"Den forskning och teoribildning som Skolverket skall stödja
måste komma hela skolväsendet (inklusive lärarutbildningen)
tillgodo" heter det i Skolverkets Fördjupad anslagsframställning.
Forskning 1993/94 - 1995/96 . Eftersom de lärarstuderande
står med ett ben i lärarrollen och det andra i student- (eller
dessvärre snarast elev-rollen , ett problem
som behandlas i projektet "KOMMER DET HÄR PÅ TENTAN, MAGISTERN?"
vid Högskolans Grundutbildningsråd) måste lärarutbildningens
effekter och effektivitet vara en central fråga för Skolverket.
Forskning kring lärarutbildningens effekter och effektivitet pågår
just nu vid institutionen för svenska språket i form av en Effektstudie
av lärares grundutbildning i svenska; vi erhöll uppdraget
att utföra projektet genom förmedling av Rådet för
lärarutbildningens utbildningsforskning och utvecklingsarbete (RUFU)
vid Göteborgs universitet. Projektet har pågått under
min ledning läsåret 1991/92 och avslutas i och med läsåret
92/93; slutrapporten kommer att presenteras i vår. Resultaten hittills
har redovisats vid en mycket summarisk föredragning för Skolverkets
representanter i Mölndal den 4 mars; följande slutsatser
anser jag mig kunna dra av undersökningen så långt den
hittills har avancerat:
1. De ämnesteoretiska kunskaperna hos lärarna på grundskolans
högstadium som jag har besökt har i vissa fall visat sig vara
betänkligt bräcklig.
2. Den undervisning i grammatik som förekommer i skolan förefaller
inte vara relevant för kunskaper och framför allt färdigheter
i modersmålet.
3. De fragmentariserade och fragmentariserande småpoängsmoduler,
som utbildningen vid universitetet f.n. sker i, är förödande
för undervisningen i skolan inte endast genom att lärarna inte
får någon helhetssyn på ämnet utan också genom
att de strukturerar sin egen undervisning på samma sätt som
vi!
Effektstudiens frågeställningar är följande:
1. Hur utnyttjar de studerande sina kunskaper i fonetik, fonologi och grammatik
i sin undervisning och - inte minst - i sin bedömning av sina elevers
muntliga och skriftliga prestationen?
2. I vilken utsträckning kan våra studerande utnyttja sina kunskaper
i textlingvistik vid handledning av sina elevers skriftliga produktion?
3. Vilken verkan har institutionens försök att göra de studerande
medvetna om den relativa innebörden i begreppen "rätt"
och "fel" i språket?
4. Vilken verkan för undervisningen i skolan har institutionens betonande
av momentet språksociologi förlärarnas beteende och attityder
i klassrummet?
5. I vilken mån underlättas arbetet i klassrummet av att läraren
genomgått någon eller några fördjupningskurser i
svenska språket?
6. Vilken betydelse har författandet av en självständig
uppsats på C, D eller E-nivå för lärarens undervisning
i skolan?
7. Vilken verkan har vår undervisning i muntlig framställning
för lärarens egen muntliga framställning och för hans
undervisning i momentet?
Av dessa frågor kommenteras de två första mer ingående
nedan. Beträffande frågorna 5 och 6 har materialet varit för
litet för att tillåta några slutsatser. Beträffande
frågorna 3 och 4 ger materialet påtagligt negativt besked -
jag har iakttagit en oproblematiserande hållning till "rätt"
och "fel" och jag har sett skrämmande exempel på den
könsdiskriminering som bl. a. dokumenteras i Hultman&Einarssons
Godmorgon, pojkar och flickor! ; några resonemang kring dessa
frågor har jag inte stött på. Den sista frågan har
inte heller ännu kunnat belysas; anledning kommer att framgå
av det följande:
Flertalet av de ca 40 lärare som har svarat på vår första
förfrågan (som gick ut till 291 skolor i västra Sverige)
har läst efter äldre studieordningar - flera rentav på
tiden före blocksvenskans och PUKAS införande. Ett förnyat
försök att komma i kontakt med lärare som har studerat relativt
nyligen inte krönts med någon större framgång. Utan
intervjuer med dem som inte vill delta i projektet går det
givetvis bara att spekulera om orsaken till detta, men iakttagelserna hittills
visar att det är lärare med påtagligt intresse för
svenskämnets språkliga sida som har svarat och med stor sannolikhet
är detta lärare som känner större säkerhet i den
språkliga analysapparaten än de som avstått från
att delta. Möjligen kan en del av förklaringen till detta
senare vara att många lärare före PUKAS läste två
betyg i nordiska språk, vilket motsvarar en halv termins studier
i den språkliga sidan av ämnet utöver de 30 poängen
i blocksvenskan och senare system. Dessutom betonades grammatikmomentet
mycket mer i tidigare studieplaner; vissa moment som vi i dag fäster
ganska stor vikt vid, exv. språksociologi, textanalys, textlingvistik
och teoretiska fundament för språknormering, fanns ännu
inte i de studieplaner som jag själv läste efter. Om vi därtill
lägger det faktum att samtliga lärare på grundskolan inbjöd
mig till lektioner där vederbörande just gick igenom grammatiska
moment kan man dra slutsatsen att grammatiken upplevs som det centrala
i den språkliga delen av ämnet. På grundskolan tycks flertalet
lärare rentav sätta likhetstecken mellan språkliga aspekter
och grammatik.
