöver vill IRC också bidra till att förekomsten av etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism minskar i samhället.