Vandringar vandrarevandrarevandrarevandrarevandrarevandrare
trädlinje

Torpvandringen 4 september 2004         


Gamla och nya Trulsåsingar mötte upp vid Skallsjö Skogars missionshus i Floda.
En mycket kunnig Lars-Erik Karlsson, ordförande i Skallsjö Hembygds- och
fornminnesförening, lotsade oss runt från Högsboholm till Björnås. Som en
oväntad bonus fick vi avslutningsvis fin guidning av en av ägarna på Björnås,
Björn Leuchovius.

Vi började vandringen med att få höra historiken om Högsboholm och gick
därefter via Skallsjö Skogars missionshus vidare in i skogen. Lars-Erik berättade
efterhand om orsakerna till de skiftande trädbestånden. Vi gick vidare och kom
förbi Fågelnäs som är väl bevarat.
Inte långt därifrån hittade vi en väl avgränsad
gammal kolmila där någon gjort en utgrävning nyligen. Det såg nog mer spännande
ut än det var, för med all sannolikhet var det en grävling som varit i farten trodde
Lars-Erik.

Därefter fortsatte vi genom skogen mot Loppetorpet där vi tog paus och kunde
njuta av vår matsäck, iakttagna av en älgko med kalv. Det finns endast knappt
urskiljbara ruiner kvar av Loppetorpet men däremot lyckades vi hitta den gamla
vattenkällan som fortfarande var intakt.

Så småningom kom vi fram till Björnås där vi möttes av Björn Leuchovius som tog
sig an oss under några timmar. Stora Björnås finns kvar, däremot finns bara ruiner
kvar av Lilla Björnås. Idag finns fler hus på Björnås och det är släkten Leuchovius
som bor där. Björn berättade kunnigt om historiken på Björnås. Vi gick också iväg
till en bäck/å med små fall och tittade på en kvarn som finns kvar från den gamla
tiden. Björn gav oss också en föreläsning om alternativa bränslemöjligheter.

De flesta av oss hade möjlighet att vara med ända till slutet på det utökade
programmet på Björnås och vi fick oss en avslutning som vi sent kommer att
glömma. Vi hade ju vandrat ganska långt under dagen och Björn erbjöd skjuts
tillbaks till våra bilar. Hur många av er har åkt bandvagn med släp på land och i
sjön på djupt vatten? Det har vi nu gjort i alla fall och det var verkligen en unik
upplevelse det kan vi  alla intyga. Jodå, vi kom helt torrskodda iland - inte en
endaste droppe trängde in i bandvagnen eller dess släp. Jag är djupt imponerad!

Vi ber att få tacka Lars-Erik och Björn för en  intressant och skön dag!!


Trulsåsvandringen 25 november 2001  birdanim birdanim birdanim

I tre timmar var vi ute och vandrade, 15 personer och en hund! Vi kom från två håll
och möttes vid Långås Lya där Dan Strandelius lotsade oss alla vidare. Först gick
vi till Långås och där kunde Inger Strandelius berätta ett och annat från forna tider.
Det finns många spännande ruiner på Långås och de är såpass bevarade att man
förstår vilka de olika byggnaderna varit, även om mossa, lavar och träd gör sitt för
att dölja tidens spår.

Efter ytterligare vandring kom vi till Hagedalen, en backstuga (nu i ruiner) som vi
nog missat om inte Dan pekat ut den för oss. Även om den låg strax intill stigen
var den ganska dold i branten i den djupa skogen.

Nästa anhalt var Brännås där det fanns flera vårdträd med spännande utseenden.
Där fanns också en väl bevarad jordkällare. Man slogs av hur skickligt den var
byggd med  stora, på sina ställen helt raka, stenblock. Nästan hela taket fanns
kvar och längst in i källaren hittade vi också en del gamla husgeråd och skodon.

Nu såg vi fram emot att nå vårt kära Trulsås och det gjorde vi efter ytterligare en
stunds vandring genom djup skogsterräng (delvis gallrad). När vi kom fram till
Trulsås blev vi tyvärr bestörta av vad vi såg. Skogsröjningsfordonen hade gjort
djupa sår i naturen på Trulsås, på sina ställen på ett ganska grymt sätt. Man hade
bland annat kört rakt över en del av boningshusruinen. Dan Strandelius talade om
att det är ett brott mot fornlämningslagen. Den ger bl.a. skydd för "lämningar av
bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket
av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång."
Vi beslutade oss för att på något sätt gå till aktion i ärendet!

Efter fikapaus under täta granar på Trulsås vandrade vi hemåt  mycket nöjda, med
undantag av det vi såg på Trulsås!

Det är väldigt trevligt att träffa kända och okända släktingar på det här otvungna
sättet ute i våra förfäders marker. Det blir många intressanta diskussioner om saker
och ting och man vill  genast planera för nästa vandring. Vi kan varmt rekommen-
dera att ni som inte var med den här gången kommer med nästa gång!

