Ulriksdals Slott, Stockholm - 14 juli Tennisstadion, Båstad - 19 juli Petvå, Hässleholm - 21 juli Då var det åter dags att ta på sig vita skjortan, svarta västen, jeansen och Reebokdojerna för att följa Status på sin resa genom Sverige. Det hela började med att jag efter en vecka tillsammans med familjen på semester runt om i Sverige lämnade av frun och mina två barn i Stockholm lördagen den 14:e Juli för att de skulle ta X2000 hem till Karlshamn. Därefter åkte jag och min gamle chef i ett tidigare jobb och installerade oss i vår företagslägenhet på Flemminggatan. Där gjorde vi oss i ordning och öppnade en flaska Bollinger för att fira att nu var det dags igen. Efter lite revben och gott vin på en restaurang på Kungsholmen tog vi sedan taxi ut till Ulriksdals Slott där kvällens konsert skulle ta plats. Vi var där i god tid och blev väl lite besvikna när man på stället denna dag endast kunde inköpa folköl pga att det inte gick att inhägna hela slottsområdet för att få tillstånd att servera starkare dryck. Att den sen kostade 40 spänn var ju ett direkt hån. Kvällen inleds med Nisse Hellbergs band och det var helt ok även om han inte lirade någon Wilmer X låt. Men bluesrock av gott slag. Därefter var det dags för rockens verklige urfader att ta plats på scen, Chuck Berry, 81 år!!! Man hade ju hört elaka tungor om att det kunde bli både succé och katastrof men denna kväll så verkade det va mer åt det förstnämnda. Han inledde med Roll Over Beethoven och körde klassiker som My Dingeling, Bye Bye Johnny och det hela var helt ok, han glömde inte bort varken text eller musik någon gång. I slutet av Chuckens framförande så började det småregna lite men om man tittade upp så verkade det inte som att det skulle va så farligt. Chucken spelade i ca 1 timme sen var det omgruppering igen och de vita Marshallbatteriet började visa upp sig på scen som blivit ett klassiskt inslag i QUO`s scenkostym. Tyvärr började regnet att öka i intensitet och när det klassiska introt började så regnade det ganska mycket. Exakt 21.50 så klev gubbarna än en gång in på scenen inför den otroligt dåliga publiksiffran, någonstans mellan 2000-2500 personer. Med tanke på att där var ca 6500 i Järvsö dagen innan så var det för huvudstaden uselt. Men det var full fart från början och Caroline bankades ut i ett som vanligt hårt tempo och publiken var med från första början. Something Bout You Baby I Like och Dont Waste My Time följde efter innan Francis som vanligt hälsade oss "Welcome To The Show". Måste säga att de gör ett otroligt tajt och bra jobb på scen, spelglädjen spritter och med sitt nya "What Your Proposin" medley så lyfter det ordentligt. Därefter följer en blytung version av Big Fat Mama. Det enda man kan klaga på är väl att ändringarna inte är speciellt många sendan förra årets turné. Vi får iofs även Paper Plane som är tillbaka i setlisten. Det man just vid detta tillfället mest kunde klaga på var det otroliga regnandet. Det regna konstant under hela Quo´s spelning och man var som en dränkt katt. Det tar ju ner stämningen en liten bit. Den vita skjortan var kolsvart som västen färgat av sig och att efter konserten tänka sig att gå ut i Stockholm var bara att glömma. Efter den otroliga spurten med Roll Over Lay Down, Down Down, Whatever You Want och Rocki´n All Over The World så lämnade Quo scenen för att snabbt komma in och ge oss extranummer som naturligtvis avslutades med Bye Bye Johnny. Ett kanongig även om man var totalt dränkt. Det lite roliga var däremot att direkt när de lämnat scen så spelades Quo´s förmodade kommande nya singel ut i PA systemet och den heter "Beginning Of The End". Det lät fantastiskt bra och lovande inför släppet i september av nya plattan med den fyndiga titeln "In Search Of The Fourth Chord". Efter giget blev det en jäkla väntande på taxi tillbaks till lägenheten och sen lite nattmat. Stockholm:  