Ett par tillplattade tallar
Sent på hösten 90 grävde jag upp dessa plantor i ett bergsområde i Furulund där det planerades ett nytt lägenhetsområde. Idag skulle jag aldrig titta två gånger på den här typen av småplantor som tänkbara ämnen för bonsai.
De växte på en berghäll och stod naturligt placerade som i den vänstra bilden. De planterades direkt i ett trädgårdsland men flyttades till trälådan i mars året efter.
I slutet på juni 91 under ett arbetsmöte på svenska bonsaisällskapet i Göteborg så kapade jag alla årsskott till hälften, virade allt, vred fronten 45 grader och formade som ett vindpinat par. Under resten av året växte träden bra och jag lärde mig hur fort tråden kan växa in fram på sensommaren när tallarna tycks grovna ut som snabbast.
I april 92, strax innan denna bilden togs, så planterade jag om till den bonsaikruka som träden faktiskt fortfarande står i. Omplanteringen var egentligen okomplicerad, men jag ville flytta ihop dem mycket tätare och då kändes det som en hårdhänt och riskabel operation.
I maj så tunnade jag ut i toppen på det större trädet genom att helt klippa av alla nya skott som sedan visade sig ersättas av flera nya och mindre skott efter bara tre veckor. Tack vare en varm sommar hann de även med att utvecklas fullständigt under resten av växtsäsongen.
Efter lite utgallring och avkortning av kvistar så fick faktiskt planeringen vara med på sin första utställning på Liseberg, senhösten samma år.
Under 93 beskar jag de nya skotten i mitten av maj men sommaren var kall och utvecklingen var inget att skryta med. Toppen reste sig allt mer och jag klippte till slut av en stor del av toppen som växte uppåt och till vänster.
På våren 94 så planterade jag om och passade då på att lyfta rotklumpen lite högre för att synliggöra rotanlagen lite tydligare. Jag spände slutgiltigt ned det mindre trädet mot krukkanten och det fungerar därefter som en extremt lågt placerad första gren. Bilden är från första april 94 men det ser ju inte så roligt ut ändå. Tittar man noga så ser man en otrolig mängd med nya skott.
Denna bild är tagen på hösten 94, visst har den vuxit bra under sommaren! Redan 19 april så nöp jag bort alla nya skott på de nedre och/eller svagare delarna av träden, och tio dagar senare tog jag bort resten. På det viset får de svagare delarna längre tid på sig att utveckla nya skott och det hjälper därmed till att jämna ut växtkraften som annars tenderar att vara störst i toppen och längst ut på grenarna.
Under 95 fick träden ungefär samma behandling igen men ingen omplantering. Jag gödslar ganska flitigt och virar en del bångstyriga kvistar.
Fotot är från våren 96, kan du se främsta anledningen varför det ser mycket bättre ut än ett år tidigare? Svaret kommer med nästa bild!
I november 96 är denna bonsai så tät som den någonsin kommer att få bli. Detta är snälla träd som reagerar exemplariskt på pincering och beskärning. Förgreningen blir lätt för tät och jag får regelbundet tunna ut för att släppa in lite luft och ljus bland grenverket.
Barren är lite gula, det beror på att jag har gett för lite kvävehaltig gödning.
Under 97 och 98 händer inget spännande utom att den fortsatta tillväxten medför att den blir för tät i toppen som får tunnas ut. Denna bild är från våren 1999, under hela växtsäsongen skall alla skott (utan i toppen) få växa fritt för att plantan skall få en chans att dra nytta av fotosyntesen och ladda näringsdepåerna. På sensommaren skall jag sedan göra en kraftig tillbakaklippning för att få många nya svaga skott till nästa år.
På våren har nu trädet massor med nya små skott, även långt in på gammal ved. Det är trevligt att kunna välja vilka som skall få vara kvar! Jag tar inte bort skotten helt utan reducerar endast längden.
Detta fotot från mitten av augusti år 2000 togs ungefär samtidigt med den årliga utställningen i svenska bonsaisällskapet som gick av stapeln i Göteborg. Trädet fick medalj som best in show. Walter Palls motivering byggde främst på den fina förgreningen och en bra komposition. Accentplantan är en erodium.
Under 2001 lät jag träden växa ohämmat och klippte slutligen tillbaka ordentligt i början av augusti. Den fick faktiskt följa med på jubileumsutställning i Köpenhamn i november. Det ordnades en egen utställning av Shohin, bonsai under 20 cm. i höjd, och ganska få träd var anmälda. Efter denna behandling så var den dock inte i bästa utställningsskick. Den andra bilden från oktober visar ungefär hur den såg ut.
Nu, i början av november, har plantan gömts undan för vintern med massor av pyttesmå fina skott. I kombination med omplantering och detaljvirning till våren så kan den bli väldigt fin nästa år. Omplantering försvagar plantan "lagom mycket" så att de nya skotten inte blir för kraftiga och att barrlängden hålls i schack. Lyckas man också vattna "lagom lite" och får en solig försommar så är förutsättningarna optimala.
Tack för visat intresse! Det skulle vara trevligt att få synpunkter om vad
jag kunde gjort annorlunda eller vad jag skall göra med trädet i framtiden.