Chris Cornell

Annexet, Stockholm - 27 augusti 2007


Vart ska jag börja någonstans? Detta kan vara en av dom svåraste konsertrecensionerna jag försökt mig på att skriva någon gång tror jag. Varför undrar ni? Jo det beror på att forne Soundgarden och Audioslave-sångaren Chris Cornell uppträdde i Stockholm igår och det var så fruktansvärt magiskt bra så jag vill bara hylla framträdandet men superlativen är för få i det svenska språket. Men jag skall i alla fall göra ett försök att guida er igenom konserten som utspelade sig på Annexet intill Globen.
Nästan fyrtiofem minuter försenade kommer så äntligen bandet in och kör ett litet intro innan mannen med en av världens bästa rockröster gör entré och drar snabbt av en Soundgarden-dubbel med "Let me Drown" och "Outshined" innan "Show me How to Live" från hans Audioslave-dagar tog vid. Redan där är jag i ett glädjerus och fortsättningen är minst sagt magnifik om du frågar mig. I två timmar visar Chris upp låtar från hela sin repertoar med höjdarlåtar från just nämnda två band men även från sina soloskivor samt bandet Temple of the Dog. Soundgarden-materialet är i majoritet och jag hade önskat mig lite mer Audioslave-låtar men man kan inte få allt så enkelt är det bara.
När han avslutar en blytung "Rusty Cage" halvvägs in i setet och sen ensam tar scenen i besittning tillsammans med en akustisk gitarr så blir det gåshud för hela slanten. Han inleder det akustiska setet med Michael Jackson-covern "Billie Jean", följer upp med "Fell on Black Days" och "Like a Stone" innan han avslutar med en av mina absoluta favoriter ur hans katalog "Doesn't Remind Me". Här skulle man kunna tro att den ösiga rock'n'roll-showen som bandet drog igång skulle vara över men den ökar istället i intensitet. Med blixtrande och elektriska versioner av "Cochise" och "Spoonman" så är öset igång igen och bandet har verkligen kul ihop. I mitten på den sistnämnda låten så får trummisen Jason Sutter visa lite vad han går för i ett solo och övriga i bandet står och kastar plektrum på han. Det kanske inte låter så kul men det är alltid kul när det händer något oväntat på scen. Bandet i övrigt är riktigt tighta och ihopspelade och Chris har inte hyrt in ett kompband utan det känns verkligen som ett band och alla får chansen att synas på scen.
Efter detta så fortsätter Chris och bandet i formidabel stil fram till extranumrena som inleds med akustiska "Seasons" men innan dess så skojade dom till det lite med att försöka sig på Lynyrd Skynyrds klassiker "Freebird". "Be Yourself" och "Burden In My Hand" följer efter det innan vi blir fullständigt golvade av tyngden från "Slaves and Bulldozers" som vi trodde skulle bli det sist vi fick höra. men så var icke fallet mina vänner. Bandet avslutar hela kalaset med Led Zeppelins "Whole Lotta Love" och jubel vill inte ta slut.

Chris Cornell med band bjöd på en rejäl rock'n'roll-show utan krusiduller, det vill säga utan bomber och andra överflödiga attiraljer, och man kan beskriva det som en Chris Cornell Greatest Hits-show även om många hits var utelämnade.
Han har fått ställa in en del konserter på turnén på grund av halsproblem men av dom problemen märktes ingenting och tillsammans med ett band som verkligen imponerade på mig så gjorde han ingen besviken.


Betyg:

Ulf Classon




Setlist:

1. Intro
2. Let Me Drown
3. Outshined
4. Show Me How To Live
5. No Such Thing
6. You Know My Name
7. Say Hello 2 Heaven
8. What You Are
9. Rusty Cage
10. Billie Jean
11. Fell On Black Days
12. Like A Stone
13. Doesn't Remind Me
14. Cochise
15. Spoonman / Trumsolo
16. Arms Around Your Love
17. Black Hole Sun
18. Jesus Christ Pose

Extranummer:

19. Seasons
20. Be Yourself
21. Burden In My Hand
22. Slaves And Bulldozers
23. Trumsolo
24. Whole Lotta Love

< Tillbaka