Flygelns historia

 
Flygeln byggdes år 1833-34, samtidigt med Övre Fabriken (den äldsta fabriksbyggnaden på Nääs fabriker, som ligger strax bakom Flygeln). 
   Flygeln var ursprungligen två separata envåningshus, byggda av gråsten, som låg på var sida om nedfarten till fabriksområdet. Den ena flygeln användes som samlings-och matrum för fabriksbarnen, medan den andra användes till port- och nattvaktsrum. 
   De båda flyglarna byggdes samman år 1850 (de två mittersta fönstren) samtidigt som ytterligare en våning i tegel byggdes på. Den nya våningen inreddes till bostäder för arbetarna på fabriken.
Bredvid Flygeln byggdes år 1845 ännu en byggnad, Gamla kontoret.               Bottenvåningen, byggd i gråsten, användes som bomullslager. De två övre våningarna, byggda i tegel, användes till kontor och garnlager.
   Under 1940-talet beslöt fabriksledningen med direktören Gunnar Berg i spetsen, att Övre fabriken, Gamla Kontoret och Flygeln skulle byggas om. Lokalerna hade då stått tomma i flera år.    Tanken var att byggnaderna skulle byggas om till ett "samhällscentrum", där Tollereds invånare, som då samtliga var anställda vid fabriken, skulle kunna utöva olika fritidsaktiviteter.
   Tillsammans med Melchior Wernstedt, professor i arkitektur vid Chalmers Tekniska högskola, arrangerade bolagsledningen en tävling om hur ett samhällscentrum i Tollered skulle se ut.     Arkitekter från hela Norden bjöds in till tävlingen, som väckte stort intresse eftersom arkitekterna länge varit avstängda från internationella kontakter på grund av andra världskriget.

   I mars 1946 utsågs det danska arkitektparet Ebbe och Karen Clemmensen som vinnare av tävlingen. Det visade sig dock vara svårt att realisera de båda arkitekternas planer, eftersom stora delar av ombyggnaden inte fick något byggnadstillstånd. 

   Enligt ritningarna skulle lokalerna i Övre Fabriken byggas om till café och restauranglokaler för Tollereds Värdshus, samt biograf och festsal. De planerna kunde aldrig förverkligas.
   Däremot kunde ombyggnaden av såväl Flygeln som Gamla Kontoret genomföras. Eftersom denna ombyggnad klassades som underhållsarbete undgick den också kravet på byggnadslov.
   1950 invigdes de nya lokalerna. Flygeln hade då fått bibliotek, läsrum och sammanträdesrum. I sammanträdesrummet visades då och då film för de anställda och deras barn.        Filmvisningen för Tollerdsborna fortsatte fram till mitten av 1980-talet. 

 Gamla Kontoret fick vid ombyggnaden scoutlokaler och slöjdsalar för smide, träslöjd och vävning.

(Byggt på fakta från boken Tollered - ett brukssamhälles uppkomst och utveckling av Gunnar Berg)