Många enskilda händelser ledde tillsammans fram till framställandet av det första frimärket. Frågan om vem som rätteligen bör betraktas som frimärkets skapare är emellertid kontroversiell. Nedan följer kronologiskt en räcka av händelser som så småningom ledde till att Penny Black utgavs en vårdag i England 1840. Därefter följer en kort beskrivning av några av de tidigaste utgåvorna.
1358 Milano. En färglös poststämpel i form av en eldsprutande drake präglas på det förslutna brevet. Andra italienska städer följer snart exemplet t ex Venedig, Florens. Präglingens betydelse är omdiskuterad.
Milano 1358 Venedig 1400-tal
1653 "Lilla posten" (Petit Poste) låter framställa särskilda etiketter där avsändaren själv fyller i dagens datum och postar sina brev i speciellt uppsatta boxar i Paris. Inga sådana etiketter har överlevt till våra dagar (bilden är konstruerad efter de knapphändiga skriftliga beskrivningar som finns).
Petit Poste 1653
1660 Sverige. Ett stämplat papper börjar användas som bevis för erlagda avgifter till staten, Carta Sigillata.
Carta Sigillata
1661 England. Den första stämpeln med datuminformation börjar användas på brev, den så kallade Bishop-stämpeln.
Bishop´s datumstämpel 1661
1665 Nederländerna. Holländska Ostindiska Kompaniet börjar prägla monogram på sina brev.
Holländska Ostindiska Kompaniet 1665
1680 England. William Dockwra börjar i sin lokala "penny post" använda trekantiga stämplar som bevis för erlagd betalning.
Dockwra´s Penny Post
1683 Frankrike. En ankomststämpel "d´Jarsey" (från Jersey) används för första gången.
Ankomststämpel 1683
1685 Sverige. F repektive B-stämplar (Fribrev och Betalt) börjar användas.
F-stämpel (Fri) B-stämpel (Betalt)
1708 Sverige. Stockholm börjar som en av de tidigaste orterna använda avsändarstämpel.
Stockholm avsändarstämpel 1708
1716 Spanien. Fritt porto markeras genom ett avtryck med huset Kastillen & Léons vapensköld.
Kastillen & Léon
1802 England. Skattemärken (för hattar) utges detta år för första gången i en självhäftande typ påminnande om våra blivande frimärken. Upphovsman är William Pitt.
1811 Skottland. Ett (obekräftat) rykte antyder att ett skotskt skeppskompani detta år introducerat fraktmärken att användas på av dem befordrade försändelser.
1818 Sardinien. Brevpapper stämplat med en hornblåsare på en galopperande häst utges i tre valörer.
Sardinien 15, 25 och 50 cents 1818
1823 Svensken C. G. Treffenberg föreslår att brev skall skrivas på ett särskilt förbetalt och stämplat papper som han ger det gamla namnet Carta Sigillata. Förslaget antas inte.
Treffenberg´s Carta Sigillata
1824 Sverige. Så kallade tidningsstämplar börjar användas som bevis på förbetalda avgifter.
Tidningsstämpel 1824
1831 Grekland. Ett svart-vitt frimärke av avbildad typ trycks upp. Det är ämnat att utgöra kvitto på ett frivilligt tilläggsporto för att samla in pengar åt flyktingar från Kreta.
Grekland 1831
1834 Skottland. James Chalmers börjar skissa på en frimärksidé. Chalmers skulle komma att bli Rowland Hills´ allvarligaste konkurrent om äran av att vara frimärkets egentlige upphovsman. Efter de bådas död har en stundtals bitter strid om frågan förts mellan männens ättlingar.
Chalmers 1834
1836 Österrike. Postmästaren Laurenz Koscher föreslår en postreform inkluderande frimärken. Förslaget förkastas emellertid. 1950 hittas dock ett lokalt brev avsänt från Spittal till Klagenfurt, dvs inom Koschers postdistrikt. Brevet är frankerat med ett 1-kreuzerfrimärke (litografi) med inskriptionen Ö. P. (Örtliche Post eller Lokal Post). Den centrala ettan är flankerad av två kors, symbolen för valutan "kreuzer". Dessutom är brevet daterat 1839 (!) dvs ett år innan utgivandet av Penny Black i England!
Spittal-Klagenfurt-frimärket samt kuvertet 1839
1838 Nya Syd Wales (Australien) börjar använda ett speciellt stämplat och förbetalt brevpapper.
1839 England. En tävling utlyses av Rowland Hill, där allmänheten erbjuds att skicka in förslag på hur ett frimärket bör se ut. Här följer några av de förslagen.
Frimärksförslag 1939 från Whiting, Bogardus och Wyon.
1840 Sir Rowland Hill sjösätter sin postala reform i Storbritannien och världens första officiellt sanktionerade frimärke, Penny Black, ser dagens ljus en majdag 1840. Kort därefter lanseras också den blå 2-pence versionen. Redan året efter kommer emellertid frimärkena ut i modifierad form, bland annat skiftar man färg på 1-penny märket som nu blir rött.
Penny Black 1840 Two Pence Blue 1840
1842 En lokalpost i New York blir först att haka på idén och ett frimärke med Geoge Washingtons bild blir första utgåvan utanför England.
New York 1842
1843 Kantonerna Zürich och Genève i Schweiz ger ut frimärken enbart giltiga inom sina respektive regioner.
Kantonerna Zürich respektive Geneve 1843
1843 Brasilien ger som första nation efter England ut sina och därmed Sydamerikas första frimärken.
Brasiliens första serie 1843
1845 Lokala postmästare på skilda platser i USA ger under 1845-46 ut egna frimärken för sitt eget område, så kallade postmästarutgåvor. Här följer några exempel på sådana.
"Postmasters" från New York, Alexandria, Millbury och St Louis 1845-46
1845 Kantonen Basel i Schweiz ger ut sitt första och enda frimärke (giltigt inom regionen).
Basel-duvan 1845
1847 Ett frimärke ges ut för ett ångbåtskompani utgående från Trinidad. Frimärket föreställer båten "Lady McLeod".
Lady McLeod 1847
1847 Mauritius ger ut Afrikas första frimärken efter engelsk förebild, de berömda Post Office-märkena i två valörer. De räknas idag till världens absoluta dyrgripar.
Mauritius One Penny och Two Pence
1847 USA:s ger ut sina första officiellt sanktionerade frimärken föreställande uppfinnaren Benjamin Franklin samt landets förste president, George Washington.
Franklin och Washington 1847
1848 Bermudas postmästare Perot framställer själv ett frimärke med hjälp av en modifierad stämpel och sin egen signatur.
Bermudaöarna 1848
1850 Nya Sydwales (Australien) ger ut Oceaniens första frimärkena. De berömda Sydney Views i tre valörer (1 penny röd, 2 pence blå, 3 pence grön).
Sydney Views 1850
1852 I Indien (distriktet Scind i dagens Pakistan) utkommer detta år Asiens första frimärken i färgerna vitt, blått och rött.
Scind Dawk 1852
1855 Åtskilliga nationer hinner starta sin frimärksutgivning innan Sverige till sist börjar sin med en vapentyp i valörerna 3, 4, 6, 8 och 24 skillingbanco. Ett felaktigt klichébyte orsakar att en handfull (?) treskillingar trycks i åttaskillingens gula färg i stället för den avsedda gröna. Trots mycket sökande återfinns endast ett exemplar av det felfärgade märket och därmed är en världsraritet född.
3-skilling banco 1855