Som den då "fan" man är så var det sen dagen efter dags att sätta sig i bilen och åka ner till Linköping och en annan polare där för att bevittna söndagens konsert vid Stångebrofältet intill Cloetta Center. Anlände till min polare i Mantorp utanför Linköping vid ca 14-tiden och vi drack lite vin och laddade inför kvällens konsert när man vid ca fyra tiden får ett SMS, från en engelsk kompis som även var i Stockholm, att konserten var inställd. Jag trodde naturligtvis att han skämtade men det var sant. Säkerheten kunde inte garanteras pga att det blåste stormbyar på upp till 25 sekundmeter, så scenen kunde inte byggas upp och de åtta ton av högtalare och ljusriggar kunde inte hissas upp pga vädret. Och det är klart få en sådan i planeten så vore det väl slut. Så där satt man i Mantorp en söndagseftermiddag och kunde inte göra så mycket. Det blev fest där istället och klart att för min polare var ju besvikelsen större iom att han bara skulle se detta giget. Nästa gig blev istället Båstad den 19:e juli där jag även precis som ifjol hade arrangerat en kundträff med inbjudna personer för en heldag i Båstad med olika aktiviteter. Denna dag spelade vädret oss inget spratt. Tvärtom, det var en kanondag som även inkluderade ett "Meet And Greet" med gruppen innan de gick på scen. Jag fick ta med mig 7 personer in och träffa bandet, snacka lite, signera och ta foto osv. Detta var kanontrevligt och mycket uppskattat. Spelningen som sådan sen var riktigt bra. Riktigt bra ös och mycket spex från Francis denna kväll. Däremot så hade Chucken kanske inte en av sina bästa kvällar, för nu var det mycket i både sång och gitarrspel som saknades. Även denna kväll fick man höra nya singeln och den är en kanonlåt. Bra produktion, tyngd och power. Kan bli en riktig stänkare live. Kvällen avslutades senare på natten i hotellets bar och lounge där den ene pianisten från "Så skall det låta", Stefan, spelade. Det var riktigt trevligt med mycket folk. Fick en lång pratstund i baren med Nisse Hellberg över en öl och fick mycket trevlig info angående framtida planer såväl solo som med Wilmer X. Båstad: Sista giget för min del blev finalen i Hässleholm den 20:e juli. Jag hade fyra biljetter till detta gig tack vare att de biljetter som var köpta till Linköping nu gällde även till giget i Hässleholm. Det blev min gamle vapendragare (som inte varit med på något av de övriga spelningarna), en riktigt Trash- och Deathmetallkille plus en granne till mig som är i 60 års åldern, som jag vet gillar Quo, som åkte till Hässleholm. Grannen fick en av biljetterna om han ställde upp att köra och det var inga som helst problem. Han blev glad som en speleman för detta. I Hässleholm var det rätt mycket folk på plats men vi anlände inte förrän Chucken precis börjat och jag såg inte så mycket av det. Pratade mest med polare som jag träffat innan och drack lite vin. En sak som det var otroligt mycket av i Hässleholm var också mygg. De bet så man höll på att bli tokig. Själva giget var nog det absolut bästa av alla, en makalös tyngd och en glädje på scen som få andra band har. Quo håller vad de lovar som en recensent skrev. De levererar en makalöst intensiv show och alla lämnar stället med ett leende på läpparna. Hässleholm:  Nu får man stilla sitt Quo-hjärta tills september när nya plattan kommer. Sen lär det bli Hamburg den 21 oktober och naturligtvis traditionella Wembley Arena i London den 15 december. Konsert 92 är nu gjord. "GOING FOR HUNDRED"! Stefan Nilsson Setlist: Caroline Somethin' 'bout you babe I like Don't waste my time 4500 Times / Rain Paper Plane All stand up The Oriental Creepin up on you Proposin' Medley (What You're Proposin', Down The Dustpipe, Little Lady, Red Sky and Dear John) Big fat Mama Gerdundula Roll over lay down Down Down Whatever you want Rockin' all over the world Extranummer: Rock & Roll Music Bye Bye Johnny
|
|