2005-01-01
Avresedagen. Hektiskt ringande hela tiden när jag skulle packa. Ibland sitter jag med tre stycken telefoner samtidigt med samtal. Planet är försenat sitter och väntar på Arlanda. Peo tappar sin plånbok på flygplanet, rusar tillbaka och får tag på den i sista sekund och när han än en gång går genom säkerhetskontrollen får han av personalen där tillbaka sin mobil som han glömde från förra säkerhetskontrollen. Han fick också lufthansa att sponsra oss med två stycken svenska flaggor. Vi väntar fortfarande och klockan är 23.18 den första dagen på 2005 av vilket det har blivit en allmän sorgedag där man flaggar på halv stång för de drabbade i Thailand. Det känns bra att åka iväg och göra någonting åt saken, hjälp till där nere. Vi är ett team på 4 tjejr och 4 killar. Jag själv är teamleader. Peo är second I/C, Anja är dokumentation I/C, Charlotte är Rudiment I/C. De är de hattar vi delat upp hittills.
2005-01-02
Resedagen. Ej hunnit skriva in ännu
2005-01-04
Dagen då vi kom i ordning med det gula tältet. Vi satte upp det som det gula tältet hemma. Och så gick vi och hämtade 8 st armekillar som vi gav assister och så höll det på i ett par timmar. Peo och jag har också pratat med en hel personal på UD då de nästan har sit tält bredvid oss så de har blivit rejälj briefade av oss också Hr Det varit filmteam som filmat när vi gjort assister på armegubbar och någon tidning tog foto påstephanie och två arme killar en av dem hade hon gjort en assist på och han var jätteglad. Det läger vi är är det stora uppsamlingslägret för omkommna här sorteras de i containar på hyllor som hjälper till att bygga. Precis när man kommer in i Tempelplatsen (lägret) så är det på höger sida Containar och på den andra sidan är det likkistor. Liklukten är enorm här. Det går inte att föreställa sig detta. Två Scientologer (volunteer Ministers byggde upp hela detta lägret ifrån början med hjälp av andra organisationer och armen här. De är I/C över detta stället tills myndigheterna tar över. Vi har nu äntligen också lyckats att få ett hotell rätt över gatan till lägret.
2005-01-06
Hej sitter just nu pa ett sjukhus i Pukhet. Det anlände två stockholmare, Charlotte Shultz och Janne Möllerström. Vi ordnade så att de slöt upp med tre andra stockholmare. Dean Quinn, Anders Wiman, Michael Muller. Alla dessa ska åka till Indonesien imorgon eftermiddag. Situationen där är att det fortfarande ligger döda kvar på gatorna och att det ar ca trettio vmare där just nu. Peo.s team är ute med två bilar med förnödenheter till närliggande bostäder och drabbade byar. Assister har börjat gå ur non.ex då ett flertal av personalen kommer självmant och vill ha assister. mvh Boris Burchard
2005-01-07
Hej Idag Åkte vi iväg med fyra stycken bilar till olika uppsamlingläger där människor är hemlösa efter flodvågen. Vi delar ut förnödenheter till dem. Karin Larsson (röd tröja) Boris Burchard, Stephanie Burchard, en OT5 från bankok missionen plus två staff därifrån var i en grupp (se bilder) med två av bilarna. Charlotte, Anja, Twilight var på egen hand och gjorde detsamma. Peo och Rickard åkte till Krabbi och undersökte läget där. Stephanie och jag satt på ett flak hela resan och brände oss en aning. Men hela operationen var lyckad. Utöver detta så ger vi assister emellan åkturerna och på kvällen. ml Boris Burchard
2005-01-08
Hej igen Det var ett par tyskar som letade efter omkomna och en tjej blev alldels illa medfaren av att titta på alla bilder på avlidna i ett försök att finna sina saknade. Karin Larsson hjälpte henne med en assist och emergency c och vatten, banan, pratade med henne gjorda assister m.m. Peo visade hennes kille eller vän från assistpacken hur man gör en assist för någon som blir av med en nära anhörig. Hon kände sig bättre efter detta. Tysk press var också här och interjuvade oss. Peo visade nervassist. Boris Relocating. Jag Boris, Peo, Karin och Stephanie kommer att i natt åka ner till Medan i Indonesien där det är ett trängande behov av VMare Sjukhusen enligt rapport från en som är där, är överfulla och männsiskor står i kö för att få assister. Sjalva Medan har klarat sig oskadd men stora delar av Indonesien är i ett förfärligt skick vissa områden är rapporterade helt under vatten. I Medan ska vi sluta upp me de övriga svenskarna plus vmare från hela världen det är ca 50 vmare där just nu och fler på väg. Kvar blir Rickard, Charlotte, Anja och Twilight som ska undersöka om Krabbi behöver hjälp. Själva Lagret for identifiering av omkomna från katasrofen som vi varit på kommer att helt tas över av regeringen här. Hälsningar Boris
2005-01-09