Hjärtligt tack till Dan Strandelius som ledde oss runt!!


Gökottan på Saxåsen

I arla morgonstund på Kristi Himmelfärdsdag 24 maj 2001 kom sju Trulsåsingar
för att fira gökotta på Saxåsen. Vandringen upp tog ungefär 45 minuter och vädret
kunde inte varit bättre. I det sammanhanget kan vi  meddela att sommaren är
här, med myggor och allt. Nog för att Saxåsen ligger högt, men tyvärr inte
ovanför trädgränsen vilket gjorde att en del myggor gjorde oss sällskap mest
hela tiden. Men vad gjorde väl det när man fick njuta av den utsikt och den
stillhet som bjöds! Man kunde se vida omkring, bl.a. Skallsjö kyrka och slotts-
allén vid Nääs samt en bit av Mjörn.

Göken, den fulingen, spelade oss dock ett fult spratt och teg som en mur hela
tiden vi var på Saxåsen. Så om det blir en nästa gång, har vi funderingar på att
ta tekniken till hjälp - vi säger inte hur!

Hjärtligt tack till vår vandringsledare  Kjell Johansson!!



Långås/Brännås   - två tappra skaror

Vandringen till Långås/Brännås gick av stapeln söndagen 29 april 2001.
Trulsåsingar anlände i en grupp från nord och en från syd till mötes-
platsen  vid Långås Lya. Det var två tappra små skaror, och aldrig
möttes de tu... På grund av smärre förvecklingar gick man om varandra,
eller rättare sagt efter varandra, utan att veta om det. Men, det hela blev
mycket lyckat trots detta missöde.

De som gick med Dan Strandelius kom till de utlovade boställena
Brännås och Långås och kunde vid det senare få sig historia till livs
av såväl Dan som av hans mor Inger Strandelius.

På återvägen, som skulle gå via Trulsås, visade Dan på en ny väg
som gör att man nu har en trevlig runda att ta mellan flera av våra gamla
boställen.

Vi som missade Dan gav oss med friskt mod iväg på en egen upptäcks-
färd mot Brännås och Långås. Det var inte helt lätt med en karta som inte
visade något av dessa boställen. Men skam den som ger sig! Med sunt
förnuft och lite fantasi kommer man långt ibland. Vi trodde att vi kommit till
både Brännås och Långås, men det som vi trodde var Brännås var någon
annan ruin. Långås däremot kom vi till och det var verkligen en upplevelse!
Där kunde fantasin flöda och man hörde historiens vingslag mycket tydligt.
Det var nog inte bara skogens djur som stod i gläntorna och tittade på oss,
det är jag säker på.

Även vi hittade något oplanerat på återvägen, nämligen två gamla boställen
delvis dolda i skogen. Det visade sig vara Paradiset och Hägnadshallar.

Vi har diskuterat att göra vandringen till Långås, Brännås och Trulsås i repris
och kommer då att förlägga den till en "vanlig" söndag och inte som nu vid
en långhelg, vilket nog gjorde att många inte kunde komma.



Trulsås - vilken dag!!

Den första höstvandringen som gick till Trulsås söndagen den 17
september 2000,  blev en riktig höjdare! Alla var mycket nöjda!

I en lång karavan, bestående av bilar och motorcyklar, for inte mindre
än 57 personer och en hund från Floda upp till Trulsås. Vädret var
härligt med strålande sol och frisk brittsommarluft. Vi fick en lagom
promenad på cirka 20 minuter upp till själva boplatsen. Under vägen
fick vi bl.a. lära oss vad odlingsrösen är för något, men det var kanske
bara jag som inte visste vad det var för något och hur de ser ut.  :-)
Väl däruppe berättade vår turledare Dan Strandelius från Tvärsjödal
om hur man bodde och vilka möbler och husgeråd man hade. Allt
enligt en bouppteckning från 1826, efter Carin Svensdotter.

Det blev intressanta diskussioner och funderingar om vilka byggna-
der som  låg på respektive återstående grunder. Det är roligt att se att
det fortfarande finns fruktträd kvar däruppe. Däremot enades vi om
att vi nog borde göra viss gallring för övrigt av vegetationen närmast
boplatsen och uppe på utsiktsbergets rand. Vi får kolla med Skogs-
sällskapet om det är OK och sedan är det fritt fram för en röjarsöndag
hoppas vi.

Turen till Trulsås avslutades uppe på utsiktsberget med sin hänföran-
de utsikt ända bort till flygledartornet på Landvetter flygplats. Alla slog
sig glatt samspråkande ner på tuvor och berghällar och avnjöt med-
havd matsäck. Det bestämdes  att vi ska göra en liknande tur till Bränn-
ås, Långås och ev.något mer ställe kanske redan i oktober, dock inte
så att vi kolliderar med älgjakten. Dan, som lovat att återigen guida oss,
återkommer med datum. Håll utkik här på hemsidan!

Hjärtligt tack ber vi att få framföra till Dan Strandelius!!


startsidan  | navigationskarta