En yamadori ek
I april 1991 grävde jag upp en två meter hög ek (Quercus robur som växte i bergig terräng på gränsen till en sandgrop. Eftersom trädet växte i grund jord över slätt berg så var det enkelt att få upp det i bra skick och att hålla ihop jordklumpen. De övre tre fjärdedelarna bestod av en snabbväxande rak topp och tråkiga grenar, den delen sågade jag av omedelbart och lämnade en liten toppjin.
Vad som tilldrog sig mitt intresse var den ring av äldre, krokiga grenar som växte längre ned på stammen och som jag kunde använda till att skapa en ny krona. Jag planterade plantan i en stor trälåda och den började omedelbart att växa kraftigt. Efter bara några veckor trängde rotspetsar fram i lådans sprickor.
I slutet av augusti, samma år, arrangerade Svenska bonsaisällskapet en workshop med Dan Barton och jag passade på att arbeta med detta träd. Det är inte lämpligt att forma ett äldre träd samma år som det grävts upp i naturen, men jag visste inte bättre och som tur var hade trädet redan etablerat sig mycket väl i lådan.
En del ytterligare grenar kortades och mycket grov aluminiumtråd användes för att forma kronan. En bakre gren som växte rakt bakåt virades t.ex. rakt upp. Den efterföljande vintern spenderades i ett kallt växthus.
I mars 92 så använde jag såg för att kapa några stora rötter och planterade trädet i en bonsaikruka. Efter det våldsamma ingreppet så lät jag rötterna ligga i blöt i en stark lösning av Superthrive. Jag är inte så säker på nyttan av det medlet men jag antog att det inte skulle göra någon skada.
Trädet återhämtade sig snabbt och under sommaren så virade jag några av de finare grenarna. Denna bild togs i augusti 92 under en utställning på Liseberg.
Jag skickade ett annat samtida foto till en tysk tävling som var utlyst av tidningen "Bonsai Praxis Workshop", trädet fick ett omnämnande och jag fick ett års prenumeration i pris.
Under ett par sekventiella omplanteringar lyfte jag trädet i krukan och lutade det lite mer åt höger för att ta fram mer ytrötter.
Tidigt på våren 94 så tog jag bort toppjinen och fräste istället ett hål som fortsätter ned som shari på baksidan. Fotot togs i april.
Varje vår så tar jag bort de starka ändknopparna för att uppmuntra vekare interna knoppanlag att utvecklas. Dessa svagare knopparna ger upphov till nya kvistar och minde blad vilket ger en täta och finare förgrening.
På den årliga utställning av Berlin bonsaiförening fick trädet i juni 94 pris som "best in show". Trädet växte kraftfullt och senare i juni genomförde jag en komplett bladbeskärning. Det fungerade fint och trädet svarade bra men tänk på att de resulterande små nya kvistarna är frostkänsliga. Fotot från september 94 visar fina höstfärger.
På detta kort från april 95 ser man tydligt tvingen som jag använde för att böja ut en starkt vinklad gren från kronans centrum. Dessutom så framgår det att förgreningen har blivit finare och att trädet är i god form. Här startade problemen!
Jag ställde ut bonsaien på tyska bonsaisällskapets årsmöte i Wilhelmshaven i mitten av maj. Oturligt nog hade våren varit kall och regnig och bladen hade inte hunnit utvecklas fullständigt utan var mjuka och känsliga. Trädet hade det tufft i den torra och varma utställningsmiljön.
Massor med insekts och svampattacker följde med följd att många sekundära grenar förlorades och måste utvecklas igen. Fotot är från november 96 och trädet lider fortfarande av ett svampangrepp som under två år fick den första bladsprickningen på våren att svartna och trilla av.
Som tur är, så är ekar väldigt härdiga och vana vid angrepp även i naturen. Det är inte ovanligt att de måste åstadkomma en andra lövutveckling, men naturligtvis försvagar det växten.
Nu vet jag att ek är extremt attraktiv för ohyra och lätt drar på sig svampangrepp. Besprutning i förebyggande syfte tycker jag är nödvändigt. Jag tror jag har lyckats behandla angreppen och planerar nu att pincera toppen men i övrigt låta trädet växa fritt för att återfå styrka. Ljus skall nå ned till de nedre grenarna annars försvagas de snabbt.
Nu har det faktiskt gått 4 år sedan senaste bilden. Återhämtningen har varit långsam men säker. Jag har inte haft några problem med svamp eller ohyra under de senaste två åren. Vad som bekymrar mig är att trädet bara skjuter skott på våren och inte ytterligare en gång under sommaren som är normalt för ek.
Under det senaste året har jag gödslat mer än tidigare och hoppas att det skall ge en starkare tillväxt under nästa år. Denna bild är ungefär samtidig med utställningen på årsmötet i Göteborg i augusti 2000. Accentplantan är en vanlig lingonplanta.
Jovisst växer den lite starkare i år. Bladen är större och jag får gnugga bort knoppar långt ned på stammen som annars blir vattenskott, ännu har dock ingen andra bladsprickning synts till.
Bilden är från slutet av juli 2001. Vid årets omplantering fick trädet en ny fin kruka från Yixing i Kina. Sedan omplanteringen har jag lämnat trädet i fred och bara klippt bort stora skuggande blad i toppen.
Tack för visat intresse! Det skulle vara trevligt att få synpunkter om vad
jag kunde gjort annorlunda eller vad jag skall göra med trädet i framtiden.