Under minst ett par århundraden har Trulsåssläktens förfäder bott i Skallsjö socken
(idag församling i Lerums kommun), tre mil öster om Göteborg. Det har underlättat släkt-
forskning avsevärt, då kyrkböcker, bouppteckningar och andra arkivarier därmed finns
tillgängliga på Landsarkivet i Göteborg. Trulsås har under åren stavats på ett flertal sätt.
Trulsåhs verkar vara den ursprungliga stavningen, därom vittnar uppgifter från 1646,
1689 och en karta från ca 1740. Därutöver finns följande varianter; Trullsåhs, Trullsås
och Trollsås.
Skallsjö var under 1700-talet och i synnerhet
1800-talet helt dominerat av de stora
godsen. Det var Nääs, Floda/Högsboholm
och i någon mån Öijared. Under dessa stora
herrgårdar lydde då ett hundratal
torpställen. Boningshusen ägdes i några fall av torpar-
na, men den av dem uppodlade marken
ägde de inte. För att få bo där de gjorde, var
torparna tvungna att göra dagsverken
åt jordägaren eller, vilket förekom ibland, betala
arrende. De flesta Trulsåsare föddes
i torparhem och förblev torpare.
Under senare hälften av 1800-talet växte
det fram en andlig folkväckelse över hela vårt
land, inte minst i Västergötland
och Skallsjö socken.
Väckelsen
kom att betyda mycket
för Trulsåssläkten.
Till Trulsås, som är den
högsta platsen i Skallsjö socken, kan man idag endast ta sig
till
fots. Där finns nu bara resterna av
spiselmuren och ruiner efter ett uthus samt några
förkrympta äppelträd. Ingen
har brukat stället sedan 1909 och på det som en gång var
åkrar växer nu skog. Trulsås
släktförening har fäst en minnesplatta på en sten
vid ruinerna.
Källförteckning:
" 200 år
av min historia...", opublicerat specialarbete 1993, Åsa Broman.
Samtal med Lars Hagström, Bocksmossen, Floda