Arkitekt Nils Einar Eriksson (1899-1978)

Nils Einar Eriksson föddes i Hagalund, Stockholm. Hans far var glasmästare Nils Eriksson. Modern hette Anna Sundkvist. De hade nio barn varav tre dog i unga år. När modern insjuknade i tbc bodde Nils Einar under ett år hos sin farfar och farmor i Sunne. Farfadern var mjölnare och hette Erik Jönsson.

Nils Einar började vid 15 års ålder på Tekniska skolan i Stockholm. Många av hans skolkamrater var i trettioårsåldern och hade redan arbetat i flera år som murare eller snickare. Nils Einar beskrev tiden på Tekniska skolan som viktig för honom. Han tog examen som byggnadsingenjör 1918. Nils Einar fortsatte att studera och han tog arkitektexamen vid Kungliga Tekniska Högskolan 1922. Nils Einar hade då läst in de två första åren på skolan på ett år. Han vidareutbildade sig därefter vid Kungliga Konsthögskolan med examen 1925.

Parallellt med studierna var Nils Einar anställd hos olika arkitekter: Carl Åkerblad 1918-1919, Cyrillus Johansson 1919-1921, Hakon Ahlberg 1924.

Nils Einar fick statens stipendium för arkitekter vilket gav honom möjlighet till studieresor utomlands under två års tid. Han reste i Italien, Grekland och Tunisien. Han bodde tillsammans med sin fru ett år i Frankrike, därav sex månader i Paris. Under denna tid utarbetade han förslaget till Nationernas Förbunds hus i Genève. 1927 vann Nils Einar ett av förstaprisen i tävlingen om detta hus.

Nils Einar kontaktades av Gunnar Asplund och blev hans medarbetare i arbetet med Stockholmsutställningen 1930.

När arkitekttävlingen om Göteborgs konserthus utlystes deltog Nils Einar och han fick förverkliga sitt förslag. Göteborgs konserthus invigdes 4 oktober 1935. Konserthuset blev hyllat och världsberömt framförallt för den goda akustiken.

Vid sidan av konserthuset ritade Nils Einar i Göteborg byggnader som Hotell Park Aveny, Biografen Draken och Guldhedstornet. I Malmö ritade han med andra arkitekter Ribershus. I Stockholm ritade han tillsammans med Sten Westholm en av Sveriges första funktionalistiska byggnader, Tidens hus på Sveavägen. Nils Einar ritade även Folksamhuset på Söder (med Yngve Tegnér) och Sollidenscenen på Skansen.

Nils Einar flyttade 1932 från bostaden på Ehrensvärdsgatan i Stockholm till Göteborg. Han bodde i Göteborg först på Karlfeldtsgatan, därefter Brödragatan, Storgatan, Karl Johansgatan. Nils Einar var gift med Greta Eriksson och de fick tre barn. Två av barnen utbildade sig till arkitekter.

Nils Einar Eriksson är i sin arkitektur funktionalistiskt inspirerad. Han hade en ”motvilja mot utsvävningar” och föredrog det ”spartanska”. (Intervju 1969)

Nils Einar Eriksson var medlem av Ingenjörsvetenskapsakademin och Konstakademin. 1975 utnämndes han till hedersdoktor vid Chalmers Tekniska Högskola.