ORD PÅ VÄGEN

Vem hoppas på hösten?

Kan ett gulnat och visset löv vara ett bevis på hopp?
Det är ännu augusti när jag sitter och skriver och fortfarande sommar.
Det är nu många undviker tanken på hösten, men vi vet att den kommer. Själv tillhör jag dem som gillar hösten. I alla fall den höst som ger klar luft, sol och löv som glimmar som guld i skogen. Det är så vackert att se alla dessa olika skiftningar i rödgula färger. Ändå är det kanske just de vissna löven, och sedan de kala träden och mörkret som gör att så många inte tycker om hösten.
Ja, jag vet att löven får den vackra färgen av att de håller på att vissna ner och dö. Just nu är det faktiskt det som fascinerar mig.
Tänk att Gud gör allt så vackert- till och med då allt vissnar och dör! Egentligen är det kanske inte så konstigt att Gud gör så, för döden är inte slutet, utan Gud har ordnat så att livet har vunnit.
Därför är hösten också ett Guds bevis på att det finns hopp!
Vi vet alla att om några månader börjar det om igen och våren kommer.
Naturen är inte död för alltid. I själva verket vilar den sig bara för att orka nytt liv till våren. Kraften, knopparna finns där inneboende redan på vintern när allt verkar dött. Det finns hopp.
Så tänker jag att om ett tag när hösten är här och löven faller, får vi en påminnelse och ett bevis på att trots allt ont, allt mörker och död runt oss och i världen, så har det onda inte vunnit! Det finns hopp.
Så skulle vi kunna säga att det gulnade lövet är ett bevis på Guds hopp!
Livet, det goda har vunnit över det mörka, onda. Trots allt.
Jag vet att det inte är någon tröst när man befinner sig i det där mörka, onda och allt gör ont. Vem orkar hoppas då?
Det är då någon annan får hoppas åt dig. Andra får hjälpa till att hålla fast vid livet. Det är därför gemenskapen i församlingen är så viktig. Vi håller gemensamt fast vid hoppet om att livet och kärleken har segrat över döden och likgiltigheten.
Vi turas om att hoppas och tro. Det finns hopp. Trots allt. Se på det gulnade lövet. Det är ett bevis på Guds hopp. Livet finns.

Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.
Rom 8:38-39

 

 

 

 

                    hälsar Ingrid Svensson
pastor i Missionskyrkan
 

Arkiv Ord på vägen:
En god skandal...

Han kommer till oss...
Vi övar oss i kyrkan...