I kombination med mina erfarenheter i samband med de lektioner jag besökt
är detta en djupt beklaglig insikt; resultatet hittills av projektet
i vad gäller grammatik kan sammanfattas som att grammatikundervisningen
på såväl universitets- som skolnivå inte förefaller
vara relevant. Flertalet av de intervjuade lärarna på högstadiet
hade överhuvudtaget inte hört talas om textlingvistik. På institutionen har Effektstudiens resultat lett
till en diskussion om förändring av såväl innehåll
som progression i resp. av studieplanerna - en förändring som
också är motiverad av den ny revision av utbildningen av lärare
för grundskolan som är på gång.
Av de ovan anförda frågorna till Effektstudien har vi alltså
fått svar på i stort sett den första, ett resultat som
till stor del synes bero på urvalet av dem som har velat delta i
projektet och deras syn på vad "svenska språket"
innebär. Även om mina iakttagelser är otvetydiga så
är underlaget för våra slutsatser i vetenskaplig mening
givetvis utomordentligt bräckligt. I konsekvens med detta har vi inom
projektgruppen diskuterat möjligheten att utforma en enkät på
grundval av iakttagelserna som skulle kunna besvaras av ett större
antal lärare. Enkäten skulle förutom frågor i anslutning
till våra ursprungliga frågor kasta ljus över proportionerna
och progressionen mellan ämnets olika moment, undervisningens relation
till studieplanerna, etc. Hur en sådan enkät ska se ut kan komma
att diskuteras under hösten. Jag vill emellertid personligen deklarara,
att jag tror att denna enkät måste kombineras med fortsatta
studiebesök hos lärare i deras verksamhet för att vi ska
få en grundligare och mer pålitlig kartläggning av universitetsutbildningens
roll i svenskämnets språkliga del i skolan
En av de i mina ögon viktigaste slutsatserna jag drar av mina erfarenheter
i dagens grundskola är att vår utbildning av blivande lärare
har utomordentligt litet samband med lärarnas yrkesverksamhet. Därmed
vill jag absolut inte ha sagt att utbildningen lägger för stor
vikt vid ämneskunskaper - tvärtom är alla som jag har intervjuat
eniga om att ämneskunskaperna snarast är för grunda. Men
vid sidan av de allmänt utvecklande kunskaperna, som också är
oerhört viktiga för att läraren ska känna trygghet
i sin yrkesroll, är det min personliga mening [och den delas förvisso
inte av alla mina kolleger!], att stora delar av vårt utbildningsutbud
skulle kunna göras mer relevant för lärarens yrkesroll
med samtidig fördjupning av ämneskunskaperna.
Mina besök vid skolorna har uppfattats som ett senkommet men välkommet
intresse från universitetet för skolvärlden och jag har
inbjudits till lärarkollegier i svenska i mycket varma ordalag. På
samma sätt har det givetvis varit mycket nyttigt för mig att
återta kontakten med skolans värld. Projektet spelar alltså
en viktig roll i samarbetet mellan universitet och skola.
Flertalet av de ursprungliga frågorna i projektet ropar således
fortfarande på svar. Kontrollen av universitetsutbildningens effekter
och effektivitet i det viktiga momentet svenska språket
med dess tillämpning att kunna uttrycka sig i tal och skrift måste rimligen vara av vitalt intresse. Verksamheten
bör tillförsäkras ett inte obetydligt anslag: arbetsbelastningen
på adjunkter och lektorer i humanistiska ämnen vid Sveriges
universitet är sådan, att det är omöjligt att låta
denna utvärderingsverksamhet ingå i den ordinarie arbetsbelastningen;
för att åstadkomma goda resultat måste de medverkande
frikopplas från ordinarie arbetsuppgifter.
Vid sidan av Effektstudien (vars frågeställningar jag har utarbetat)
har jag lett projektet Kommer det här på tentan, magistern?
vid Högskolans Grundutbildningsråd. De båda projekten
har i mycket hög grad berikat varandra. Jag har varit verksam vid
institutionen sedan 1969 som docent och sedermera högskolelektor och
har publicerat flera läromedel vid sidan av vetenskapliga arbeten.
Jag har dessutom undervisningserfarenhet i skolsystemet, dåvarande
Journalisthögskolan och dåvarande Lärarhögskolan.
F.n. leder jag också det vetenskapliga projektet Lexikalisk stilistik
vid HSFR.
Preliminär kostnadsberäkning
Ämnesteoretisk projektledning 0.5 tj 190.000
Didaktisk konsult 45.000
Ämnesmetodisk konsult 20.000
Ersättning för förlorad undervisning 65.000
Assistent 65.000
Resor 20.000
Litteratur 10.000
Omkostnader 5.000
Delsumma 420.000
Institutionernas omkostnader 22.090
Delsumma 442.090
Avsättning till Göteborgs universitet 60.300
Delsumma 502.390
Eventuell lokalhyra 70.330
Totalt 572.720