Vandringen

© G. Bach

Varje förgiftat ord som yttrades
Lade sig som en törnekrans runt det som utgjorde min själ
Likt den svindel som drabbar oss vid stupet
Sveptes mina tankar undan och jag blev stum

Den salta smaken i min mun
Kom dels av återhållen gråt
Men också av blodet som sprang fram
Då jag hårt bet ihop

Under de timmar vi gick i trollskogen
På barrtäckt stig, skyddade av granar
Letade sig orden nya vägar
Fann på andra sätt att förmedla tankarna

Vi lärde oss att inte driva på för fort
Lät mognaden få spelrum
Hyllade det långsamma förloppet
Firade tålamodets seger över oss

För varje avvägt spontant ord som sades
Växte vi med uppgiften
Utvecklades vi i den goda myllan
Vi skapat genom vandringen tillsammans

|  Guns Hus  |  Skrivarlyan  |  Email  |  Personligt  |  Sverige MS Support  | Nytt!  |